Oenighet om Kyjiv, hotet mot grillchipsen och årets ord
Olika redaktioner gör olika val om Kyjiv, grillchipsen kan vara hotade och utnämningarna till 2026 års ord har börjat. Här sammanfattar Språktidningen senaste veckornas språkhändelser ur nyhetsflödet.
10 oktober:
Ragebait är 2026 års tyska ungdomsord. Enligt förlaget Langenscheidt – som ordnar omröstningen – står det för innehåll som syftar till att skapa starka reaktioner i allmänhet och ilska i synnerhet. Dessa reaktioner bidrar i sin tur till att ge innehållet spridning. I slutrundan besegrade Ragebait orden Crashout och Peak.
13 oktober:
Mediespråksgruppen kan inte enas om en rekommendation när det gäller stavningen av Ukrainas huvudstad Kyjiv. TT, Dagens Nyheter, Expressen, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan håller alla fast vid Kiev – bland annat för att ett byte som följer på utrikesminister Maria Malmer Stenergards ställningstagande för Kyjiv skulle kunna uppfattas som politiskt. Även Språkrådet liksom Institutet för de inhemska språken i Finland förordar numera stavningen Kyjiv i svenskan. Hittills är det privatägda medier som behåller Kiev medan public service-bolagen SR, SVT och Yle gått över till Kyjiv.
I drygt 40 år har Anders Diös översatt Kalle Anka till svenska. Uppdraget handlar inte om att främst återge exakt vad som sägs i källspråket. I stället är det viktigaste att det alltid låter som Kalle Anka. ”Det ingår ett stort mått av fritt skapande. Kalle Anka är en värld för sig, med en egen tradition. Om jag tycker att jag kan skriva något som passar bättre än originalet, av vilket skäl det än må vara, så gör jag det”, berättar han i Kalle Anka & Co.
Textavarpið – det isländska public service-bolaget RÚV:s text-tv – fyller 35 år. För ett år sedan gick norska NRK:s text-tv i graven med motiveringen att all information också fanns på nätet. Svenska SVT, danska DR och finländska Yle har alltjämt kvar text-tv.
”Det var många som sa att det passade perfekt där med namnet”
14 oktober:
Smith har i England och Wales länge varit det vanligaste efternamnet för nyfödda. Enligt The Telegraph skulle det kunna ändras redan nästa år. Under 2025 var det 4 102 nyfödda som fick efternamnet Smith och 3 772 som fick efternamnet Khan. Andelen som får namnet Smith sjunker från år till år samtidigt som andelen som får namnet Khan ökar varje år. Därför kan ett tronskifte ske 2027.
I en platsannons sökte det isländska bolaget Veitur efter en samskiptastýra/-stjóri/-stýri – alltså en kommunikationsdirektör – där yrkestiteln fanns i femininum, maskulinum och neutrum. Att ange både feminina och maskulina former är ganska vanligt för att uttalat vända sig till både män och kvinnor. Mer sällsynt är att även använda neutrum för att inkludera exempelvis transpersoner – men det ska enligt Morgunblaðið ha blivit konvention trots att en transperson som tidigare var anställd inom bolaget ska ha sagt att det inte fanns något behov av titlar i neutrum för att annonsen skulle vara inkluderande. Efter att ha talat med ytterligare en transperson som var av samma åsikt valde bolaget att stryka neutrumformen -stýri.
Viking Gustafsson Nyberg blev i våras ett av Minnesota Wilds nyförvärv i den nordamerikanska hockeyligan NHL. Namnet väckte uppmärksamhet i USA:s svenskbygder där det amerikanska fotbollslaget dessutom heter Minnesota Vikings. ”Ja, det var många som sa att det passade perfekt där med namnet. Det blev rätt mycket snack, men det var bara kul”, säger han i Expressen.
15 oktober:
Landsförbundet svenska samer vill att Högsta förvaltningsdomstolen ska avgöra om samiska organisationer har rätt att överklaga statliga beslut som rör samiska språk och kulturarv. Det rapporterar Sameradion. Bakgrunden är dispyten om det officiella samiska namnet på Lycksele. Hittills är det den umesamiska formen Lïkssjuo som används trots att vissa grupper förordar den sydsamiska formen Liksjoe. Debatten handlar även om hur gränserna mellan olika samiska språkområden ska dras och om det kan vara aktuellt med flera olika officiella namn på samiska.
16 oktober:
På isländska språkets dag 2023 utlovade Isavia – det statliga bolag som driver flygplatser på Island – att isländskan inom ett år skulle stå över engelskan på alla informationsskyltar på den internationella flygplatsen i Keflavík. Tre år senare är förändringen fortfarande inte genomförd. Maren Lind Másdóttir, som är chef för utveckling och infrastruktur på flygplatsen, berättar i Morgunblaðið att arbetet pågår och att en förhoppning är att samtliga skyltar ska vara utbytta till Islands nationaldag. ”Om du frågar mig personligen så vore det kul om bytet var helt färdigt till den 17 juni”, säger hon.
19 oktober:
I passkontrollerna möts snowboardåkaren Novalie Engholm ofta av förvåning. Anledningen är hennes fullständiga namn: Novalie Josefin Sexy Engholm. Hon berättar i Aftonbladet att hon får en hel del frågor om Sexy i utlandet. Vissa tror inte att namnet är på riktigt. Men det rör sig om ett familjenamn som härstammar från hennes mammas farmor som hon gärna skulle föra vidare. ”Hon var sjätte barnet i den familjen och första tjejen. Det var hennes bröder som fick välja namnet åt henne. På den tiden hade det ingen betydelse mer än att det var fint och att hon var sjätte barnet”, säger Novalie Engholm i Aftonbladet.
Språkrådet i Norge presenterar ett antal rättskrivningsändringar som nyligen beslutats. Det tidigare kvadrupel blir kvadruppel, ord som handikap(p), kred(d) och pop(p) som i grundform kan skrivas med både enkel- och dubbeltecknad konsonant ska i böjda former alltid dubbeltecknas och substantivet tic ska hädanefter stavas tics eller tiks i både bokmål och nynorska.
Donald Trump upprepar tanken på att byta namn på delstaten New Mexico till New America. ”Vi är inte Mexiko, vi är USA!” skriver han på Truth Social. Ett namnbyte skulle enligt presidenten ge delstaten högre status samtidigt som bostadspriser och hushållens inkomster skulle stiga.
”Välkommen till Högholmen, djurens ö” står det numera vid djurparken i Helsingfors ingång. När den nya entrén invigdes förra året fanns ingen skyltning på svenska utan bara på finska och engelska. Att texten nu även finns på svenska är enligt Hufvudstadsbladet ett resultat av att frågan behandlats på högsta politiska nivå.
