Anmäl till språkpolisen

Har du stött på några slemmiga språkgrodor? Anmäl dem här! Ett urval publiceras i Språktidningen och diskuteras i vår podd.

Anmäl till språkpolisen

*” anger obligatoriska fält

Vänligen skriv vad du vill anmäla.
Vänligen skriv ditt namn.
Vänligen skriv din e-post.
Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

Läsarnas anmälningar till språkpolisen:

Numera heter det, i något sammanhang, vid intervjuer i radion ”vad tänker du om det” där det skulle passa bättre med ”vad tror/tycker du om det”. Kan det vara influens från engelskans ”think” som ju står för vårt ”tänka, tycka, tro”? (Ricky 25 januari 2022)

Kan, eller bör?!, språkpoliser, utöver krav på korrekthet och korrektion, även ha ett öra för humor? ;-)
Språkpolisen Hanna klagar i Språktidningen 1/2022 över att både sambo och kollega, när de ska gå, säger ”Nu gick vi”, ”vilket inte är korrekt” enligt anmälaren, och därutöver dessutom ”ger rysningar”.
För egen del uppfattar jag uttrycket som ett språkligt skämt, där just den ”inkorrekta” tempusformen är både kärnan och elegansen!
I mina öron har den ”rysliga” meningen inte bara betydelsen ”nu ska vi gå” med felaktigt tempus på verbet, utan skulle också, beroende på situation och hur det sägs, exempelvis kunna betyda ”vi borde egentligen ha gått för länge sedan, men nu är det faktiskt hög tid”, eller ”oj, tänker du redan gå, det var jag inte helt beredd på”. Uttalaren kan säkert ha fler tolkningar.
Med ödmjuk önskan om fortsatt mysrys med roliga språklekar! (Carola 15 januari 2022)

När kan vi se nya tecken i svenska alfabetet? Sverige är idag mångkulturell och har fått nya namn med nya uttal. Svenska alfabetet som det är nu är begränsat är inte rättvis med tanke på att nya svenska medborgare får hela tiden höra sina namn uttalas fel. Det är inte bara svenska alfabetet som är begränsat. Hela världen har samma problem. Jag skulle gärna se Sverige som förebild, modig och tar denna fajt. (Naceur 15 januari 2022)

Vilket år är det egentligen? 2022 svarar du så klart, men hur uttalar du det? Jag har hört såväl tvåtusentjugotvå som tjugotjugotvå och tjugohundratjugotvå. Inför millenieskiftet var det ju en diskussion om hur året 2000 skulle uttalas. Det gick då ut en rekommendation om att man skulle säga tjugohundra och inte tvåtusen. Kommande år skulle uttalas tjugohundraett, tjugohundratvå och så vidare. Detta har fungerat bra t.o.m. 2019. Men sedan har ett engelsktamerikanskt inflytande spritt sig mer och mer för varje år. Numera hör man ofta i TV och radio att man säger tjugotjugotvå. I de media som jag lyssnar på är lokalradion i Kristianstad värst. Upphör med ofoget och säg tjugohundratjugotvå! (Lennart 8 januari 2022)

Jag skrev till SJ och frågade vad de menade med ”flexibelt resande”. Min gissning var att det betydde resa med möjligheter att ändra rutt. Men så här svarade SJ: ”Med mer flexibelt resande innebär att det är lugn och ro för att kunna jobba, plugga eller bara ta det lugnt.” flexibel betyder alltså lugn och ro, enligt SJ (Malin 4 januari 2022)

Tänk dig en spänn för varje liksom
Snabbt skulle man nog bli rik som
ett troll men det finns kanske ett trick som
tar bort en herrans massa liksom (Gunnar 30 december 2021)

I svenskan har vi ett väldigt transparent system för att bilda sammansatta substantiv. Så är ”språkpolis” en polis som har något med språk att göra, ”polisspråk” är naturligtvis det språk som poliser har. ”Kulturradion” är radio om kultur, ”Musikradion” är radio som handlar om musik, och ”radiomusik” är det som strömmar ut ur högtalaren. Vad är då ”Radiosporten”? Tanken går till dessa entusiaster som med lång-, mellan- och kortvågsutrustning får kontakt med likasinnade. En sport som har med radio att göra. ”Sportradion” bör det heta om det är den redaktion som gör program om sport. Låt oss inte slarva bort det enkla, lättbegripliga och ganska konsekventa sättet att göra substantiv på svenska. (Tomas 22 december 2021)

Skogsvaktare (det heter skogvaktare)
Toberkolos (tuberkulos)
Busshållsplats (!) (busshållplats)
Komma till bukt med (få bukt med)
Fallmskärm (fallskärm)
Ejenklien (egentligen)
Man kunde tro att det är lite slarv hos folk som mest som gör detta, men jag hör det på radio och TV av bl a utbildade journalister, ”författare” m fl. (Agneta 19 december 2021)

