Anmäl till språkpolisen

Har du stött på några slemmiga språkgrodor? Anmäl dem här! Ett urval publiceras i Språktidningen och diskuteras i vår podd.

Anmäl till språkpolisen

*” anger obligatoriska fält

Vänligen skriv vad du vill anmäla.
Vänligen skriv ditt namn.
Vänligen skriv din e-post.
Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

Läsarnas anmälningar till språkpolisen:

Har i många år jobbat på ett lab på ett universitetssjukhus och alltid irriterat mig på att det ofta stavas labb. Labb är en fågel. Varför förkorta på det viset? Kan inte komma på några andra liknande exempel, eller? Det finns väl inga hinder att böja lab utan att lägga till ett extra b, eller helt enkelt skriva ut ”laboratoriet”, t.ex. Labb borde räknas som slangord och inte stå i SAOL, vilket ”lab” inte gör, märkligt. I engelskan skriver man ju lab, så varför inte tillämpa anglifieringen i det här fallet också och återgå till det korrekta ”lab”. (Megan 24 november 2022)

Nuförtiden blir inte folk chockade när något oväntat (och hemskt) inträffar. De blir chockerade. Blir de bara kränkta, eller tycker de att det är oanständigt? (Lasse 23 november 2022)

Jag börjar bli rejält trött på alla ”wow” i tid och otid. Lyssna på ”Go’kväll”, ”Vem bor här” och liknande program. Man blir fullkomligt överkörd av alla ”wow”. Irriterande och fantasilöst. (Alfons 14 november 2022)

Kommentar till Barbro angående ”själv” istället för ”ensam”. Ensam har för många en negativ klang och därför vill man säkert använda själv för att visa att man är mycket nöjd med att leva för sig själv (utan partner av något slag) och ändå inte känner sig ensam. ”Själv” använder jag gärna ordet ”enastående” istället! (Annika 14 november 2022)

Undrar om man någonsin får uppleva ett slut på detta envisa översättandet av namnet ”Rocky Mountains” till ”Klippiga bergen” (jag menar den bergskedja i västra Nordamerika som går från södra USA upp till Kanada så ingen tror något annat). Det spelar ingen roll om det är TV, radio eller litteratur så dyker detta ofog upp. Med tanke på vilken förkärlek man har i Sverige att kasta in engelska ord i svenska språket i tid och otid.
Jag har inget emot att man tar in låneord i vårt språk när vi saknar egna ord i svenskan eftersom detta handlar om språkutveckling, men när man tar in engelska ord och vi redan har ord för detsamma så handlar det om språkavveckling vilket är tragisk och oförskämt mot vår egen nationalitet eftersom språket är den viktigaste av ett folks nationella arv och tillhörighet.
Redan i grundskolan fick jag lära mig att man inte ska översätta namn och det förvånar mig att detta otyg har så svårt att tränga igenom hos journalister och övriga som så gärna slår sig för bröstet att de är så språkbildade.
Om man nu envisas med detta så tycker jag man skall vara konsekvent och översätta alla namn som ex, Rio De Janeiro = ”Januarifloden”, Los Angeles = ”Änglarna”, New York = ”Ny stad”, Alaska som kommer från Aleuternas språk ock betyder ”fastland” o.s.v.
Det går inte längre att skylla på att ”man sa så förr” med tanke på att vi numer klarar av att säga Beijing i stället för Peking, vilket förövrigt betyder ”norra huvudstaden”. (Jan 21 oktober 2022)

Det verkar inte vara många numera som vet att det heter ”ju … desto” , inte ”desto … desto”. Jag blir närmast förvånad när det korrekta uttrycket används! (Caroline 19 oktober 2022)

En stilla undran. Har mediafolk förbjudits att använda infinitivmärket ”att”? De säger, som exempel, ”Ryssland planerar å invadera…” Det låter, i min värld, inte klokt, det strider mot diverse grammatiska regler och blir egentligen obegripligt. Det korta ”å” används ju i talspråket i betydelsen ”och”. Exempelmeningen skulle med korrekt svenska lyda ”Ryssland planerar att invadera…” och handlar om något som komma skall. ”Invadera” är infinitiv. Om ”å” ersätter ”och” behöver båda verben vara i presens: ”Ryssland planerar och invaderar…” och betydelsen blir att de både planerar och invaderar på samma gång. (Carina 16 oktober 2022)

Hej, På senare tid har jag ofta hört folk använda ordet misstänksamt på fel sätt som i ”Perfektion är misstänksamt” i en rubrik i senaste SvD Perfect Guide. För övrigt tycker jag att ni överanvänder ”vänligen” i detta formulär. Det blir en tjatig inställsam känsla. En gång räcker. (Gun 3 oktober 2022)

Om det inte kan accepteras att ”man” står för ”människa” och inte för ”karl” så borde ju mangrann bli hengrann, manskap henskap, mantal hental, allmän allhen, allemansrätt allehensrätt etc etc!
Att godkänna ”dom” för både ”de” och ”dem” orsakar ju grammatiska tveksamheter och är väl inte särskild lyckat heller. (Barbro 26 september 2022)

