Så kan nya ord få fäste
Går det att smygplantera ord som slår rot i svenskan? Duon bakom Youtube-kanalen Matkoma och språkvetaren Jenny Nilsson har försökt.
Nya ord letar sig in i svenska språket hela tiden. Ofta lånar vi in dem från andra språk utan att tänka så mycket på det. Finns det en lucka att fylla i språksystemet eller en nyans som kan berika svenskan så kan ett ord plockas upp för kortare eller längre tid. Länge lånade vi in enormt mycket från tyskan, medan det i nutid framför allt lånas ord och uttryck från engelskan. Det händer också att nya ord lanseras från myndighetshåll eller av språkvårdare. Så har exempelvis hen och snippa tagit plats i svenskan, ord som saknades och skapades för att fylla ett viktigt hålrum. Men kan vem som helst hitta på ett ord eller uttryck och få andra att använda det?
Ingen kan ha undgått uttrycket six seven och dess enorma spridning över hela jorden. Att ord sprider sig så snabbt på så kort tid och får så stor betydelse, utan att egentligen betyda någonting, måste sägas vara väldigt ovanligt. Kan det hända igen? Kan vi hitta på ett ord och sprida det?
Den här frågan kom in till SVT-programmet Fråga Lund och vi bestämde oss för att försöka plantera ett nytt ord i svenskarnas lexikon. Med förhoppningen om att vi skulle skapa ett nytt six seven – ett jättepopulärt uttryck med enorm spridning – övervägde vi ett internationellt uttryck som kanske skulle kunna omfamnas av yngre svensktalande. Eller skulle vi försöka lansera ett svenskt nytt ord som passar in i svenskans ljudsystem?
För att ordet skulle få så stor spridning som möjligt tillfrågades två populära youtubers: Adam Åstrand och Anton Lundell som varje vecka sedan tio år tillbaka äter och lägger upp matfilmer på sin kanal Matkoma. De har nästan två miljoner tittare en vanlig månad, och rankas som nummer fyra av Medieakademins maktbarometer för mat på Youtube för 2025.
Som grädde på moset har de dessutom tidigare hittat på ett eget verb, måsa, som betyder ’kasta huvudet bakåt och svälja snabbt’, när man är väldigt mätt men vill få i sig mer än vad kroppen vill. Måsa har omfamnats av Matkomas tittare, och förutom att det används i kommentarsfältet till avsnitten så köper också tittarna t-shirts och badbyxor med måsar på i kanalens webbshop. Eftersom många av tittarna verkligen uppskattar Adam och Anton, innebär det enligt teorier om språkförändring en större chans att de också ska använda samma uttryck som dem. En helt optimal kanal för att sprida ett nytt ord alltså!
För att experimentet skulle ha så god chans som möjligt att lyckas behövde det nya ordet ha vissa egenskaper. Det skulle passa in i Adam och Antons stil och ton, två goa grabbar som tuggar i sig enorma mängder mat i typisk slow-tv. Därför valdes alla försök till fräcka engelska uttryck bort, till förmån för ett ord som passar in väl i svenskans ljud- och formsystem. Det skulle inte sedan tidigare finnas i svenska ordböcker eller användas i svensk skrift. Valet föll på ordet bamsa, med betydelsen ’äta väldigt mycket’.
För att få veta om det går att påverka människor att börja använda nya ord ville vi inte att ordet skulle lanseras med pompa och ståt, utan smygas in i tittarnas medvetande. Adam och Anton låtsades därför spontant säga ordet i ett avsnitt med premiär i mitten av mars 2026. De beställde då in en rejäl hamburgare, eller en ”bamsig portion” som de sa, och skämtade om att de skulle ”bamsa i sig burgaren”. Bamsa nämndes åtta gånger i avsnittet i betydelsen att äta mycket.
”Gött och kolla matkoma och bamsa i sig en pizza under tiden”
Vid premiäranvändningen användes faktiskt bamsa en gång av en tittare i kommentarsfältet, men i betydelsen ’bajsa’. Åtminstone en av de 150 000 tittarna av just det avsnittet hade alltså uppmärksammat att ordet användes, och valde att själv använda det (om än på ett lite annat sätt). Därefter fortsatte Adam och Anton att använda bamsa i så gott som varje avsnitt under tio veckor, sammanlagt drygt trettio gånger. I anslutning till avsnitten skrev tittarna sammanlagt 1 889 kommentarer, och i dessa återfinns bamsa tolv gånger i exempel som ”jag ska bamsa ner en kebabpizza medan jag tittar på det här avsnittet” och ”Gött och kolla matkoma och bamsa i sig en pizza under tiden, livet leker”.
