Nya ord ger gamla idéer en andra chans
Politiker paketerar gärna gamla förslag i nya ord.
Bild: Kajsa Göransson
Jimmiepriser, Ebbasossar och plommonliberaler. Sverigelöftet, frihetshylla och bolåneskatt. Bränslepopulism, livspusselfeminism och skolmatsnationalism. Inför valet hällregnade det nyord i nästan samma takt som väljarna översköljdes av störtskurar av vallöften. När vallokalerna stängt fortsatte det med mandatpingis, lotteririksdag och Gambiaregering – det senare en i skrivande stund hypotetisk koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet som med sina politiska färger rött, grönt, blått och vitt skulle motsvara Gambias flagga.
Att paketera politiska förslag och ideologiska vägval i nya ord är ett pålitligt inslag i varje valrörelse. Inte sällan är det gamla idéer som får en andra chans i en ny språkdräkt. Det är uppenbart att partierna hoppas att orden i sig ska bidra till nyfikenhet på politiken bakom.
Majoriteten av ord faller i glömska efter valnatten. Om förslagen inte blir verklighet lever orden sällan vidare.
”Nya ord myntas ofta spontant i samhällsdebatten”
Men det är inte bara partierna som är flitiga nyordsskapare. Företag, organisationer och enskilda skribenter är andra ständiga orduppfinnare. Även här finns ett egenintresse – kanske är förhoppningen att dom nya orden ska gynna försäljningen, skapa uppmärksamhet för en samhällsfråga eller bara främja det personliga varumärket. Det här är också en typ av ordskapare som gärna hör av sig i förhoppningen om att just deras bidrag ska tas med på Språktidningens och Språkrådets årliga nyordslista – något som i sin tur ska ge gratis marknadsföring för den där prylen, hjärtesaken eller karriären.
Riktigt så brukar det inte gå till. Nya ord myntas ofta spontant i samhällsdebatten. Men går det att smyga in ett ord i svenskan?
Språkforskaren Jenny Nilsson är expert i Fråga Lund i SVT. Hon tog hjälp av Youtube-duon Matkoma för att diskret plantera ett nytt ord i svenskan. Här kan du läsa om hur hon valde ordet som skulle lanseras, hur det togs emot av en publik som inte var medveten om försöket och hur det gick för denna speciella nykomling.
För 60 år sedan gjorde ett annat nyord debut i skrift. Då föreslog Rolf Dunås hen som könsneutralt pronomen. Här berättar jag historien om svenskans kanske mest omstridda ord. Dessutom har Novus på Språktidningens uppdrag undersökt både vilka som använder hen och hur attityderna till pronomenet ser ut i dag.
På tal om nyord! I 1/2027 som utkommer i mellandagarna är det dags för 2026 års upplaga av Språktidningens och Språkrådets nyordslista.
Trevlig läsning!
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
Jimmiepriser, Ebbasossar och plommonliberaler. Sverigelöftet, frihetshylla och bolåneskatt. Bränslepopulism, livspusselfeminism och skolmatsnationalism. Inför valet hällregnade det nyord i nästan samma takt som väljarna översköljdes av störtskurar av vallöften. När vallokalerna stängt fortsatte det med mandatpingis, lotteririksdag och Gambiaregering – det senare en i skrivande stund hypotetisk koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet som med sina politiska färger rött, grönt, blått och vitt skulle motsvara Gambias flagga.
Att paketera politiska förslag och ideologiska vägval i nya ord är ett pålitligt inslag i varje valrörelse. Inte sällan är det gamla idéer som får en andra chans i en ny språkdräkt. Det är uppenbart att partierna hoppas att orden i sig ska bidra till nyfikenhet på politiken bakom.
Majoriteten av ord faller i glömska efter valnatten. Om förslagen inte blir verklighet lever orden sällan vidare.
”Nya ord myntas ofta spontant i samhällsdebatten”
Men det är inte bara partierna som är flitiga nyordsskapare. Företag, organisationer och enskilda skribenter är andra ständiga orduppfinnare. Även här finns ett egenintresse – kanske är förhoppningen att dom nya orden ska gynna försäljningen, skapa uppmärksamhet för en samhällsfråga eller bara främja det personliga varumärket. Det här är också en typ av ordskapare som gärna hör av sig i förhoppningen om att just deras bidrag ska tas med på Språktidningens och Språkrådets årliga nyordslista – något som i sin tur ska ge gratis marknadsföring för den där prylen, hjärtesaken eller karriären.
Riktigt så brukar det inte gå till. Nya ord myntas ofta spontant i samhällsdebatten. Men går det att smyga in ett ord i svenskan?
Språkforskaren Jenny Nilsson är expert i Fråga Lund i SVT. Hon tog hjälp av Youtube-duon Matkoma för att diskret plantera ett nytt ord i svenskan. Här kan du läsa om hur hon valde ordet som skulle lanseras, hur det togs emot av en publik som inte var medveten om försöket och hur det gick för denna speciella nykomling.
För 60 år sedan gjorde ett annat nyord debut i skrift. Då föreslog Rolf Dunås hen som könsneutralt pronomen. Här berättar jag historien om svenskans kanske mest omstridda ord. Dessutom har Novus på Språktidningens uppdrag undersökt både vilka som använder hen och hur attityderna till pronomenet ser ut i dag.
På tal om nyord! I 1/2027 som utkommer i mellandagarna är det dags för 2026 års upplaga av Språktidningens och Språkrådets nyordslista.
Trevlig läsning!
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
