Tidigare har språkvården rekommenderat slag eller slaganfall, men jag undrar om det börjat svänga mot stroke. Om man tittar i medietexter de senaste tre åren verkar stroke vara mycket frekvent i förhållande till slaganfall. Vad tror ni?
Jag såg i en tidning uttrycket I don’t subscribe to that theory. Jag tror jag förstår vad det betyder, men varför talar man om att prenumerera på en teori?
Jag funderar över hur ordet kallelse kan eller ska tolkas. Är det frivilligt eller tvingande att komma? Är det någon skillnad om det är en myndighet som skickar en kallelse? Vi vill ge en person möjlighet att delta i ett informationsmöte. Det är frivilligt för personen att delta i mötet. Kan vi utgå från att personen förstår det? Är det bättre att välja något annat ord än kallelse som rubrik?
Jag undrar om ordet brödbulle är dialektalt för södra Sverige? I Småland där jag numera bor används det ofta, men jag hörde det aldrig under min barndom i Norrland. För mig klingar detta ord märkligt, som en tautologi med förvirrad uppdelning dels i matbröd, dels i kaffebröd.
Jag undrar om användningen av uti. Enligt Svensk ordbok är det en vardaglig form av i. Om så vore fallet skulle ”I vår hage” och ”Uti vår hage” ha exakt samma betydelse. Men jag vågar påstå att dessa två former har lite olika betydelser. Uti är väl utomhus medan i lika gärna kan vara inomhus?
I texten till schlagern ”Säg det i toner” hittar man följande: ”Ty säg det i toner, och inte i ord, vårt hjärta vill ha harmoni.” Det talas om ett hjärta, singularis, som de kallar för vårt hjärta.
I 1917 års översättning av Bibeln kan man läsa ”att om vårt hjärta fördömer oss, så är Gud större än vårt hjärta och vet allt”. Där talas det också om hjärta i singularis.
Jag tänker mig att det borde stå våra hjärtan. Vad syftar vårt hjärta på i dessa exempel? Är det ålderdomligt? I vilka sammanhang kan man skriva så?