Ett nytt ”modeord”? Hör mycket ofta ordet ”Förutom” användas i när man egentligen menar ”Utom”, vilket orsakar förvirring eftersom det motsäger innehållet i tillhörande artikeltext då orden är varandras motsats och inte synonymer. Kanske talaren tycker att det låter ”finare” eller mera ”lärt” eller ”modernare? (Torsten 25 september 2022)

För några år sedan skrev f d rektor vid Uppsala universitet Stig Strömholm ett öppet brev i SvD till Sveriges språkvårdare. ”Språkvårdare i hela landet, förenen Eder! Visen Eder värdiga det uppdrag för vars uppdrag Ni intager en inflytelserik ställning” osv i samma stil. Det gällde alltså förstärkningsordet ”jätte”. Istället för att raljera borde han istället rutit till med ”tala för helvete fullvuxet!” Jag hörde en teve-stylist säga JÄTTE tolv gånger i ett enda inlägg! Alltså: Skall verkligen språkvårdare enbart syssla med grammatikala frågor? (Stig 23 september 2022)

Jag är urbota trött på användandet av ”hemlagat” i framförallt reklam. Att påstå som OKQ8 gör att deras smörgåsar är hemlagade är ju rent löjligt. Om de är hemlagade så betyder det att någon står och gör smörgåsar hemma i bostaden. Alternativet är att de som gör smörgåsarna bor i fabriken/storköket vilket är olagligt. (Jan 21 september 2022)

Med ytterst få undantag (tror knappt att jag hört rätt då…) får man höra både TV- o. radiofolk säga minutrar/na, sekundrar/na, kilometrar/na o. det är synnerligen irriterande o. blodtryckshöjande, borde man inte kräva av journalister, reportrar, kommentatorer att deras språkkunskaper ligger på en något högrenivå? Vem … säger att en bil körs i 50 ”kolometrar” i timmen??? Vem säger att någon sprungit ett lopp på 35 ”minutrar” o. 30 ”sekundrar”??? Suck säger jag o. tackar för att jag fick avreagera mig något. Tar inte upp elöndet ”var/vart”… (Elisabeth 20 september 2022)

”Samtidigt pågår en process mot normalisering i Sverigedemokraterna.” I vissa sammanhang är ordet ”mot” sitt eget motsatsord. Skriv emot eller för/till i stället. (Filip 16 september 2022)

Jag stör mig på att många använder uttrycket ”ta tillvara på”. Såg det t o m i en annonsaffisch från Åhléns för ett tag sedan. Ta tillvara kräver ingen preposition, medan ta vara på kräver det. Som exempel: Viktigt att ta vara på höstens frukter. Alternativt: Viktigt att höstens frukter tas tillvara/tillvaratas. Alltså antingen det ena eller det andra uttrycket, inte båda. (Carina 14 september 2022)

Allmänhet och kanske journalister i synnerhet använder formuleringen ”ökade priser” för att beskriva en prisuppgång. Som lärare i nationalekonomi vid universitetet i Umeå använder jag ”stigande priser” alternativt ”höjda priser”. Ett absolut tabu i min värld är att använda ”dyrare priser”. Omvänt är enligt mig ”minskade priser” och ”billigare priser” inte korrekt. Vad anser ni? (Johan 14 september 2022)

Jag stör mig på det ständiga bruket av ordet ”själv” när man menar ”ensam”. ”Jag bor själv” – kan någon annan bo åt mig? ”Jag promenerar ofta själv” – kan någon annan promenera åt mig?”Jag trivs med att vara själv” – Hur är man ”själv”? När blev ”själv” synonym till ”ensam”? (Barbro 25 augusti 2022)

Hoppfri, fantasifri, livfri, chansfri, tröstfri, kraftfri, hjälpfri, orkesfri – – – kontantfri (Maria 23 augusti 2022)

Hur ofta ser vi inte numera den dubba negationen ”på grund av säkerhetsskäl”, ”på grund av personliga skäl”? ”På grund av” har ju inte där att göra! (Bengt 23 augusti 2022)

Rapport 26/8 1800: ”Moderaterna vill göra det möjligt att vräka gängkriminella från sina bostäder” ! En klassiker i ny form. (Bengt 23 augusti 2022)

Jag reagerar på hur inflationärt (och felaktigt!) uttrycket ”allt från … till …” används. Det betyder ett spektrum, men vad är det för spektrum egentligen som ligger mellan ”marmelad, saft och te”? Använd ”till exempel”! Och reservera ”från … till” för tillfällen där det verkligen handlar om ett spektrum, t.ex. olika åldrar, storlekar eller värden. PS: Många glömmer ju till och med att ”från” kräver ett ”till” och skriver bara ”allt från… och…!” Hemskt! (Lisa 17 augusti 2022)

Har någon annan lagt märke till att skribenter förflyttar verb mellan olika klasser? Jag har läst ”Kvinnor är skapta för att föda” och ”Båda chaufförerna klarade sig oskadda.” Det heter väl skapade och oskadade? (Marie 17 augusti 2022)

Nej! En bonde plogar inte sin åker. En gång för alla: Man plogar snö men plöjer en åker. Visserligen heter båda redskapen ”plog”, men det går att lära sig skillnaden. (Britt 14 augusti 2022)