20 oktober:
Linnéuniversitetet får i uppdrag av Skolverket att utveckla standardiserade tester i ämnena svenska och svenska som andraspråk med fokus på läsning. Testerna riktar sig till elever i grundskolan och ska hjälpa till att identifiera elever som behöver stöd. ”Att identifiera elever som behöver stöd i sin läsutveckling är en viktig förutsättning för att skolan ska kunna sätta in rätt insatser i rätt tid”, säger Linda Fälth, projektledare och professor i pedagogik på Linnéuniversitet, i ett pressmeddelande.
Inför årets fotbollssäsong försvann det sponsrade namnet Platinum cars arena efter fem år och Idrottsparken blev åter namnet på IFK Norrköpings hemmaarena. Nu meddelar klubbens ledning att arenan även i fortsättningen ska heta Idrottsparken och att det beslutats att namnet aldrig får säljas igen. ”Vår själ, vårt arv och vår historia är inte till salu”, säger ordföranden Martin Gyllix i Norrköpings Tidningar.
21 oktober:
Islands kulturminister Logi Einarsson efterlyser berättelser, erfarenheter och upplysningar från användare om hur deras användning av Apples olika produkter skulle underlättas om operativsystemen skulle finnas på isländska. Efter ett möte med teknikjätten i våras har Apple fått ta del av en stor mängd språkteknologiska data på isländska för att främja utvecklingen av isländska språkversioner. ”Språkteknologi är inte en lyx utan en fråga om mänskliga rättigheter”, säger Logi Einarsson i ett pressmeddelande.
I parlamentet i Luxemburg diskuteras ett förslag om att införa obligatorisk undervisning i luxemburgiska för invandrare. Debatten är ett resultat av ett medborgarinitiativ som samlade 8 251 underskrifter. Tanken är att kunskaper i luxemburgiska ska främja integrationen på arbetsplatser där i dag ofta tyska, franska eller engelska används i stället. Fackförbundet OGBL motsätter sig enligt L’essentiell tvingande åtgärder men vill att möjligheterna till att delta i språkundervisning förbättras.
”Han försökte inte ens att uttala det rätt, trots att jag hjälpte honom”
23 oktober:
Tre gånger under sammanträdet i kommunfullmäktige i Vetlanda gick Hasib Zolić upp i talarstolen. Varje gång uttalade ordföranden Sven-Åke Karlsson slutet av efternamnet med hårt k trots att Hasib Zolić förklarade att det skulle uttalas som ch. Sven-Åke Karlsson berättade att han tänkte fortsätta uttala namnet på sitt sätt. Hasib Zolić hävdade att det rörde sig om diskriminering och anmälde Sven-Åke Karlsson till Diskrimineringsombudsmannen. ”Jag kände mig nonchalerad. Han försökte inte ens att uttala det rätt, trots att jag hjälpte honom”, säger han i Vetlanda-Posten. Sven-Åke Karlsson tycker att reaktionen var överdriven och att anmälan var onödig. ”Detta är ett bosniskt namn och jag har förstått att det uttalas på ett annat sätt än jag gjorde och får försöka att göra det bättre nästa gång”, säger han till tidningen.
Alla texter på Historisk tidskrifts webbplats är av okänd anledning nu i frakturstil. ”Det ser onekligen ut som ett mycket medvetet typografiskt ställningstagande från redaktionens sida, men vi kan försäkra att så inte är fallet”, skriver redaktionen i sociala medier. Det var alltså inte ett försök att ta tidskriftens ”historiska profil ett steg längre än planerat”. Efter någon dag var felet åtgärdat.
Det norska fackspråket inom högre utbildning är hotat. Det skriver Norsk faglitterær forfatter- og oversetterforening i en debattartikel i Khrono. Föreningen vill därför att staten ska ge ekonomiskt stöd åt forskare som skriver läroböcker på norska, göra utvecklingen av fackspråk till en del av utvecklingsavtalen med lärosäten samt införa ett system där arbete med facklitteratur på norska och bidrag till terminologiutveckling blir meriterande för forskare.
35 procent av personalen på vårdhemmen på Island har ett annat förstaspråk än isländska. Ett nytt initiativ med undervisning på isländska på arbetstid och särskilt inriktad på kommunikation inom vården och med boende har hittills haft goda resultat. ”Vi har bland annat sett en stor ökning i självförtroendet för att tala isländska bland personalen och även i kommunikationen mellan personalen och även mellan personal och boende”, säger Rebekka Levin, projektledare vid branschorganisationen Samtök fyrirtækja í velferðarþjónustu, till RÚV.
Snackssmaker som bacon och grill kan snart vara historia. Skälet är EU:s tidigare förbud mot att använda vissa ord förknippade med animaliska livsmedel för produkter av vegetabilier. Ett sådant förbud skulle enligt Politico även kunna drabba exempelvis tillverkare av grill- eller baconchips. ”Köttrelaterade namn i smakbeskrivningen skulle kunna omfattas”, säger Olivier Devaux vid branschorganisationen European snacks association till Politico. Medlemsföretagens förhoppning är att just smakbeskrivningar ska undantas från förbudet.
24 oktober:
Ola Ljunggren Bergeå från Uppsala är vinnaren i Spritmuseums årliga tävling i nyskrivna snapsvisor. Med bidraget Snaps åt alla hade han enligt juryn skapat en ”katalogvisa som ger oss många namn på vår älskade nubbe och förenar oss i en inkluderande slutkläm”. Totalt inkom över 300 bidrag till tävlingen. Segern innebär att Ola Ljunggren Bergeå och ytterligare fyra bidrag får representera Sverige i VM – ett mästerskap där den enda motståndaren hittills är Finland.
25 oktober:
Maxxing är 2026 års ord i engelskan enligt Dictionary.com. Maxxing är att optimera en viss aspekt av livet eller att utföra något genom att driva aktiviteten så långt det bara går. Maxxing ingår i många nya sammansättningar som nonnamaxxing (som går ut på att förbättra tillvaron genom att leva som en italiensk mormor), tokenmaxxing (som innebär att så mycket som möjligt använda AI i arbetet) och looksmaxxing (som står för att på olika sätt anpassa och förbättra sitt utseende efter rådande ideal).
Öster om riksväg 66 är arbetsnamnet på ett nytt industriområde i Surahammar. Men när det blir verklighet ska det heta något annat. Kommunen har därför uppmanat invånarna att skicka in förslag. Bland namnen som föreslagits märks bland annat Österrike, Hammarporten, Mittpunkten 66, Bruksporten, Gladahammar och Port 66. ”Det är inte säkert att det blir något av de här förslagen, men vi har en idébank att gräva ur. … Jag gillar Port 66 och även kopplingen till Mittpunkten 66. Surahammar ligger ju mitt i Västmanland”, säger Helene Bäckström, näringslivschef i Surahammars kommun, till Vestmanlands Läns Tidning.