Varför detta onödiga tillägg ”månad” i fraser som ”november månad”? Kan november någonsin betyda något annat än just ”månad”? Inte ens mars är ett undantag – det finns ingen rimlig kontext där man kunde förväxla månaden med planeten. (Caroline 5 december 2021)

Ålder är bara en SIFFRA, säger folk ibland. Nja, det gäller bara barn, 9 år och yngre. För människor från 10 till 99 år är åldern ett TAL bestående av två siffror. Från 100 år och uppåt, tre siffror. Ålder är bara ett tal, alltså. (Lennart 4 december 2021)

Jag vill anmäla ordet : Omgörning. Läste i GP följande rubrik : ”Omgörningen av Arbetsförmedlingen får skarp kritik”. Vad är det för krånglig omskrivning ? Ändring borde väl duga men artikelförfattaren vill kanske att det ska låta lite mer högtidligt och byråkratiskt? (Lennart 27 november 2021)

Jag läste följande mening i en artikel: ”Desirée och Peter släpper in vallhunden i fårhagen som genast börjar springa runt och samla ihop dem.” Alltså såg jag framför mig hur fårhagen började springa runt och samla ihop Desirée, Peter och vallhunden. (Barbro 13 november 2021)

Denna min anmälan är väl egentligen inget direkt felstavat ord eller dylikt, men likväl lika irriterande. En del människor, när dessa ska berätta något, så inleder de med en frågeställning! Ex; – Och vet du vad jag sa? -Nej, hur ska jag kunna veta vad du sa när jag inte känner dig, eller inte iaf då historien hände som vi talar om? Berätta vad du ska, krångla inte till det, så kommer konversationen att ha ett lättlöpande flöde. (Kenneth 12 november 2021)

Nu har vi en ”kvinnlig statsminister”. är det inte mera rätt att säga ”En kvinna som statsminister. En egenskap kontra en verklig person, (Björn 11 november 2021)

Vid trafikolyckor skriver journalister, bilen körde IN i träd, IN i stolpe etc. Stora träd och stolpar eller väldigt små bilar. En bild visar en bil mot en husvägg och i bildtexten kan man läsa bilen körde in i kyrkan. Själv körde jag i min ungdom på en telefonstolpe, det var JAG som körde inte bilen. Sitter jag bakom ratten då kör JAG bilen, alltså inte bilen som KÖR. Har jag missuppfattat svenska språket eller är de här exemplen journalistisk slentrian. m v h (Erik 7 november 2021)

Jag vägrar använda det hönsiga ”hen”! Om nu inte ”man” duger trots att det betyder ”människa”, varför inte börja med ägget/sic/, nämligen latinets ”homo” och helt enkelt säga ”hom”?! (Barbro 5 november 2021)

Jag blir väldigt frustrerad när jag hör t.ex. journalister som borde kunna använda det svenska språket säga, ”komma till bukt med”, det heter väl ”få bukt med” med betydelsen ”få ordning på ” ! (Håkan 4 november 2021)

Mötas upp??? Det heter mötas. Mötas upp är en direktöversättning från meet up. EJ OKEJ. (Victoria 2 november 2021)

Som gammal sportjournalist är jag synnerligen trött på alla ”nya rekord som ska s l å s i kväll”! Man kan ju inte slå ett nytt rekord – det är ju de gamla som slås. Nya rekord s ä t t e r man!! (Bengt 29 oktober 2021)

Jag vill anmäla användningen av ordet givet i svenska
Givet kommer ju Engelskans given
I svenska språket så har vi en mängd ord som ska har engelskans given som betydelse
med tanke på
under förutsättning
och sen har vi ju givetvis (Leif 24 oktober 2021)

Jag har en fundering varför det kommit in ett ng-ljud i ordet egentligen. Hör folk säga det dagligen, ”egengtligen” låter det som. (Yvonne 22 oktober 2021)

Apropå inlägget om ”Nu gick vi”. När jag växte upp på 50-talet användes det i Stockholm. Skämtsamt sade man: ”Kom nu så gick vi” för att betona att man skulle skynda sig, d.v.s. vi borde ha gått för länge sen. (Britt 17 oktober 2021)

Journalisterna envisas numer att säga tex ,den27åriga mannen .varför är det så jag blir så arg när jag hör detta. (Roland 16 oktober 2021)

Jag anser att er språkkviss missar målet. Ni frågar om för många anglisismer, exempelvis biatlon det är inget svenskt ord. (Tomas 15 oktober 2021)

