Ett marigt ord
Så är maneten och marulken släkt i svenskan.
Bild: Istockphoto
Har du någon gång funderat över ordet manet? I så fall har du antagligen tänkt att det måste komma från franska eller latin eller grekiska. Det har ju betoning på sista stavelsen och rimmar med planet. Men det är faktiskt ett svenskt ord som under medeltiden (om det vore belagt vilket det inte är) bör ha hetat marnäta. Det är en sammansättning av mar som betyder ’hav’ och näta som är en variantform av ordet nässla. Alltså ’havsnässla’! En passande betydelse eller hur?
Detta ord mar ’hav’ ingår i flera både väntade och oväntade sammansättningar. Att en marulk lever i havet är väl inte så konstigt. Och mareld ser man ju till havs medan växten martorn finns vid havsstränder.
”Det är i princip samma ord som latinets mare”
Marsvin är mer komplicerat men det hör också hit. Ordet är lånat från lågtyskan under medeltiden. Det hade då två betydelser, dels ’tumlare’, den lilla nordiska delfinarten som möjligen är lite grislik och därför kan kallas för ’havsgris’. Den andra betydelsen av marsvin var redan under medeltiden den i dag i svenskan dominerande: den lilla sydamerikanska gnagaren som barn älskar att gulla med men som man med samma förtjusning äter i hemländerna. Här ska man nog förstå ordet som ’det grisliknande djuret från andra sidan havet’. En motsvarighet har man i markatta (om en viss sorts apa) som vi också lånat från lågtyskan: ’det kattliknande djuret från andra sidan havet’.
Detta mar ’hav’ har motsvarigheter i många språk. Det är i princip samma ord som latinets mare. Romarna kallade Medelhavet för mare nostrum ’vårt hav’. Därifrån kommer franskans mer, känt från sången La mer (som alla som sett filmen Mr Beans semester känner igen från slutscenen). Även ryskans morje som syftar på mindre hav som Svarta havet och Östersjön hör hit, medan stora hav på ryska får heta okean). Den som brukar tippa på stryktipset känner igen det engelska fotbollslaget Tranmere ’transjön’. Mere är också det samma ord som mar men syftar i engelskan inte på hav utan på mindre sjöar.
Staffan Fridell är professor emeritus i nordiska språk vid Uppsala universitet.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
Har du någon gång funderat över ordet manet? I så fall har du antagligen tänkt att det måste komma från franska eller latin eller grekiska. Det har ju betoning på sista stavelsen och rimmar med planet. Men det är faktiskt ett svenskt ord som under medeltiden (om det vore belagt vilket det inte är) bör ha hetat marnäta. Det är en sammansättning av mar som betyder ’hav’ och näta som är en variantform av ordet nässla. Alltså ’havsnässla’! En passande betydelse eller hur?
Detta ord mar ’hav’ ingår i flera både väntade och oväntade sammansättningar. Att en marulk lever i havet är väl inte så konstigt. Och mareld ser man ju till havs medan växten martorn finns vid havsstränder.
”Det är i princip samma ord som latinets mare”
Marsvin är mer komplicerat men det hör också hit. Ordet är lånat från lågtyskan under medeltiden. Det hade då två betydelser, dels ’tumlare’, den lilla nordiska delfinarten som möjligen är lite grislik och därför kan kallas för ’havsgris’. Den andra betydelsen av marsvin var redan under medeltiden den i dag i svenskan dominerande: den lilla sydamerikanska gnagaren som barn älskar att gulla med men som man med samma förtjusning äter i hemländerna. Här ska man nog förstå ordet som ’det grisliknande djuret från andra sidan havet’. En motsvarighet har man i markatta (om en viss sorts apa) som vi också lånat från lågtyskan: ’det kattliknande djuret från andra sidan havet’.
Detta mar ’hav’ har motsvarigheter i många språk. Det är i princip samma ord som latinets mare. Romarna kallade Medelhavet för mare nostrum ’vårt hav’. Därifrån kommer franskans mer, känt från sången La mer (som alla som sett filmen Mr Beans semester känner igen från slutscenen). Även ryskans morje som syftar på mindre hav som Svarta havet och Östersjön hör hit, medan stora hav på ryska får heta okean). Den som brukar tippa på stryktipset känner igen det engelska fotbollslaget Tranmere ’transjön’. Mere är också det samma ord som mar men syftar i engelskan inte på hav utan på mindre sjöar.
Staffan Fridell är professor emeritus i nordiska språk vid Uppsala universitet.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