27 oktober:
Sedan i februari har Boshra Shakiradotter – som fram till alldeles nyligen hade ett annat efternamn – skickat över 400 ansökningar om lärarjobb. I ett fall ledde det till en intervju. I övrigt var svaren alltid nej. Nu jobbar hon som barnskötare men är utbildad till lärare och hoppas att namnbytet ska hjälpa till. Boshra Shakiradotter befarar att hennes tidigare efternamn gjorde att hon valdes bort av vissa rekryterare. ”Mamma hette Shakira, och vinsten är ändå att inte bli bortvald på grund av ett namn. Utan få samma möjligheter”, säger hon till Arbetsvärlden.
Olle Josephson tilldelas Kungliga priset 2026 av Svenska Akademien. Prissumman är 100 000 kronor. Olle Josephson är bland annat professor emeritus i nordiska språk vid Stockholms universitet, tidigare chef för Språkrådet och medarbetare i Språktidningen. Han får priset för en ”utomordentligt betydelsefull insats för svenska språket vad gäller såväl vård som forskning”.
I en ny rondell i Östersund visar en skylt vägen mot Jamtil. Men friluftsmuseet heter Jamtli. Katarina Wolffram på Trafikverkets presstjänst säger i Östersunds-Posten att en ny och rättstavad skylt troligen kommer att beställas. Det är andra gången på kort tid som en liknande felstavning dyker upp i regionen. ”Felet märks ofta först på håll. Skyltarna ser inte så stora ut från bilen, men bredvid dem inser man hur stora bokstäverna är. Då är det lätt att missa stavfel eftersom man bara antar att det står rätt”, säger hon till tidningen.
Annika Thunell var en av alla Malmö FF-supportrar som reste till Borås för att se bortamatchen mot Elfsborg på plats. Efter matchen ville hon och resesällskapet avrunda kvällen på en restaurang. Besöket blev dock inte långvarigt. ”Men då sa mannen som stod i baren att min man inte fick beställa för att han pratade skånska”, berättar Annika Thunell i Borås Tidning. Även ytterligare en i sällskapet ska ha nekats beställa. Restaurangchefen förnekar dock i Borås Tidning att dialekten ska ha varit skälet till att sällskapet inte fick köpa öl.
Förnamnen på närmare 300 göteborgare från nu och då har graverats på mässingsplattor som placerats i golvet i köpcentrumet Nordstan. Men plattan med namnet Mohammed har nu tagits bort. ”Vi har fått synpunkter på placeringen av namnet Mohammed i golvet, med hänvisning till den särskilda betydelse som namnet har inom islam”, säger Anna Gustafsson, presskontakt för Nordstan, i Göteborgs-Posten.
28 oktober:
Drygt var tredje svensk skulle ta en annalkande storm på större allvar om namnet uppfattades som hotfullt. Samtidigt har var sjätte underskattat en storm eftersom namnet inte signalerat någon påtaglig fara. Det visar en undersökning utförd av Yougov på uppdrag av försäkringsbolaget If. Det namn som skulle få flest att förbereda sig inför en storm var Hannibal följt av Lucifer och Cruella.
29 oktober:
Under hösten flyttade Science fiction-bokhandeln i Malmö in i nya och större lokaler. Många av kunderna är unga som föredrar att läsa på originalspråket engelska i stället för översättningar till svenska. ”Engelska är världsspråket för litteratur, åtminstone för den här åldersgruppen. Vi i Sverige är väldigt duktiga på att läsa på engelska, det har vi alltid varit”, säger grundaren Jan Smedh till Sydsvenskan.
30 oktober:
Den tjugofjärde upplagan av Real Academia Españolas spanska ordbok utkommer. Bland nyheterna jämfört med förra upplagan som kom 2014 finns omkring 6 000 nya ord som pódcast, ciberseguridad (’cyberhot’), influencer, código QR (’qr-kod’), inteligencia artificial generativa (’generativ artificiell intelligens’) och ortorexia (’ortorexi’).
Itis i Helsingfors och Gräsanoja i Esbo utses till årets namn i Finland av namnforskare vid Helsingfors universitet. Itis är ett informellt namn på Itäkeskus (’Östra centrum’) men också namnet på ett köpcentrum. Under året har köpcentrumets ägare uppmanat medier och Helsingfors stad att bara använda Itis om köpcentrumet och inte om området. Gräsanoja (’Gräsaån’) har kritiserats av bland annat politiker för att driva fram en ändring till Gräsanjoki eftersom -joki (’å’) av vissa uppfattas som finare. I västfinska dialekter har oja av tradition syftat på mindre vattendrag. Därför håller Esbo fast vid det etablerade namnet.
31 oktober:
”Går det att föreställa sig en tydligare illustration av hur illa förankrad namnändringen är i det existerande svenska språket?” Det skriver Aron Lund, kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida, om Språkrådets rekommendation att bland annat skriva Kyjiv i stället för Kiev som fått begränsat genomslag i mediespråket. ”Undantaget vissa särpräglade nörd- och yrkeskategorier tycks knappt en människa ha tagit förändringen till sitt hjärta”, anser han. Språkrådets Lena Lind Palicki och Ola Karlsson skriver i en replik att många medier avstår eftersom utrikesminister Maria Malmer Stenergard tidigare meddelat att regeringen gör samma byte: ”Det gör att vi nu har flera olika stavningar av ukrainska städer i omlopp, vilket är olyckligt ur begriplighetssynpunkt.” Aron Lund svarar att ”denna till språkvård förklädda politiska aktivism är nedslående”: ”Språkrådet hänvisar till utländska krav, politik och FN-rekommendationer, men visar inget märkbart intresse för det som borde vara en språkvårdande myndighets hjärtefråga: svenskans särart och traditioner.”
1 november:
I dataspelet The legend of Zelda är Link hjälten och Ganondorf skurken. Nu har Linköpingsbon som tidigare hette Linus Gunnarsson tagit namnet Link Ganondorf. Efternamnet gick bra redan från början. Men förnamnet fick han vänta på. Ett läkemedel mot sura uppstötningar satte nämligen av varumärkesskäl stopp för bytet i sju års tid. Nu har dock det tillfälliga Lin blivit Link. ”Spelkompisar har ju tyckt det varit coolt. Även om det kanske är lite extremt. … Äldre släktingar har väl haft det lite svårare att ta det till sig. De ser mig fortfarande som Linus”, berättar Link Ganondorf i Aftonbladet.