Rättstavningsprogram i dator och telefoner är riktigt dåliga på svenska. Varför har inte någon eller flera av våra svenska språkvårdande myndigheter arbetat aktivt med att ta fram bättre hjälpmedel och riktiga avstavnings och rättstavning hjälpmedel? Nu får vi bara något översatt från engelska och särskrivet. (Hasse 14 augusti 2022)

Undrar om Det är rätt att säga: Det är ”blodbrist” på sjukhuset, som man säger på nyheterna. Är det inte mer korrekt att säga ”brist på blod”? (Margit 5 augusti 2022)

Varifrån kommer uppfattningen att orden motivering och motivation skulle vara synonymer? Har sett det flera gånger i text och trott det vara ”datorns fel”, men nu hört det i radio två gånger! (Bengt 26 juli 2022)

Detta retar jag mig oerhört på. Nästan alla sportreportrar säger att man tar ett skott utifrån när det gäller fotboll eller hockey. Varifrån kommer skottet Inifrån ? Endast målvakten kan skjuta inifrån.Detta kommenteras nästan aldrig. Utfyllnadssnack? (Ingemar 16 juli 2022)

Jag vill anmäla preskriptivister som vill frysa språket och tillföra artificiella regelverk för vilka ord som får finnas och inte får finnas. Istället för att bli provocerad av att någon exempelvis inte klarar av att förhålla sig till fundamentala stavningskonventioner kan man välja att se det som ett utmärkt sätt att utläsa mellan raderna vilken person det är man har att göra med. (Jonas 8 juli 2022)

De, dom och dem. Varför kan man inte skilja på dessa 0rd? Numera verkar det också acceptearat att inte skilja honom och han (kanske på henne och hon). Om vi ska bevara vårt språk i den omfattning vi har sedan urminnestider bör vi värja om vårt språk. Jag är mälarviking och tänker inte böja mig. skärp er! (Rutger 1 juli 2022)

Det som retar mig mest är användningen av ”själv” i betydelsen ensam. ”Kör du bilen själv?” stod det i en annons för ljudböcker. M.a.o. ha sällskap av en bok när du kör ensam. ”Jag reste själv till Stockholm” i betydelsen ensam, inte ”Istället för att sända någon annan”. (Barbro 16 juni 2022)

Flera gånger på sistone har jag ryckt till lite i samtal med elever på högstadiet där jag jobbar. De svarar nämligen ”Jag bryr mig inte” istället för ”Det spelar ingen roll” när jag ger dem ett val. Hu, vad det låter otrevligt, trots att de nog inte menar något illa! (Anna 11 juni 2022)

Om man säger unga pojkar eller unga flickor menar man inte barn utan kanske tonåringar. I andra sammanhang t ex fruar eller hästar är unga de yngsta. (Carin 26 maj 2022)

Jag har märkt en ökning av svårighet att skilja på hans/hennes/deras och sitt. T.ex. fotbollfans som höjde sin flagga, men beskrivs att de höjde deras flagga. Eller ”han tog hans cykel” när man menar ”han tog sin cykel” Fenomenet finns i såväl dagpress som i tal i nyhetsmedier. Är detta något också ni observerat? (Barbro 24 maj 2022)

Jag stör mig på Svenska Dagbladets annonser med texten ”Bli en prenumerant du också”. De menar nog ”Bli prenumerant du också”. Eller skulle de säga om sig själva ”Jag är en journalist”? (Caroline 16 maj 2022)

Jag stör mig mer på användningen av ”dom” än felaktig användning av ”de” och ”dem”. (Caroline 3 maj 2022)

”Boende längst med ån” – rätt ofta ser man denna felaktighet. Nu senast i ett informationsblad undertecknat av tre länsstyrelser i Mellansverige. (Britt 28 april 2022)

Det kanske inte hör hemma i detta forum, men överanvändning av ord eller uttryck i talspråk (särskilt i tv och radio) – såsom ”magiskt”, ”liksom”, ”eller hur”, ”men precis” – stör mig oerhört. När programledare i ex. Kontrapunkt använder de båda första orden stör det mig redan efter första användningen eftersom orden redan blivit utslitna av idrottsprofiler, artister och unga vuxna. ”Magiskt” går att ersätta med många andra ord och ”liksom” är oftast helt onödigt – troligen en utfyllnad att ersätta ”äääh”. Så….. färdiggnällt (eller färdig gnällt:-)) (Bengt 25 april 2022)

Jag undrar hur ”vinst” blev en synonym till ”seger”. För mig är det fortfarande något man – med tur – får på en lott eller något som de flesta företag strävar efter. Senaste exemplet: Dagens Nyheter 24/4 rapporterar om franska presidentvalet – ”Runt om i Europas huvudstäder drar flertalet regeringschefer säkert en enorm suck av lättnad. En vinst för högernationalisten Marine Le Pen hade kraftigt försvårat samarbetet inom EU.” (L E 22 april 2022)