Min sambo säger ”Nu gick vi.” vilket inte är korrekt. Det var något jag aldrig hade hört innan jag träffade min sambo. Jag vet inte om det är något för just kalmarregionen eftersom det var en kollega på jobbet som sa likadant. Som svensklärare ryser jag i hela kroppen av att höra den meningen. (Hanna 13 oktober 2021)

Ett kafé i staden hade haft inbrott. Lokaltidningen beskrev det som att man ”fått ogästvänligt besök”. Journalisters dåliga kunskaper i svenska börjar bli ett problem. (Britt 11 oktober 2021)

Meningar eller korta uttryck som innehåller en anglicism bland svenska ord kan vid översättning leda till muntration. I detta fall blir det bara makabert: En begravningsbyrå som enligt sin hemsida kan ordna ´livebegravning´! (Bengt 10 oktober 2021)

Uttrycket ”att vara ute i det vilda” börjar allt oftare ersätta ”att vara ute i naturen”. En anglicism som kanske även speglar (vissa) nutidsmänniskors rädsla inför det -till synes- obekväma och rentav skrämmande friluftslivet. (Hasse 6 oktober 2021)

Det här är ingen riktig anmälan utan en kommentar och en följdfråga från en ny läsare. Dagens fniss orsakades av s 79 i nr 7 där man överst uppmanas lufta sitt ohämmade missnöje :-) Sedan får man läsa längre ner om någon som skriver om att ett mord tog plats. Men vänta. Är anglicismen avsiktlig och ironisk eller skriver insändaren så på allvar? Är det någon som inte vet att det heter ägt rum? Driver de med oss? Funderar nu på detta, leende i mjugg. Och på tal om detta, kan man göra något annat i mjugg än att le, och vad gör man i så fall då? (Leif 1 oktober 2021)

När man felaktigt använder adjektiv för att ge folk yrkestitlar. Vanligast är: Politisk kommentator eller politisk expert. Man kallar väl inte Ann Linde för utrikisk minister fast sådana finns ju. Inte kallas heller Lasse Granqvist för sportig kommentator fast sådana finns säkert också. Och visst är det skillnad på en ekonomisk rådgivare (sparsam typ) och en ekonomirådgivare. Juridisk expert och juridikexpert. Ja det finns många exempel. Jag är sååååå trött på detta klumpiga betende hos svt, tv4, expressen , aftonbladet osv. Finns det ingen skrivkunnig journalist någonstans? (Bertil 1 oktober 2021)

På sociala medier, men även i andra sammanhang, ser jag allt oftare att det finns de som skriver ”de” istället för ”det”. De kan ju bli hur konstigt som helst. De kan vara irriterande och de försvårar också för dem som har svårt att skilja på ”de” och ”dem” (och dom). Varför förkorta ett ord som innehåller tre bokstäver? (Sussi 27 september 2021)

Har på senare tid läst i dagspressen att problem av olika karaktär är utklarade, inte längre uppklarade. Heter det verkligen så? (Inger 25 september 2021)

I Svd den 14 September: ”Jag hoppar gärna desserten”!!!!! Och jag hoppar gärna rep, men jag hoppar inte över desserten. (Birgitta 16 september 2021)

Hej, jag vill anmäla ett märkligt användande av ”textur”. Tidigare användes det om ytan på saker, men jag har alltmer börjat höra videokockar som använder ”textur” synonymt med konsistens. Det konstiga är att ”texture” i engelskan _också_ används om ytan på saker, men även ”over there” så verkar de glida mot att använda det för beskriva konsistensen på mat, dvs det ”inre”. Jag gillar att spåråket flyter och förändras, men inte när nyanser försvinner. Varför gör di på detta viset! (Ludde 14 september 2021)

Användningen av ordet ”originalet” börjar bli tröttsam. Vad du än köper – lingonsylt, matjessill, hårt bröd, marmelad, blodpudding, müsli m.m. – så står det ”originalet” på förpackningen. Någon hade t.o.m. klämt i med ”originalet från 1952”. En lika töntig formulering är ”som på mormors tid”. På mormors tid skrev man i stället ”nyhet” när man ville imponera på köparna. (Britt 8 september 2021)

Som gammal lärare studsade jag till och skrattade när jag på en resa i Östergötland fick syn på skylten ”Normlösa” rätt utanför orterns skola. Kanske har man drivit normkritiken till sin spets? (Elisabeth 6 september 2021)

Alla som säger ”och” framför verb, e.g ”jag ska ta nåt och äta”. (Elin 4 september 2021)

Ur svtNYHETERs artikel om danska ungdomars klädsel i skolan. ”Magtröjor, tröjor med kraftig u-ringning och korta kjolar …..” Man häpnar. Har ordet urringning försvunnit? (Göran 21 augusti 2021)