3 november:
Mogging är 2026 års ord i engelskan enligt Collins dictionary. Mogging innebär att överglänsa någon i exempelvis skönhet. Ursprungligen kan det röra sig om en form av AMOG (’alpha male of the group’) som ska ha börjat användas i kroppsbyggarkretsar för ungefär tio år sedan och syftade på den man som ansågs ha bäst fysiska företräden. Mogging har också lånats in i svenskan och används främst som verbet mogga. Andra ord som nämns som nya och typiska för året är hydration break (’vätskepaus’), ghost job (’spökjobb’) och P(doom) som står för sannolikheten att AI ska utplåna civilisationen.
Kollata (’kolla’) är 2026 års sverigefinska ord. I Sveriges Radios omröstning fick kollata 136 röster, tvåan riivattu juusto (’riven ost’) 120 röster och trean bankomaatti (’bankomat’) 76 röster. Över 260 förslag skickades in från publiken. Tävlingens tio finalister valdes ut av Tarja Larsson och Riina Heikkilä som är språkvårdare i finska vid Institutet för språk och folkminnen.
Hela 73 procent av finländska ungdomar som främst ser sig som svenskspråkiga väljer allt oftare att tala engelska i stället för finska i servicesituationer där motparten är finskspråkig. Det visar en undersökning från tankesmedjan Magma. När samma fråga ställdes för två år sedan var det 56 procent som ofta eller ibland gick över till engelska i stället för finska.
Omröstningen om 2026 års polska ungdomsord inleds. Bland kandidaterna finns unc bildat till engelskans uncle som används om äldre män, brokuł som är en frisyr som är populär bland pojkar och även används om en person som har en sådan frisyr och larp som ursprungligen stod för live action role playing men som numera också används om någon som utger sig för att vara en expert på något som den egentligen inte behärskar.
4 november:
I nuläget är 11 procent av medlemmarna i den isländska sjuksköterskeförbundet Félag íslenskra hjúkrunarfræðinga utländska medborgare. Det mesta tyder på att den andelen kommer att stiga under kommande år. Men samtidigt som myndigheterna talar om vikten av kunskaper i isländska hos personalen är regeringen på väg att införa höga studieavgifter på isländska högskolor för studenter från länder som inte ingår i EES-området. Avgifterna gäller även isländska som andraspråk som många som arbetar inom vården läser. Helga Rósa Másdóttir och Wendill Galan Viejo – som båda ingår i förbundets styrelse – skriver i en debattartikel i Vísir att avgifterna riskerar att leda till brist på sjuksköterskor och försämrad språkförmåga vilket i sin tur drabbar patienterna.
Folkpensionsanstalten är Finlands socialförsäkringsmyndighet. Men den som använder webbläsarens automatiska översättning från finska till svenska riskerar att få felaktig information. När myndigheten testade översättningarna kunde handikappförmåner bli fördelar med funktionshinder, privatpersoner bli privata kunder och utkomststöd bli socialt bistånd. Myndigheten uppmanar därför svenskspråkiga användare att använda den svenska versionen av webbplatsen i stället för automatiska översättningar ”om du vill få information om våra förmåner och tjänster på en god svenska med de riktiga termerna”.
”Skyltningen på engelska är så framträdande”
5 november:
I Börde i det tyska förbundslandet Sachsen-Anhalt rycker brandkåren ständigt ut till olyckor på autobahn. Många av trafikanterna som larmar är turister eller andra som inte talar tyska. I samarbete med ett företag i Berlin har brandkåren nu utvecklat ett system som med hjälp av AI i realtid översätter inkommande samtal till tyska. Översättningen gör att räddningstjänsten snabbare får korrekt information om olyckorna. Det rapporterar Feuerwehrmagazin.
Ett företag som i dag marknadsför en volcano show för utländska turister ska i framtiden ha den isländska motsvarigheten eldfjallasýning minst lika stort i all skyltning. Det anser Snorri Másson – alltingsledamot för Centerpartiet – som står bakom ett förslag om att skärpa marknadsföringslagen genom att bland annat göra det möjligt att bötfälla företag som nobbar isländskan. ”Vart man än kommer är det i praktiken inget som tyder på att man är på Island. Skyltningen på engelska är så framträdande”, säger han till RÚV.
7 november:
Ungdomarna läser mindre och sämre. På många håll finns frågetecken kring prioriteringarna i skolan. Och föräldrar är inte tillräckligt goda förebilder. På sikt hotar det finlandssvenskans framtid. Det anser undervisningsminister Anders Adlercreutz. I en debattartikel i Hufvudstadsbladet skriver han att dagens ”kompetenskris i svenskan i Svenskfinland” måste åtgärdas för att svenskan ska förbli ett nationalspråk: ”I förlängningen handlar det också om hur vi ska kunna upprätthålla en levande tvåspråkighet: ett Finland där man kan leva, studera och arbeta på två språk, och där kultur fortfarande både konsumeras och produceras på svenska. Utan det talar vi inte längre om en levande, fungerande tvåspråkighet.”
11 november:
En ny textmaskin ska öka tillgängligheten på Örebro teater. Den första föreställningen som textas i realtid blir Orkestern som spelas i januari nästa år. ”Med en textmaskin får vi på Örebro teater en bättre möjlighet att nå de publikgrupper som inte på lika villkor kan ta del av vår talteater. Textningsmaskinen ger oss chans att möta nya målgrupper och bredda vår tillgänglighet”, säger teaterchefen Måns Lagerlöf i ett pressmeddelande.
Är det en extremt hög elförbrukning eller en papegoja som kallar hyresvärden ”Fis-Olle”? Hyresnämnden ska nu avgöra ett fall där hyresvärden vill vräka hyresgästen bland annat på grund av elförbrukningen. Det rapporterar Hem & Hyra. Hyresgästen anser att detta är ett svepskäl och hävdar att vräkningen har en annan orsak. ”Den enda anledningen vi kan komma på är att XX satt och sa ’fisolle’ flertalet gånger när han var och lagade kranen och blev sur när hyresvärden kom till voljären”, skriver hyresgästen enligt Hem & Hyra.
Svenska kulturfonden i Finland ger 2,6 miljoner euro till projektet Finska i lag som ska stärka undervisningen i finska för svenskspråkiga elever. I projektet ingår bland annat kompetensutveckling för lärare, fler möjligheter för elever att använda finska och utveckling av skolan. Projektet leds av Åbo akademi.