Jag läser att statsministern med flera säger att västmakterna sanktionerar Ryssland. Hon menar då förmodligen att Ryssland utsätts för sanktioner från väst. För mig låter det galet. I Svensk Akademins Svensk Ordbok står ju att sanktionera betyder ”officiellt godkänna eller godta viss åtgärd som företagits av annan (ofta underordnad) part eller dylikt”. Någon annan betydelse nämns inte Inte ska vi väl sanktionera att ordet sanktionera används på det viset? (Björn 21 april 2022)

Hej, jag stöter på det dagligen, när jag vill boka en tid för ett möte i tjänsten eller privat. Jag har bott i Schweiz i åtta år och där vant mig vid att benämna möten som termin. Nu när jag flytta hem och återanpassat så sitter en del av det tyska språktänket kvar i min hjärnbark. Jag vill gärna använda ordet termin när jag bokar en tid för ett möte men ingen annan här i Svedala gör det gör det. Synonymer till termin på svenska nämner inget om möten, bara längre tidsperioder inom skola och ekonomi. (Ulf 19 april 2022)

Apropå tidigare påpekanden om onödiga utfyllnadsord (exempelvis ”liksom”) så har det blivit en veritabel epidemi på senare år att nästan ALLA som intervjuas i etermedia när de får en fråga inleder svaret med ”Jamen …” – med variationerna ”Jomen” eller ”Nämen”. Hur kan en sån ovana få en så explosionsartad spridning? (Lars-Gunnar 8 april 2022)

Anledningen till att jag inte godkänner den försvenskade stavningen ”kviss” för ”quiz” är att jag uttalar ordet med /w/ snarare än /v/. ”Kwiss” vore därför helt i sin ordning. (Caroline 1 april 2022)

Det har liksom blivit vanligt att personer som intervjuas i radio eller teve överanvänder ordet liksom. Särskilt störande är detta när kulturpersoner som författare eller skådespelare ägnar sig åt missbruket. Den vars yrkesroll är att kunna formulera sig på ett genomtänkt sätt borde skärpa sig både i trevlighetsinriktade soffprogram och seriösa intervjusituationer. Ja, det var liksom det jag ville anmäla. (Rolf 31 mars 2022)

Jag irriterar mig otroligt på att många nu för tiden lägger in ett bräkande ”äää” mellan orden, när de pratar. Varifrån kommer detta språkbruk? Varför bräker man? (Yvonne 31 mars 2022)

Varför har man övergett ordet ”landsting”? Ordet ”region” kan missförstås, då en region är en del av landet, men kan användas i olika sammanhang och ha olika geografisk utbredning, t.ex. företag, organisationer och myndigheter kan ha olika indelningar i regioner. ”Landsting” är däremot entydigt.
Likaså ”tillgänglighet” verkar idag allt oftare betyda ”tillgänglighet för funktionshindrade”. Tillgänglighet för mig är – om det rör service och butiker – t.ex. att det är lätt att nå och få kontakt, centralt läge, breda öppettider, korta väntetider o.s.v. (Fredrik 30 mars 2022)

Engelska pluralformer har börjat ta sig in i svenskan med hjälp av liberala språkbrukare som inte ser någon konstighet med det. I svenskan har vi INGET, absolut INGET, ord, som bildar plural med ett s-tillägg. ”Videos” heter det banne mig inte, ”videor” heter det. ”Videos” är singularis genitiv, inte pluralis nominativ. (Felix 30 mars 2022)

Attraktivitet. Ett politiskt flufford för den som glömt att det kan heta attraktion eller dragningskraft. (Erika 18 mars 2022)

I SVT:s program ”Bäst i test” som sänds den 18/3 får deltagarna uppgiften: ”Ge David sin pizza!” Vad menas med sin? Din eller hans? (Lasse 18 mars 2022)

Idag används ofta orden ”jag tänker att…” som inledning på ett svar på en fråga som avslutas med ”…vad tycker/anser du om det?”
För mig kan det vara stor skillnad på vad en person tycker, (anser) och vad en person tänker. Kan av mig ibland uppfattas som att man egentligen inte vill säga vad man tycker/anser utan då istället använder ordet tänker för att inte ”stöta sig” med vad som anses vara PK. Kan det vara fler än jag som reagerat på detta? (Hans 15 mars 2022)

Hej, i nyhetssändningar på Tv har jag hört programledare/reportrar vid några tillfällen säga: ”utomordentligt sorgligt” och ”utomordentligt tråkigt”. För mig låter det märkligt. Jag uppfattar ordet ”utomordentligt” som ett ”positivt laddat” ord. Om man då direkt efter använder ”sorgligt alt. tråkigt” som av mig uppfattas som ”negativa” ord så blir det märkligt. Är språkvalen verkligen rätt använda…? (Hans 15 mars 2022)

Senaste spaningen gällande engelskans påverkan på vårt språk är användandet av diverse småord. Nu säger många ”ärlig med dig”, ”vi pratade över telefon” och ingenting kan bara ”stängas”, det ska ”stängas ner”! (Andreas 6 mars 2022)

Uttalspolisen: Det heter chaffis men inte chafför. Uttalas chåfför
Inte engagera men angagera (Staffan 19 februari 2022)

nyhetsjournalister som börjar varje yttrande med ”mmm”. Make it stop. Please. (Hans 16 februari 2022)