Även jag vill klaga på användningen av ordet *kviss.* Det rätta ordet i ert sammanhang är *frågesport.* (Benjamin 17 augusti 2021)

Programledaren i Sveriges yngsta mästerkock som utropar i slutet av programmet ”Nu blir det avsmak!” (Lena 16 augusti 2021)

Kommentar till Bo Bergman sid 82:
Som ”biologbarn” fick jag lära mig att absolut inte använda ordet frömjöl – pollen är det enda som gäller! (Birgitta 12 augusti 2021)

Ur SVD idag, 5 augusti 21
”En nioårig flicka från ett av Indiens mest förtryckta kast tros ha …..”
Ibland blir det bara fel… (Birgitta 5 augusti 2021)

Ur DN idag: ”….har fått sina semestrar kraftigt beskärda…” Förmodligen menar man beskurna. Hoppas bara de anställda fick sin beskärda del av ledigheten…… (Britt 4 augusti 2021)

Hur ska Belarius´s presidents namn uttalas?
Lokashenko verkar ju vara ett namn med både Maskulint uttal och feminint uttal.
Många av våra nyhetsuppläsare säger ”Lokashenka” trots att namnet stavas med ett ”o” i slutet.
Jag tycker det faktiskt är irriterande då folk inte ser skillnad på ett o eller a i slutet på ett namn.
Min tanke är att om det varit en kvinnlig president , skulle hon hetat Lokahsenka men här är en manlig president som stavar sitt namn Lokashenko.
Har jag rätt eller fel? (Per 4 augusti 2021)

IKEA skriver på sin hemsida om höstens nyheter: ”Nu är DEM här”
Ikea – Sveriges skyltfönster! gör en sådan fatal språkgroda!
Detta måste åtgärdas, men som privatperson får man ingen direkt kontakt med dem. Därför vänder jag mig till Språkpolisen! Snälla gör nå’t! (Ann-Christin 2 augusti 2021)

Ett föremål. ihåligt, rymmande c:a 10L-
Med skaft att ta i.
Heter hink i dagligt tal, på en byggplats heter det en ”rulle”. Ombord på en båt heter det en ”pyts”
Nu kastar sjömannen iland en pyts.
Frågan är var /när byter den namn?. (Björn 27 juli 2021)

Varför använder var och varannan människa ordet egna fel numera? Typ ”mitt egna rum” istället för ”mitt eget rum”. Varifrån kommer detta? (Ragnhild 23 juli 2021)

Jag blir så irriterad på journalisterna som inte skiljer på genus när det gäller ålder på män och kvinnor.Jag förstår inte varför dom så ofta säger,den 25 åriga mannen tex. (Roland 22 juli 2021)

Fria citat av kontaminationer som irriterat mig:
”Tips för den som vill undvika att inte bli träffad av blixten”
”Antalet vildsvin har blivit flera på senare tid”
Ordet ”inte” måste placeras rätt:
”Jag hoppas att åskan inte slår ner” – ”Jag hoppas inte att åskan slår ner”
”Han ser inte till att dörren blir låst” – ”Han ser till att dörren inte blir låst” (Sten 14 juli 2021)

Tag bort esset!
För mig, född tidigt 50-tal, har det alltid hetat karriärplanering och inte karriärsplanering. Jag har intrycket att s:et kom i bruk med högre frekvens under 90-talet, kanske i samband med bemanningsbranschens explosiva utveckling där i stort sett alla anställda verkade vara ungdomar under 33 …
Karriärplan, – planering, -vägar, -utveckling o.s.v. (Lars 11 juli 2021)

Just nu skrivs och talas det om ”frisörsalongen” där ett mord, en avrättning nyligen tog plats.
Jag, tidig 50-talist, har sedan barndomen lärt mig att tala om ”frisérsalong”, ”damfrisering” etc.
Frisörsalong är för mig en felaktighet och kanske har det att göra med att man sällan hör eller läser om att hår friseras numera och att skyltar som annonserar att här finns en ”Damfrisering” regelmässigt är äldre, ofta egenföretagare med verksamheten i villans källarvåning och liknande.
Men ”frisérsalong”, alltså. Mestadels utan mjuk accent. (Lars 11 juli 2021)

Varför får kor alltid heta ”kossor” även i seriös text (senast i DN 7/7)? Aldrig läser man om vovvar, kissar, tottohästar, pullor eller nassar annat än i barnböcker. (Britt 7 juli 2021)

”starta upp” och ”öppna” upp är en så vanlig svengelska som jag är så TRÖTT PÅ (Elsa 6 juli 2021)