Jyllandsposten byter inte bara logga. Stavningen av namnet ändras också från Jyllands-Posten till Jyllandsposten. Både loggan i frakturstil och skrivsättet är en återgång till hur det såg ut 1877. Tidningen grundades 1871.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
10 oktober:
Ragebait är 2026 års tyska ungdomsord. Enligt förlaget Langenscheidt – som ordnar omröstningen – står det för innehåll som syftar till att skapa starka reaktioner i allmänhet och ilska i synnerhet. Dessa reaktioner bidrar i sin tur till att ge innehållet spridning. I slutrundan besegrade Ragebait orden Crashout och Peak.
13 oktober:
Mediespråksgruppen kan inte enas om en rekommendation när det gäller stavningen av Ukrainas huvudstad Kyjiv. TT, Dagens Nyheter, Expressen, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan håller alla fast vid Kiev – bland annat för att ett byte som följer på utrikesminister Maria Malmer Stenergards ställningstagande för Kyjiv skulle kunna uppfattas som politiskt. Även Språkrådet liksom Institutet för de inhemska språken i Finland förordar numera stavningen Kyjiv i svenskan. Hittills är det privatägda medier som behåller Kiev medan public service-bolagen SR, SVT och Yle gått över till Kyjiv.
I drygt 40 år har Anders Diös översatt Kalle Anka till svenska. Uppdraget handlar inte om att främst återge exakt vad som sägs i källspråket. I stället är det viktigaste att det alltid låter som Kalle Anka. ”Det ingår ett stort mått av fritt skapande. Kalle Anka är en värld för sig, med en egen tradition. Om jag tycker att jag kan skriva något som passar bättre än originalet, av vilket skäl det än må vara, så gör jag det”, berättar han i Kalle Anka & Co.
Textavarpið – det isländska public service-bolaget RÚV:s text-tv – fyller 35 år. För ett år sedan gick norska NRK:s text-tv i graven med motiveringen att all information också fanns på nätet. Svenska SVT, danska DR och finländska Yle har alltjämt kvar text-tv.
”Det var många som sa att det passade perfekt där med namnet”
14 oktober:
Smith har i England och Wales länge varit det vanligaste efternamnet för nyfödda. Enligt The Telegraph skulle det kunna ändras redan nästa år. Under 2025 var det 4 102 nyfödda som fick efternamnet Smith och 3 772 som fick efternamnet Khan. Andelen som får namnet Smith sjunker från år till år samtidigt som andelen som får namnet Khan ökar varje år. Därför kan ett tronskifte ske 2027.
I en platsannons sökte det isländska bolaget Veitur efter en samskiptastýra/-stjóri/-stýri – alltså en kommunikationsdirektör – där yrkestiteln fanns i femininum, maskulinum och neutrum. Att ange både feminina och maskulina former är ganska vanligt för att uttalat vända sig till både män och kvinnor. Mer sällsynt är att även använda neutrum för att inkludera exempelvis transpersoner – men det ska enligt Morgunblaðið ha blivit konvention trots att en transperson som tidigare var anställd inom bolaget ska ha sagt att det inte fanns något behov av titlar i neutrum för att annonsen skulle vara inkluderande. Efter att ha talat med ytterligare en transperson som var av samma åsikt valde bolaget att stryka neutrumformen -stýri.
Viking Gustafsson Nyberg blev i våras ett av Minnesota Wilds nyförvärv i den nordamerikanska hockeyligan NHL. Namnet väckte uppmärksamhet i USA:s svenskbygder där det amerikanska fotbollslaget dessutom heter Minnesota Vikings. ”Ja, det var många som sa att det passade perfekt där med namnet. Det blev rätt mycket snack, men det var bara kul”, säger han i Expressen.
15 oktober:
Landsförbundet svenska samer vill att Högsta förvaltningsdomstolen ska avgöra om samiska organisationer har rätt att överklaga statliga beslut som rör samiska språk och kulturarv. Det rapporterar Sameradion. Bakgrunden är dispyten om det officiella samiska namnet på Lycksele. Hittills är det den umesamiska formen Lïkssjuo som används trots att vissa grupper förordar den sydsamiska formen Liksjoe. Debatten handlar även om hur gränserna mellan olika samiska språkområden ska dras och om det kan vara aktuellt med flera olika officiella namn på samiska.
16 oktober:
På isländska språkets dag 2023 utlovade Isavia – det statliga bolag som driver flygplatser på Island – att isländskan inom ett år skulle stå över engelskan på alla informationsskyltar på den internationella flygplatsen i Keflavík. Tre år senare är förändringen fortfarande inte genomförd. Maren Lind Másdóttir, som är chef för utveckling och infrastruktur på flygplatsen, berättar i Morgunblaðið att arbetet pågår och att en förhoppning är att samtliga skyltar ska vara utbytta till Islands nationaldag. ”Om du frågar mig personligen så vore det kul om bytet var helt färdigt till den 17 juni”, säger hon.
19 oktober:
I passkontrollerna möts snowboardåkaren Novalie Engholm ofta av förvåning. Anledningen är hennes fullständiga namn: Novalie Josefin Sexy Engholm. Hon berättar i Aftonbladet att hon får en hel del frågor om Sexy i utlandet. Vissa tror inte att namnet är på riktigt. Men det rör sig om ett familjenamn som härstammar från hennes mammas farmor som hon gärna skulle föra vidare. ”Hon var sjätte barnet i den familjen och första tjejen. Det var hennes bröder som fick välja namnet åt henne. På den tiden hade det ingen betydelse mer än att det var fint och att hon var sjätte barnet”, säger Novalie Engholm i Aftonbladet.
Språkrådet i Norge presenterar ett antal rättskrivningsändringar som nyligen beslutats. Det tidigare kvadrupel blir kvadruppel, ord som handikap(p), kred(d) och pop(p) som i grundform kan skrivas med både enkel- och dubbeltecknad konsonant ska i böjda former alltid dubbeltecknas och substantivet tic ska hädanefter stavas tics eller tiks i både bokmål och nynorska.
Donald Trump upprepar tanken på att byta namn på delstaten New Mexico till New America. ”Vi är inte Mexiko, vi är USA!” skriver han på Truth Social. Ett namnbyte skulle enligt presidenten ge delstaten högre status samtidigt som bostadspriser och hushållens inkomster skulle stiga.
”Välkommen till Högholmen, djurens ö” står det numera vid djurparken i Helsingfors ingång. När den nya entrén invigdes förra året fanns ingen skyltning på svenska utan bara på finska och engelska. Att texten nu även finns på svenska är enligt Hufvudstadsbladet ett resultat av att frågan behandlats på högsta politiska nivå.