Jag retar mig ofta på inflationen i ordet extrem(t). Extrem är i min värld det yttersta på skalan – när man har nått det extrema så är man vid vägs ände. Det finns inget bortom det extrema. Extremt används idag som ett allmänt förstärkningsord, ungefär som väldigt, jätte- eller otroligt. När det är tio minusgrader så kallas det ”extremt kallt”, fast alla vet att det kan bli åtskilligt kallare, både i Sverige och på planeten. Tio minusgrader är inte alls extremt! Varför missbrukar vi ord på detta vis? (Ulf 9 februari 2022)

Fusk och fejk.? Hur är det? Bor vi i Sverige? Med eget språk. Rätta till ! Så fusk blir rätt! (Björn 7 februari 2022)

Det nya uttrycket ”ja nej, men” används ofta i radiointervjuer och på tv. Är det att frånhända sig ansvar för det man säger? (Anna-Lena 6 februari 2022)

Numera heter det, i något sammanhang, vid intervjuer i radion ”vad tänker du om det” där det skulle passa bättre med ”vad tror/tycker du om det”. Kan det vara influens från engelskans ”think” som ju står för vårt ”tänka, tycka, tro”? (Ricky 25 januari 2022)

Jag blir så trött på användandet av alla engelska låneord, speciellt när det finns alldeles utmärkta svenska ord. Det värsta exemplet var när DNs ledarskribent i en artikel använde det försvenskade ordet LIKESENA, det tog sin tid innan jag kunde förstå vad det var för ord. Förstod så småningom att det var bestämd och plural form av likes på nätet. Vad är det för fel på gillande? (Barbro 25 januari 2022)

Har noterat att fler och fler i TV och radio byter ut Ö mot U, t.ex bursen i st f börsen, drumma i st f drömma mm. Vad beror detta på? Det är inte bara göteborgare, detta är väl vanligare där. Väldigt irriterande! (Barbro 25 januari 2022)

Hör ordet TEST egentligen hemma i det svenska språket? Borde det inte heta PROV istället? (Björn 17 januari 2022)

Kan, eller bör?!, språkpoliser, utöver krav på korrekthet och korrektion, även ha ett öra för humor? ;-)
Språkpolisen Hanna klagar i Språktidningen 1/2022 över att både sambo och kollega, när de ska gå, säger ”Nu gick vi”, ”vilket inte är korrekt” enligt anmälaren, och därutöver dessutom ”ger rysningar”.
För egen del uppfattar jag uttrycket som ett språkligt skämt, där just den ”inkorrekta” tempusformen är både kärnan och elegansen!
I mina öron har den ”rysliga” meningen inte bara betydelsen ”nu ska vi gå” med felaktigt tempus på verbet, utan skulle också, beroende på situation och hur det sägs, exempelvis kunna betyda ”vi borde egentligen ha gått för länge sedan, men nu är det faktiskt hög tid”, eller ”oj, tänker du redan gå, det var jag inte helt beredd på”. Uttalaren kan säkert ha fler tolkningar.
Med ödmjuk önskan om fortsatt mysrys med roliga språklekar! (Carola 15 januari 2022)

När kan vi se nya tecken i svenska alfabetet? Sverige är idag mångkulturell och har fått nya namn med nya uttal. Svenska alfabetet som det är nu är begränsat är inte rättvis med tanke på att nya svenska medborgare får hela tiden höra sina namn uttalas fel. Det är inte bara svenska alfabetet som är begränsat. Hela världen har samma problem. Jag skulle gärna se Sverige som förebild, modig och tar denna fajt. (Naceur 15 januari 2022)

CEMENT och BETONG är ett uttryck man hör folk säga ibland. Betong tillverkas genom att blanda sand, sten och pulver av cement med vatten. Detta kommer sedan att härda till betong. Man kan ju säga, BETONG med CEMENT eller bara BETONG. Det räcker. Det är troligen byggmaterialet betong som avses med uttrycket. (Lennart 14 januari 2022)

Vilket år är det egentligen? 2022 svarar du så klart, men hur uttalar du det? Jag har hört såväl tvåtusentjugotvå som tjugotjugotvå och tjugohundratjugotvå. Inför millenieskiftet var det ju en diskussion om hur året 2000 skulle uttalas. Det gick då ut en rekommendation om att man skulle säga tjugohundra och inte tvåtusen. Kommande år skulle uttalas tjugohundraett, tjugohundratvå och så vidare. Detta har fungerat bra t.o.m. 2019. Men sedan har ett engelsktamerikanskt inflytande spritt sig mer och mer för varje år. Numera hör man ofta i TV och radio att man säger tjugotjugotvå. I de media som jag lyssnar på är lokalradion i Kristianstad värst. Upphör med ofoget och säg tjugohundratjugotvå! (Lennart 8 januari 2022)

Jag skrev till SJ och frågade vad de menade med ”flexibelt resande”. Min gissning var att det betydde resa med möjligheter att ändra rutt. Men så här svarade SJ: ”Med mer flexibelt resande innebär att det är lugn och ro för att kunna jobba, plugga eller bara ta det lugnt.” flexibel betyder alltså lugn och ro, enligt SJ (Malin 4 januari 2022)