Tolv gånger kan verka vara ganska lite, men det är ändå tolv tittare som faktiskt använt ordet i skrift. Om och hur de använder det i tal vet vi förstås inte, och vi vet inte heller om bamsa använts tillfälligt under de här tio veckorna i ett visst forum eller om det på sikt kommer att fortsätta spridas även utanför Matkomas kanal.
För att det ska lyckas behöver en del saker uppfyllas: tillräckligt många tittare måste gilla ordet så mycket att de använder det även i andra sammanhang. De som hör det måste i sin tur tycka att ordet har en funktion, antingen för att just den betydelsenyansen saknats och behövs, eller för att ordet har attraktiva egenskaper och signalerar att man tillhör en viss grupp. Om det uppfylls finns det en god möjlighet att ordet fortsätter användas.
Bamsa fanns faktiskt i fornnordiska – och finns angivet i Norsk ordbok (som är en ordbok över norskt folkmål och nynorsk skrift), i samma betydelse som vårt bamsa. Men av svenskspråkiga sorterades det alltså bort för många hundra år sedan, och letade sig inte in i våra ordlistor, inte ens i Johan Ernst Rietz dialektlexikon som samlade mängder av äldre dialektala ord. Så å ena sidan skulle ordet kunna fungera väl i svenskan (och vi har ju bamse och bamsig kvar), å andra sidan kan man argumentera för att det inte fick fäste då, och därför inte får det nu.
Vid en sökning på bamsa på internet kommer fortfarande inte några träffar upp i betydelsen ’äta extra mycket’. Söker man på bamsa och Matkoma berättar AI hjälpsamt följande:
”Bamsa” är ett klassiskt citat från den populära Youtube-duon Matkoma (Anton Lundell och Adam Åstrand), som ofta används när de skojar till det och till exempel ska ligga ”sensuellt” i en säng. Uttrycket har blivit ett internt meme bland deras följare.
Nja, nästan rätt …
Jenny Nilsson är forskningsarkivarie och docent i nordiska språk vid Institutet för språk och folkminnen samt språkexpert i Fråga Lund i SVT.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
Nya ord letar sig in i svenska språket hela tiden. Ofta lånar vi in dem från andra språk utan att tänka så mycket på det. Finns det en lucka att fylla i språksystemet eller en nyans som kan berika svenskan så kan ett ord plockas upp för kortare eller längre tid. Länge lånade vi in enormt mycket från tyskan, medan det i nutid framför allt lånas ord och uttryck från engelskan. Det händer också att nya ord lanseras från myndighetshåll eller av språkvårdare. Så har exempelvis hen och snippa tagit plats i svenskan, ord som saknades och skapades för att fylla ett viktigt hålrum. Men kan vem som helst hitta på ett ord eller uttryck och få andra att använda det?
Ingen kan ha undgått uttrycket six seven och dess enorma spridning över hela jorden. Att ord sprider sig så snabbt på så kort tid och får så stor betydelse, utan att egentligen betyda någonting, måste sägas vara väldigt ovanligt. Kan det hända igen? Kan vi hitta på ett ord och sprida det?
Den här frågan kom in till SVT-programmet Fråga Lund och vi bestämde oss för att försöka plantera ett nytt ord i svenskarnas lexikon. Med förhoppningen om att vi skulle skapa ett nytt six seven – ett jättepopulärt uttryck med enorm spridning – övervägde vi ett internationellt uttryck som kanske skulle kunna omfamnas av yngre svensktalande. Eller skulle vi försöka lansera ett svenskt nytt ord som passar in i svenskans ljudsystem?
För att ordet skulle få så stor spridning som möjligt tillfrågades två populära youtubers: Adam Åstrand och Anton Lundell som varje vecka sedan tio år tillbaka äter och lägger upp matfilmer på sin kanal Matkoma. De har nästan två miljoner tittare en vanlig månad, och rankas som nummer fyra av Medieakademins maktbarometer för mat på Youtube för 2025.