20 oktober:
Linnéuniversitetet får i uppdrag av Skolverket att utveckla standardiserade tester i ämnena svenska och svenska som andraspråk med fokus på läsning. Testerna riktar sig till elever i grundskolan och ska hjälpa till att identifiera elever som behöver stöd. ”Att identifiera elever som behöver stöd i sin läsutveckling är en viktig förutsättning för att skolan ska kunna sätta in rätt insatser i rätt tid”, säger Linda Fälth, projektledare och professor i pedagogik på Linnéuniversitet, i ett pressmeddelande.
Inför årets fotbollssäsong försvann det sponsrade namnet Platinum cars arena efter fem år och Idrottsparken blev åter namnet på IFK Norrköpings hemmaarena. Nu meddelar klubbens ledning att arenan även i fortsättningen ska heta Idrottsparken och att det beslutats att namnet aldrig får säljas igen. ”Vår själ, vårt arv och vår historia är inte till salu”, säger ordföranden Martin Gyllix i Norrköpings Tidningar.
21 oktober:
Islands kulturminister Logi Einarsson efterlyser berättelser, erfarenheter och upplysningar från användare om hur deras användning av Apples olika produkter skulle underlättas om operativsystemen skulle finnas på isländska. Efter ett möte med teknikjätten i våras har Apple fått ta del av en stor mängd språkteknologiska data på isländska för att främja utvecklingen av isländska språkversioner. ”Språkteknologi är inte en lyx utan en fråga om mänskliga rättigheter”, säger Logi Einarsson i ett pressmeddelande.
I parlamentet i Luxemburg diskuteras ett förslag om att införa obligatorisk undervisning i luxemburgiska för invandrare. Debatten är ett resultat av ett medborgarinitiativ som samlade 8 251 underskrifter. Tanken är att kunskaper i luxemburgiska ska främja integrationen på arbetsplatser där i dag ofta tyska, franska eller engelska används i stället. Fackförbundet OGBL motsätter sig enligt L’essentiell tvingande åtgärder men vill att möjligheterna till att delta i språkundervisning förbättras.
”Han försökte inte ens att uttala det rätt, trots att jag hjälpte honom”
23 oktober:
Tre gånger under sammanträdet i kommunfullmäktige i Vetlanda gick Hasib Zolić upp i talarstolen. Varje gång uttalade ordföranden Sven-Åke Karlsson slutet av efternamnet med hårt k trots att Hasib Zolić förklarade att det skulle uttalas som ch. Sven-Åke Karlsson berättade att han tänkte fortsätta uttala namnet på sitt sätt. Hasib Zolić hävdade att det rörde sig om diskriminering och anmälde Sven-Åke Karlsson till Diskrimineringsombudsmannen. ”Jag kände mig nonchalerad. Han försökte inte ens att uttala det rätt, trots att jag hjälpte honom”, säger han i Vetlanda-Posten. Sven-Åke Karlsson tycker att reaktionen var överdriven och att anmälan var onödig. ”Detta är ett bosniskt namn och jag har förstått att det uttalas på ett annat sätt än jag gjorde och får försöka att göra det bättre nästa gång”, säger han till tidningen.
Alla texter på Historisk tidskrifts webbplats är av okänd anledning nu i frakturstil. ”Det ser onekligen ut som ett mycket medvetet typografiskt ställningstagande från redaktionens sida, men vi kan försäkra att så inte är fallet”, skriver redaktionen i sociala medier. Det var alltså inte ett försök att ta tidskriftens ”historiska profil ett steg längre än planerat”. Efter någon dag var felet åtgärdat.
Det norska fackspråket inom högre utbildning är hotat. Det skriver Norsk faglitterær forfatter- og oversetterforening i en debattartikel i Khrono. Föreningen vill därför att staten ska ge ekonomiskt stöd åt forskare som skriver läroböcker på norska, göra utvecklingen av fackspråk till en del av utvecklingsavtalen med lärosäten samt införa ett system där arbete med facklitteratur på norska och bidrag till terminologiutveckling blir meriterande för forskare.
35 procent av personalen på vårdhemmen på Island har ett annat förstaspråk än isländska. Ett nytt initiativ med undervisning på isländska på arbetstid och särskilt inriktad på kommunikation inom vården och med boende har hittills haft goda resultat. ”Vi har bland annat sett en stor ökning i självförtroendet för att tala isländska bland personalen och även i kommunikationen mellan personalen och även mellan personal och boende”, säger Rebekka Levin, projektledare vid branschorganisationen Samtök fyrirtækja í velferðarþjónustu, till RÚV.
Snackssmaker som bacon och grill kan snart vara historia. Skälet är EU:s tidigare förbud mot att använda vissa ord förknippade med animaliska livsmedel för produkter av vegetabilier. Ett sådant förbud skulle enligt Politico även kunna drabba exempelvis tillverkare av grill- eller baconchips. ”Köttrelaterade namn i smakbeskrivningen skulle kunna omfattas”, säger Olivier Devaux vid branschorganisationen European snacks association till Politico. Medlemsföretagens förhoppning är att just smakbeskrivningar ska undantas från förbudet.
24 oktober:
Ola Ljunggren Bergeå från Uppsala är vinnaren i Spritmuseums årliga tävling i nyskrivna snapsvisor. Med bidraget Snaps åt alla hade han enligt juryn skapat en ”katalogvisa som ger oss många namn på vår älskade nubbe och förenar oss i en inkluderande slutkläm”. Totalt inkom över 300 bidrag till tävlingen. Segern innebär att Ola Ljunggren Bergeå och ytterligare fyra bidrag får representera Sverige i VM – ett mästerskap där den enda motståndaren hittills är Finland.
25 oktober:
Maxxing är 2026 års ord i engelskan enligt Dictionary.com. Maxxing är att optimera en viss aspekt av livet eller att utföra något genom att driva aktiviteten så långt det bara går. Maxxing ingår i många nya sammansättningar som nonnamaxxing (som går ut på att förbättra tillvaron genom att leva som en italiensk mormor), tokenmaxxing (som innebär att så mycket som möjligt använda AI i arbetet) och looksmaxxing (som står för att på olika sätt anpassa och förbättra sitt utseende efter rådande ideal).
Öster om riksväg 66 är arbetsnamnet på ett nytt industriområde i Surahammar. Men när det blir verklighet ska det heta något annat. Kommunen har därför uppmanat invånarna att skicka in förslag. Bland namnen som föreslagits märks bland annat Österrike, Hammarporten, Mittpunkten 66, Bruksporten, Gladahammar och Port 66. ”Det är inte säkert att det blir något av de här förslagen, men vi har en idébank att gräva ur. … Jag gillar Port 66 och även kopplingen till Mittpunkten 66. Surahammar ligger ju mitt i Västmanland”, säger Helene Bäckström, näringslivschef i Surahammars kommun, till Vestmanlands Läns Tidning.