Tänk dig en spänn för varje liksom
Snabbt skulle man nog bli rik som
ett troll men det finns kanske ett trick som
tar bort en herrans massa liksom (Gunnar 30 december 2021)

I svenskan har vi ett väldigt transparent system för att bilda sammansatta substantiv. Så är ”språkpolis” en polis som har något med språk att göra, ”polisspråk” är naturligtvis det språk som poliser har. ”Kulturradion” är radio om kultur, ”Musikradion” är radio som handlar om musik, och ”radiomusik” är det som strömmar ut ur högtalaren. Vad är då ”Radiosporten”? Tanken går till dessa entusiaster som med lång-, mellan- och kortvågsutrustning får kontakt med likasinnade. En sport som har med radio att göra. ”Sportradion” bör det heta om det är den redaktion som gör program om sport. Låt oss inte slarva bort det enkla, lättbegripliga och ganska konsekventa sättet att göra substantiv på svenska. (Tomas 22 december 2021)

Skogsvaktare (det heter skogvaktare)
Toberkolos (tuberkulos)
Busshållsplats (!) (busshållplats)
Komma till bukt med (få bukt med)
Fallmskärm (fallskärm)
Ejenklien (egentligen)
Man kunde tro att det är lite slarv hos folk som mest som gör detta, men jag hör det på radio och TV av bl a utbildade journalister, ”författare” m fl. (Agneta 19 december 2021)

Varför detta onödiga tillägg ”månad” i fraser som ”november månad”? Kan november någonsin betyda något annat än just ”månad”? Inte ens mars är ett undantag – det finns ingen rimlig kontext där man kunde förväxla månaden med planeten. (Caroline 5 december 2021)

Ålder är bara en SIFFRA, säger folk ibland. Nja, det gäller bara barn, 9 år och yngre. För människor från 10 till 99 år är åldern ett TAL bestående av två siffror. Från 100 år och uppåt, tre siffror. Ålder är bara ett tal, alltså. (Lennart 4 december 2021)

Jag vill anmäla ordet : Omgörning. Läste i GP följande rubrik : ”Omgörningen av Arbetsförmedlingen får skarp kritik”. Vad är det för krånglig omskrivning ? Ändring borde väl duga men artikelförfattaren vill kanske att det ska låta lite mer högtidligt och byråkratiskt? (Lennart 27 november 2021)

Jag läste följande mening i en artikel: ”Desirée och Peter släpper in vallhunden i fårhagen som genast börjar springa runt och samla ihop dem.” Alltså såg jag framför mig hur fårhagen började springa runt och samla ihop Desirée, Peter och vallhunden. (Barbro 13 november 2021)

Denna min anmälan är väl egentligen inget direkt felstavat ord eller dylikt, men likväl lika irriterande. En del människor, när dessa ska berätta något, så inleder de med en frågeställning! Ex; – Och vet du vad jag sa? -Nej, hur ska jag kunna veta vad du sa när jag inte känner dig, eller inte iaf då historien hände som vi talar om? Berätta vad du ska, krångla inte till det, så kommer konversationen att ha ett lättlöpande flöde. (Kenneth 12 november 2021)

Nu har vi en ”kvinnlig statsminister”. är det inte mera rätt att säga ”En kvinna som statsminister. En egenskap kontra en verklig person, (Björn 11 november 2021)

Vid trafikolyckor skriver journalister, bilen körde IN i träd, IN i stolpe etc. Stora träd och stolpar eller väldigt små bilar. En bild visar en bil mot en husvägg och i bildtexten kan man läsa bilen körde in i kyrkan. Själv körde jag i min ungdom på en telefonstolpe, det var JAG som körde inte bilen. Sitter jag bakom ratten då kör JAG bilen, alltså inte bilen som KÖR. Har jag missuppfattat svenska språket eller är de här exemplen journalistisk slentrian. m v h (Erik 7 november 2021)

Jag vägrar använda det hönsiga ”hen”! Om nu inte ”man” duger trots att det betyder ”människa”, varför inte börja med ägget/sic/, nämligen latinets ”homo” och helt enkelt säga ”hom”?! (Barbro 5 november 2021)

Jag blir väldigt frustrerad när jag hör t.ex. journalister som borde kunna använda det svenska språket säga, ”komma till bukt med”, det heter väl ”få bukt med” med betydelsen ”få ordning på ” ! (Håkan 4 november 2021)

Mötas upp??? Det heter mötas. Mötas upp är en direktöversättning från meet up. EJ OKEJ. (Victoria 2 november 2021)

Som gammal sportjournalist är jag synnerligen trött på alla ”nya rekord som ska s l å s i kväll”! Man kan ju inte slå ett nytt rekord – det är ju de gamla som slås. Nya rekord s ä t t e r man!! (Bengt 29 oktober 2021)

Jag vill anmäla användningen av ordet givet i svenska
Givet kommer ju Engelskans given
I svenska språket så har vi en mängd ord som ska har engelskans given som betydelse
med tanke på
under förutsättning
och sen har vi ju givetvis (Leif 24 oktober 2021)