Som grädde på moset har de dessutom tidigare hittat på ett eget verb, måsa, som betyder ’kasta huvudet bakåt och svälja snabbt’, när man är väldigt mätt men vill få i sig mer än vad kroppen vill. Måsa har omfamnats av Matkomas tittare, och förutom att det används i kommentarsfältet till avsnitten så köper också tittarna t-shirts och badbyxor med måsar på i kanalens webbshop. Eftersom många av tittarna verkligen uppskattar Adam och Anton, innebär det enligt teorier om språkförändring en större chans att de också ska använda samma uttryck som dem. En helt optimal kanal för att sprida ett nytt ord alltså!
För att experimentet skulle ha så god chans som möjligt att lyckas behövde det nya ordet ha vissa egenskaper. Det skulle passa in i Adam och Antons stil och ton, två goa grabbar som tuggar i sig enorma mängder mat i typisk slow-tv. Därför valdes alla försök till fräcka engelska uttryck bort, till förmån för ett ord som passar in väl i svenskans ljud- och formsystem. Det skulle inte sedan tidigare finnas i svenska ordböcker eller användas i svensk skrift. Valet föll på ordet bamsa, med betydelsen ’äta väldigt mycket’.
För att få veta om det går att påverka människor att börja använda nya ord ville vi inte att ordet skulle lanseras med pompa och ståt, utan smygas in i tittarnas medvetande. Adam och Anton låtsades därför spontant säga ordet i ett avsnitt med premiär i mitten av mars 2026. De beställde då in en rejäl hamburgare, eller en ”bamsig portion” som de sa, och skämtade om att de skulle ”bamsa i sig burgaren”. Bamsa nämndes åtta gånger i avsnittet i betydelsen att äta mycket.
”Gött och kolla matkoma och bamsa i sig en pizza under tiden”
Vid premiäranvändningen användes faktiskt bamsa en gång av en tittare i kommentarsfältet, men i betydelsen ’bajsa’. Åtminstone en av de 150 000 tittarna av just det avsnittet hade alltså uppmärksammat att ordet användes, och valde att själv använda det (om än på ett lite annat sätt). Därefter fortsatte Adam och Anton att använda bamsa i så gott som varje avsnitt under tio veckor, sammanlagt drygt trettio gånger. I anslutning till avsnitten skrev tittarna sammanlagt 1 889 kommentarer, och i dessa återfinns bamsa tolv gånger i exempel som ”jag ska bamsa ner en kebabpizza medan jag tittar på det här avsnittet” och ”Gött och kolla matkoma och bamsa i sig en pizza under tiden, livet leker”.
Tolv gånger kan verka vara ganska lite, men det är ändå tolv tittare som faktiskt använt ordet i skrift. Om och hur de använder det i tal vet vi förstås inte, och vi vet inte heller om bamsa använts tillfälligt under de här tio veckorna i ett visst forum eller om det på sikt kommer att fortsätta spridas även utanför Matkomas kanal.
För att det ska lyckas behöver en del saker uppfyllas: tillräckligt många tittare måste gilla ordet så mycket att de använder det även i andra sammanhang. De som hör det måste i sin tur tycka att ordet har en funktion, antingen för att just den betydelsenyansen saknats och behövs, eller för att ordet har attraktiva egenskaper och signalerar att man tillhör en viss grupp. Om det uppfylls finns det en god möjlighet att ordet fortsätter användas.
Bamsa fanns faktiskt i fornnordiska – och finns angivet i Norsk ordbok (som är en ordbok över norskt folkmål och nynorsk skrift), i samma betydelse som vårt bamsa. Men av svenskspråkiga sorterades det alltså bort för många hundra år sedan, och letade sig inte in i våra ordlistor, inte ens i Johan Ernst Rietz dialektlexikon som samlade mängder av äldre dialektala ord. Så å ena sidan skulle ordet kunna fungera väl i svenskan (och vi har ju bamse och bamsig kvar), å andra sidan kan man argumentera för att det inte fick fäste då, och därför inte får det nu.
Vid en sökning på bamsa på internet kommer fortfarande inte några träffar upp i betydelsen ’äta extra mycket’. Söker man på bamsa och Matkoma berättar AI hjälpsamt följande:
”Bamsa” är ett klassiskt citat från den populära Youtube-duon Matkoma (Anton Lundell och Adam Åstrand), som ofta används när de skojar till det och till exempel ska ligga ”sensuellt” i en säng. Uttrycket har blivit ett internt meme bland deras följare.
Nja, nästan rätt …
Jenny Nilsson är forskningsarkivarie och docent i nordiska språk vid Institutet för språk och folkminnen samt språkexpert i Fråga Lund i SVT.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