27 oktober:
Sedan i februari har Boshra Shakiradotter – som fram till alldeles nyligen hade ett annat efternamn – skickat över 400 ansökningar om lärarjobb. I ett fall ledde det till en intervju. I övrigt var svaren alltid nej. Nu jobbar hon som barnskötare men är utbildad till lärare och hoppas att namnbytet ska hjälpa till. Boshra Shakiradotter befarar att hennes tidigare efternamn gjorde att hon valdes bort av vissa rekryterare. ”Mamma hette Shakira, och vinsten är ändå att inte bli bortvald på grund av ett namn. Utan få samma möjligheter”, säger hon till Arbetsvärlden.
Olle Josephson tilldelas Kungliga priset 2026 av Svenska Akademien. Prissumman är 100 000 kronor. Olle Josephson är bland annat professor emeritus i nordiska språk vid Stockholms universitet, tidigare chef för Språkrådet och medarbetare i Språktidningen. Han får priset för en ”utomordentligt betydelsefull insats för svenska språket vad gäller såväl vård som forskning”.
I en ny rondell i Östersund visar en skylt vägen mot Jamtil. Men friluftsmuseet heter Jamtli. Katarina Wolffram på Trafikverkets presstjänst säger i Östersunds-Posten att en ny och rättstavad skylt troligen kommer att beställas. Det är andra gången på kort tid som en liknande felstavning dyker upp i regionen. ”Felet märks ofta först på håll. Skyltarna ser inte så stora ut från bilen, men bredvid dem inser man hur stora bokstäverna är. Då är det lätt att missa stavfel eftersom man bara antar att det står rätt”, säger hon till tidningen.
Annika Thunell var en av alla Malmö FF-supportrar som reste till Borås för att se bortamatchen mot Elfsborg på plats. Efter matchen ville hon och resesällskapet avrunda kvällen på en restaurang. Besöket blev dock inte långvarigt. ”Men då sa mannen som stod i baren att min man inte fick beställa för att han pratade skånska”, berättar Annika Thunell i Borås Tidning. Även ytterligare en i sällskapet ska ha nekats beställa. Restaurangchefen förnekar dock i Borås Tidning att dialekten ska ha varit skälet till att sällskapet inte fick köpa öl.
Förnamnen på närmare 300 göteborgare från nu och då har graverats på mässingsplattor som placerats i golvet i köpcentrumet Nordstan. Men plattan med namnet Mohammed har nu tagits bort. ”Vi har fått synpunkter på placeringen av namnet Mohammed i golvet, med hänvisning till den särskilda betydelse som namnet har inom islam”, säger Anna Gustafsson, presskontakt för Nordstan, i Göteborgs-Posten.
28 oktober:
Drygt var tredje svensk skulle ta en annalkande storm på större allvar om namnet uppfattades som hotfullt. Samtidigt har var sjätte underskattat en storm eftersom namnet inte signalerat någon påtaglig fara. Det visar en undersökning utförd av Yougov på uppdrag av försäkringsbolaget If. Det namn som skulle få flest att förbereda sig inför en storm var Hannibal följt av Lucifer och Cruella.
29 oktober:
Under hösten flyttade Science fiction-bokhandeln i Malmö in i nya och större lokaler. Många av kunderna är unga som föredrar att läsa på originalspråket engelska i stället för översättningar till svenska. ”Engelska är världsspråket för litteratur, åtminstone för den här åldersgruppen. Vi i Sverige är väldigt duktiga på att läsa på engelska, det har vi alltid varit”, säger grundaren Jan Smedh till Sydsvenskan.
30 oktober:
Den tjugofjärde upplagan av Real Academia Españolas spanska ordbok utkommer. Bland nyheterna jämfört med förra upplagan som kom 2014 finns omkring 6 000 nya ord som pódcast, ciberseguridad (’cyberhot’), influencer, código QR (’qr-kod’), inteligencia artificial generativa (’generativ artificiell intelligens’) och ortorexia (’ortorexi’).
Itis i Helsingfors och Gräsanoja i Esbo utses till årets namn i Finland av namnforskare vid Helsingfors universitet. Itis är ett informellt namn på Itäkeskus (’Östra centrum’) men också namnet på ett köpcentrum. Under året har köpcentrumets ägare uppmanat medier och Helsingfors stad att bara använda Itis om köpcentrumet och inte om området. Gräsanoja (’Gräsaån’) har kritiserats av bland annat politiker för att driva fram en ändring till Gräsanjoki eftersom -joki (’å’) av vissa uppfattas som finare. I västfinska dialekter har oja av tradition syftat på mindre vattendrag. Därför håller Esbo fast vid det etablerade namnet.
31 oktober:
”Går det att föreställa sig en tydligare illustration av hur illa förankrad namnändringen är i det existerande svenska språket?” Det skriver Aron Lund, kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida, om Språkrådets rekommendation att bland annat skriva Kyjiv i stället för Kiev som fått begränsat genomslag i mediespråket. ”Undantaget vissa särpräglade nörd- och yrkeskategorier tycks knappt en människa ha tagit förändringen till sitt hjärta”, anser han. Språkrådets Lena Lind Palicki och Ola Karlsson skriver i en replik att många medier avstår eftersom utrikesminister Maria Malmer Stenergard tidigare meddelat att regeringen gör samma byte: ”Det gör att vi nu har flera olika stavningar av ukrainska städer i omlopp, vilket är olyckligt ur begriplighetssynpunkt.” Aron Lund svarar att ”denna till språkvård förklädda politiska aktivism är nedslående”: ”Språkrådet hänvisar till utländska krav, politik och FN-rekommendationer, men visar inget märkbart intresse för det som borde vara en språkvårdande myndighets hjärtefråga: svenskans särart och traditioner.”
1 november:
I dataspelet The legend of Zelda är Link hjälten och Ganondorf skurken. Nu har Linköpingsbon som tidigare hette Linus Gunnarsson tagit namnet Link Ganondorf. Efternamnet gick bra redan från början. Men förnamnet fick han vänta på. Ett läkemedel mot sura uppstötningar satte nämligen av varumärkesskäl stopp för bytet i sju års tid. Nu har dock det tillfälliga Lin blivit Link. ”Spelkompisar har ju tyckt det varit coolt. Även om det kanske är lite extremt. … Äldre släktingar har väl haft det lite svårare att ta det till sig. De ser mig fortfarande som Linus”, berättar Link Ganondorf i Aftonbladet.