Jag har en fundering varför det kommit in ett ng-ljud i ordet egentligen. Hör folk säga det dagligen, ”egengtligen” låter det som. (Yvonne 22 oktober 2021)

Apropå inlägget om ”Nu gick vi”. När jag växte upp på 50-talet användes det i Stockholm. Skämtsamt sade man: ”Kom nu så gick vi” för att betona att man skulle skynda sig, d.v.s. vi borde ha gått för länge sen. (Britt 17 oktober 2021)

Journalisterna envisas numer att säga tex ,den27åriga mannen .varför är det så jag blir så arg när jag hör detta. (Roland 16 oktober 2021)

Jag anser att er språkkviss missar målet. Ni frågar om för många anglisismer, exempelvis biatlon det är inget svenskt ord. (Tomas 15 oktober 2021)

Min sambo säger ”Nu gick vi.” vilket inte är korrekt. Det var något jag aldrig hade hört innan jag träffade min sambo. Jag vet inte om det är något för just kalmarregionen eftersom det var en kollega på jobbet som sa likadant. Som svensklärare ryser jag i hela kroppen av att höra den meningen. (Hanna 13 oktober 2021)

Ett kafé i staden hade haft inbrott. Lokaltidningen beskrev det som att man ”fått ogästvänligt besök”. Journalisters dåliga kunskaper i svenska börjar bli ett problem. (Britt 11 oktober 2021)

Meningar eller korta uttryck som innehåller en anglicism bland svenska ord kan vid översättning leda till muntration. I detta fall blir det bara makabert: En begravningsbyrå som enligt sin hemsida kan ordna ´livebegravning´! (Bengt 10 oktober 2021)

Uttrycket ”att vara ute i det vilda” börjar allt oftare ersätta ”att vara ute i naturen”. En anglicism som kanske även speglar (vissa) nutidsmänniskors rädsla inför det -till synes- obekväma och rentav skrämmande friluftslivet. (Hasse 6 oktober 2021)

Det här är ingen riktig anmälan utan en kommentar och en följdfråga från en ny läsare. Dagens fniss orsakades av s 79 i nr 7 där man överst uppmanas lufta sitt ohämmade missnöje :-) Sedan får man läsa längre ner om någon som skriver om att ett mord tog plats. Men vänta. Är anglicismen avsiktlig och ironisk eller skriver insändaren så på allvar? Är det någon som inte vet att det heter ägt rum? Driver de med oss? Funderar nu på detta, leende i mjugg. Och på tal om detta, kan man göra något annat i mjugg än att le, och vad gör man i så fall då? (Leif 1 oktober 2021)

När man felaktigt använder adjektiv för att ge folk yrkestitlar. Vanligast är: Politisk kommentator eller politisk expert. Man kallar väl inte Ann Linde för utrikisk minister fast sådana finns ju. Inte kallas heller Lasse Granqvist för sportig kommentator fast sådana finns säkert också. Och visst är det skillnad på en ekonomisk rådgivare (sparsam typ) och en ekonomirådgivare. Juridisk expert och juridikexpert. Ja det finns många exempel. Jag är sååååå trött på detta klumpiga betende hos svt, tv4, expressen , aftonbladet osv. Finns det ingen skrivkunnig journalist någonstans? (Bertil 1 oktober 2021)

På sociala medier, men även i andra sammanhang, ser jag allt oftare att det finns de som skriver ”de” istället för ”det”. De kan ju bli hur konstigt som helst. De kan vara irriterande och de försvårar också för dem som har svårt att skilja på ”de” och ”dem” (och dom). Varför förkorta ett ord som innehåller tre bokstäver? (Sussi 27 september 2021)

Har på senare tid läst i dagspressen att problem av olika karaktär är utklarade, inte längre uppklarade. Heter det verkligen så? (Inger 25 september 2021)

I Svd den 14 September: ”Jag hoppar gärna desserten”!!!!! Och jag hoppar gärna rep, men jag hoppar inte över desserten. (Birgitta 16 september 2021)

Hej, jag vill anmäla ett märkligt användande av ”textur”. Tidigare användes det om ytan på saker, men jag har alltmer börjat höra videokockar som använder ”textur” synonymt med konsistens. Det konstiga är att ”texture” i engelskan _också_ används om ytan på saker, men även ”over there” så verkar de glida mot att använda det för beskriva konsistensen på mat, dvs det ”inre”. Jag gillar att spåråket flyter och förändras, men inte när nyanser försvinner. Varför gör di på detta viset! (Ludde 14 september 2021)

Användningen av ordet ”originalet” börjar bli tröttsam. Vad du än köper – lingonsylt, matjessill, hårt bröd, marmelad, blodpudding, müsli m.m. – så står det ”originalet” på förpackningen. Någon hade t.o.m. klämt i med ”originalet från 1952”. En lika töntig formulering är ”som på mormors tid”. På mormors tid skrev man i stället ”nyhet” när man ville imponera på köparna. (Britt 8 september 2021)