3 november:
Mogging är 2026 års ord i engelskan enligt Collins dictionary. Mogging innebär att överglänsa någon i exempelvis skönhet. Ursprungligen kan det röra sig om en form av AMOG (’alpha male of the group’) som ska ha börjat användas i kroppsbyggarkretsar för ungefär tio år sedan och syftade på den man som ansågs ha bäst fysiska företräden. Mogging har också lånats in i svenskan och används främst som verbet mogga. Andra ord som nämns som nya och typiska för året är hydration break (’vätskepaus’), ghost job (’spökjobb’) och P(doom) som står för sannolikheten att AI ska utplåna civilisationen.
Kollata (’kolla’) är 2026 års sverigefinska ord. I Sveriges Radios omröstning fick kollata 136 röster, tvåan riivattu juusto (’riven ost’) 120 röster och trean bankomaatti (’bankomat’) 76 röster. Över 260 förslag skickades in från publiken. Tävlingens tio finalister valdes ut av Tarja Larsson och Riina Heikkilä som är språkvårdare i finska vid Institutet för språk och folkminnen.
Hela 73 procent av finländska ungdomar som främst ser sig som svenskspråkiga väljer allt oftare att tala engelska i stället för finska i servicesituationer där motparten är finskspråkig. Det visar en undersökning från tankesmedjan Magma. När samma fråga ställdes för två år sedan var det 56 procent som ofta eller ibland gick över till engelska i stället för finska.
Omröstningen om 2026 års polska ungdomsord inleds. Bland kandidaterna finns unc bildat till engelskans uncle som används om äldre män, brokuł som är en frisyr som är populär bland pojkar och även används om en person som har en sådan frisyr och larp som ursprungligen stod för live action role playing men som numera också används om någon som utger sig för att vara en expert på något som den egentligen inte behärskar.
4 november:
I nuläget är 11 procent av medlemmarna i den isländska sjuksköterskeförbundet Félag íslenskra hjúkrunarfræðinga utländska medborgare. Det mesta tyder på att den andelen kommer att stiga under kommande år. Men samtidigt som myndigheterna talar om vikten av kunskaper i isländska hos personalen är regeringen på väg att införa höga studieavgifter på isländska högskolor för studenter från länder som inte ingår i EES-området. Avgifterna gäller även isländska som andraspråk som många som arbetar inom vården läser. Helga Rósa Másdóttir och Wendill Galan Viejo – som båda ingår i förbundets styrelse – skriver i en debattartikel i Vísir att avgifterna riskerar att leda till brist på sjuksköterskor och försämrad språkförmåga vilket i sin tur drabbar patienterna.
Folkpensionsanstalten är Finlands socialförsäkringsmyndighet. Men den som använder webbläsarens automatiska översättning från finska till svenska riskerar att få felaktig information. När myndigheten testade översättningarna kunde handikappförmåner bli fördelar med funktionshinder, privatpersoner bli privata kunder och utkomststöd bli socialt bistånd. Myndigheten uppmanar därför svenskspråkiga användare att använda den svenska versionen av webbplatsen i stället för automatiska översättningar ”om du vill få information om våra förmåner och tjänster på en god svenska med de riktiga termerna”.
”Skyltningen på engelska är så framträdande”
5 november:
I Börde i det tyska förbundslandet Sachsen-Anhalt rycker brandkåren ständigt ut till olyckor på autobahn. Många av trafikanterna som larmar är turister eller andra som inte talar tyska. I samarbete med ett företag i Berlin har brandkåren nu utvecklat ett system som med hjälp av AI i realtid översätter inkommande samtal till tyska. Översättningen gör att räddningstjänsten snabbare får korrekt information om olyckorna. Det rapporterar Feuerwehrmagazin.
Ett företag som i dag marknadsför en volcano show för utländska turister ska i framtiden ha den isländska motsvarigheten eldfjallasýning minst lika stort i all skyltning. Det anser Snorri Másson – alltingsledamot för Centerpartiet – som står bakom ett förslag om att skärpa marknadsföringslagen genom att bland annat göra det möjligt att bötfälla företag som nobbar isländskan. ”Vart man än kommer är det i praktiken inget som tyder på att man är på Island. Skyltningen på engelska är så framträdande”, säger han till RÚV.
7 november:
Ungdomarna läser mindre och sämre. På många håll finns frågetecken kring prioriteringarna i skolan. Och föräldrar är inte tillräckligt goda förebilder. På sikt hotar det finlandssvenskans framtid. Det anser undervisningsminister Anders Adlercreutz. I en debattartikel i Hufvudstadsbladet skriver han att dagens ”kompetenskris i svenskan i Svenskfinland” måste åtgärdas för att svenskan ska förbli ett nationalspråk: ”I förlängningen handlar det också om hur vi ska kunna upprätthålla en levande tvåspråkighet: ett Finland där man kan leva, studera och arbeta på två språk, och där kultur fortfarande både konsumeras och produceras på svenska. Utan det talar vi inte längre om en levande, fungerande tvåspråkighet.”
11 november:
En ny textmaskin ska öka tillgängligheten på Örebro teater. Den första föreställningen som textas i realtid blir Orkestern som spelas i januari nästa år. ”Med en textmaskin får vi på Örebro teater en bättre möjlighet att nå de publikgrupper som inte på lika villkor kan ta del av vår talteater. Textningsmaskinen ger oss chans att möta nya målgrupper och bredda vår tillgänglighet”, säger teaterchefen Måns Lagerlöf i ett pressmeddelande.
Är det en extremt hög elförbrukning eller en papegoja som kallar hyresvärden ”Fis-Olle”? Hyresnämnden ska nu avgöra ett fall där hyresvärden vill vräka hyresgästen bland annat på grund av elförbrukningen. Det rapporterar Hem & Hyra. Hyresgästen anser att detta är ett svepskäl och hävdar att vräkningen har en annan orsak. ”Den enda anledningen vi kan komma på är att XX satt och sa ’fisolle’ flertalet gånger när han var och lagade kranen och blev sur när hyresvärden kom till voljären”, skriver hyresgästen enligt Hem & Hyra.
Svenska kulturfonden i Finland ger 2,6 miljoner euro till projektet Finska i lag som ska stärka undervisningen i finska för svenskspråkiga elever. I projektet ingår bland annat kompetensutveckling för lärare, fler möjligheter för elever att använda finska och utveckling av skolan. Projektet leds av Åbo akademi.
Jyllandsposten byter inte bara logga. Stavningen av namnet ändras också från Jyllands-Posten till Jyllandsposten. Både loggan i frakturstil och skrivsättet är en återgång till hur det såg ut 1877. Tidningen grundades 1871.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