Som gammal lärare studsade jag till och skrattade när jag på en resa i Östergötland fick syn på skylten ”Normlösa” rätt utanför orterns skola. Kanske har man drivit normkritiken till sin spets? (Elisabeth 6 september 2021)

Alla som säger ”och” framför verb, e.g ”jag ska ta nåt och äta”. (Elin 4 september 2021)

Ur svtNYHETERs artikel om danska ungdomars klädsel i skolan. ”Magtröjor, tröjor med kraftig u-ringning och korta kjolar …..” Man häpnar. Har ordet urringning försvunnit? (Göran 21 augusti 2021)

Även jag vill klaga på användningen av ordet *kviss.* Det rätta ordet i ert sammanhang är *frågesport.* (Benjamin 17 augusti 2021)

Programledaren i Sveriges yngsta mästerkock som utropar i slutet av programmet ”Nu blir det avsmak!” (Lena 16 augusti 2021)

Kommentar till Bo Bergman sid 82:
Som ”biologbarn” fick jag lära mig att absolut inte använda ordet frömjöl – pollen är det enda som gäller! (Birgitta 12 augusti 2021)

Ur SVD idag, 5 augusti 21
”En nioårig flicka från ett av Indiens mest förtryckta kast tros ha …..”
Ibland blir det bara fel… (Birgitta 5 augusti 2021)

Ur DN idag: ”….har fått sina semestrar kraftigt beskärda…” Förmodligen menar man beskurna. Hoppas bara de anställda fick sin beskärda del av ledigheten…… (Britt 4 augusti 2021)

Hur ska Belarius´s presidents namn uttalas?
Lokashenko verkar ju vara ett namn med både Maskulint uttal och feminint uttal.
Många av våra nyhetsuppläsare säger ”Lokashenka” trots att namnet stavas med ett ”o” i slutet.
Jag tycker det faktiskt är irriterande då folk inte ser skillnad på ett o eller a i slutet på ett namn.
Min tanke är att om det varit en kvinnlig president , skulle hon hetat Lokahsenka men här är en manlig president som stavar sitt namn Lokashenko.
Har jag rätt eller fel? (Per 4 augusti 2021)

IKEA skriver på sin hemsida om höstens nyheter: ”Nu är DEM här”
Ikea – Sveriges skyltfönster! gör en sådan fatal språkgroda!
Detta måste åtgärdas, men som privatperson får man ingen direkt kontakt med dem. Därför vänder jag mig till Språkpolisen! Snälla gör nå’t! (Ann-Christin 2 augusti 2021)

Ett föremål. ihåligt, rymmande c:a 10L-
Med skaft att ta i.
Heter hink i dagligt tal, på en byggplats heter det en ”rulle”. Ombord på en båt heter det en ”pyts”
Nu kastar sjömannen iland en pyts.
Frågan är var /när byter den namn?. (Björn 27 juli 2021)

Varför använder var och varannan människa ordet egna fel numera? Typ ”mitt egna rum” istället för ”mitt eget rum”. Varifrån kommer detta? (Ragnhild 23 juli 2021)

Jag blir så irriterad på journalisterna som inte skiljer på genus när det gäller ålder på män och kvinnor.Jag förstår inte varför dom så ofta säger,den 25 åriga mannen tex. (Roland 22 juli 2021)

Fria citat av kontaminationer som irriterat mig:
”Tips för den som vill undvika att inte bli träffad av blixten”
”Antalet vildsvin har blivit flera på senare tid”
Ordet ”inte” måste placeras rätt:
”Jag hoppas att åskan inte slår ner” – ”Jag hoppas inte att åskan slår ner”
”Han ser inte till att dörren blir låst” – ”Han ser till att dörren inte blir låst” (Sten 14 juli 2021)

Tag bort esset!
För mig, född tidigt 50-tal, har det alltid hetat karriärplanering och inte karriärsplanering. Jag har intrycket att s:et kom i bruk med högre frekvens under 90-talet, kanske i samband med bemanningsbranschens explosiva utveckling där i stort sett alla anställda verkade vara ungdomar under 33 …
Karriärplan, – planering, -vägar, -utveckling o.s.v. (Lars 11 juli 2021)

Just nu skrivs och talas det om ”frisörsalongen” där ett mord, en avrättning nyligen tog plats.
Jag, tidig 50-talist, har sedan barndomen lärt mig att tala om ”frisérsalong”, ”damfrisering” etc.
Frisörsalong är för mig en felaktighet och kanske har det att göra med att man sällan hör eller läser om att hår friseras numera och att skyltar som annonserar att här finns en ”Damfrisering” regelmässigt är äldre, ofta egenföretagare med verksamheten i villans källarvåning och liknande.
Men ”frisérsalong”, alltså. Mestadels utan mjuk accent. (Lars 11 juli 2021)

Varför får kor alltid heta ”kossor” även i seriös text (senast i DN 7/7)? Aldrig läser man om vovvar, kissar, tottohästar, pullor eller nassar annat än i barnböcker. (Britt 7 juli 2021)

”starta upp” och ”öppna” upp är en så vanlig svengelska som jag är så TRÖTT PÅ (Elsa 6 juli 2021)