Namnhämnd på Trump, ordbok i ostbågsbråk och Kiev blir Kyjiv

10 september:

Lugn beskrivs ibland som ett ord som ganska ofta stavas fel. Och fel har det blivit på nya vägskyltar i Krokom. Där skrivs ortnamnet Lugnvik i stället Lungvik. ”Nya skyltar är beställda. Det här är inte första gången det har blivit felstavat på en skylt någonstans. Det händer några gånger om året”, säger Katarina Wolffram, presskommunikatör på Trafikverket, till Östersunds-Posten. För fyra år sedan kunde Sveriges Radio Jämtland berätta att en annan skylt felaktigt visade vägen mot Lungvik.

Vaga påståenden som grön, hållbar och klimatvänlig kan försvinna när EU den 27 september inför det så kallade Empco-direktivet. Det nya regelverket ska se till så att skönhetsindustrin inte påstår att produkter är bättre för miljön än vad som verkligen är fallet. ”Generella och vaga ’gröna’ påståenden i marknadsföring, det vill säga påståenden som finns på produkter, på förpackningar eller i marknadsföring i sociala medier, måste kunna bevisas. Annars är de förbjudna”, säger Maria Winckler, advokat på Advokatfirman Delphi, till Aftonbladet.

Det är dags för ännu ett namnbyte på en sjö som också utgör gräns mellan USA och Kanada. Det anser David Maloney – republikansk ledamot i representanthuset – som nu vädjar till president Donald Trump att pensionera Lake Erie (’Eriesjön’) och i stället kalla den Lake Pennsylvania. I ett uttalande säger David Maloney att bytet skulle återspegla sjöns funktion i dag: ”Dess moderna ekonomi och identitet är i allt högre grad förknippad med båtägarna, fritidsfiskarna, familjerna och turisterna som kommer för att uppleva den.” Den amerikanska sidan av Eriesjön ligger inte enbart i Pennsylvania utan även i delstaterna New York, Michigan och Ohio. Sjön har kallats Lake Erie åtminstone sedan omkring 1670. Ursprunget till Erie (’lång svans’) ska vara ett språk i den irokesiska familjen.

11 september:

Livsmedelsjätten Orkla som äger snackstillverkaren Kims väljer att inte överklaga Sø- og handelsretten i Danmarks beslut om ordet ostepop i Den danske ordbog. Bolaget hävdade att ordboksartikeln bröt mot varumärkeslagen eftersom det inte tillräckligt tydligt framgick att pluralformen Ostepops var ett registrerat varumärke. Men rätten ansåg att bolaget inte hade någon ”medredigeringsrätt” av ordboken och att informationen om att det rörde sig om ett varumärke var enligt ”gällande redaktionella riktlinjer samt i överensstämmelse med allmänna lexikografiska standarder”.

13 september:

För första gången syntolkar SVT delar av kvällens valvaka. Parallellt med ordinarie sändning berättar tolken vad som händer i programmet.

14 september:

För några veckor sedan publicerade Teknologirådet i Norge en AI-ordlista. Men den fanns bara på bokmål. Efter påstötningar lanseras nu även en motsvarande ordlista på nynorska. Bland orden som definieras finns bland annat hjernerote (’hjärnröta’), KI-agent (’AI-agent’) och vibbekoding (’vajbkodning’).

15 september:

Lögreglan (’polisen’) står det på den isländska polisens uniformer. Men på ett klistermärke som skickats till alla grundskoleelever står det i stället lógreglan. Språkvetaren och programledaren Bragi Valdimar Skúlason skriver på Facebook att det uppenbart AI-genererade klistermärket är ett tecken på att människor nu accepterat att teknikjättarna utan tillstånd eller ersättning har snappat upp mänskliga upphovspersoners stil och att ambitionsnivån nu är så låg att ”vi enkelt kan göra klistermärken för barn utan att kosta på sig onödiga mellanled som tecknare eller formgivare. Eller korrekturläsare”.

I den senaste uppdateringen av Merriam-Websters engelska ordbok finns omkring 1 400 nyheter. Bland nykomlingarna finns till exempel looksmaxxing, superfood och parasocial.

I en intervju i Dagens Nyheter förklarade Simona Mohamsson att ”alla har rätt att lära sig svenska på samma sätt”. Hon berättade också att hon själv inte behövde undervisning i svenska som andraspråk när hon kom till Sverige vid åtta års ålder. Men att hon även kopplade ämnet till ”en sorts rasism som baserar sig på låga förväntningar” var problematiskt. Det skriver 36 språkforskare i en debattartikel i Göteborgs-Posten. Forskarna anser att ämnet fortfarande behövs bland annat ”för att ge likvärdiga möjligheter till lärande och skolframgång”. Däremot instämmer debattörerna i att ämnet behöver ses över.

Marknadsföringslagen på Island säger att annonser, skyltning och märkningar ska vara på isländska. Enda undantaget är marknadsföring som enbart riktar sig mot utländska konsumenter. I praktiken finns dock en hel del marknadsföring som vänder sig både till islänningar och utlänningar som bara är på engelska. Snorri Másson, alltingsledamot för Centerpartiet, säger i en debatt i alltinget att han ”har fått nog” av engelskan. Som exempel nämner han ord som grocery store, bakery, lunch, menu, street food, take away, open och closed som han ständigt ser på skyltar i stadsmiljöer där engelskan tycks ha ”vunnit slutsegern”. Han föreslår nu att undantagsbestämmelsen ska slopas och att all marknadsföring ska vara på isländska även om kunderna är turister. Den kan dock kompletteras med texter på andra språk. I så fall ska dock den isländska versionen vara mest framträdande. I förslaget skriver han att syftet är att värna det isländska språket.

16 september:

Mer än var tredje mening innehåller fel som behöver korrigeras eller andra brister som behöver rättas till. Det visar Språkrådet i Norges undersökning av hur olika AI-verktyg bearbetar texter på bokmål till nynorska. För att leva upp till kraven i språklagen räcker det enligt rapporten inte att förlita sig på AI utan mänsklig kompetens i nynorska är nödvändig.

Att få bort parkslide med termisk behandling är skäl för rutavdrag. Det anser Skatterättsnämnden som därmed gör en annan tolkning än Skatteverket. Skatterättsnämnden går på en villaägares linje – och beslutet kommer efter att ha studerat betydelserna i ordböckerna: ”Språkligt innebär ogräsrensning att avlägsna oönskad växtlighet, i synnerhet av örtslag (jämför Svenska Akademiens ordlista och Svensk ordbok).” Skatteverket hävdar däremot att rutavdrag i det här fallet ges för enklare arbeten som inte kräver specialistkunskaper. Med hjälp av ordböckerna kommer alltså nämnden till en annan slutsats. Det rapporterar Dagens PS.

Kyjiv, Beijing och Guangzhou blir skrivsätten som Omni går över till i stället för Kyiv, Peking och Kanton. Nyhetstjänsten tog redan 2022 beslutet att skriva Kyiv – som är den engelska translittereringen av namnet på Ukrainas huvudstad – och inte Kiev. Det här steget innebär att det hädanefter är den svenska translittereringen som används.

19 september:

Artificial intelligence och AI är enligt USA:s president Donald Trump både felaktigt och språkligt klumpigt. Därför tycker han att det vore ”mer elegant och korrekt” att i stället tala om superior intelligence (SI), extreme intelligence (EI) eller extreme intelligence (EI). Han presenterar förslaget på Truth Social tillsammans med en omröstning där flest användare föredrar superior intelligence.

21 september:

Språkrådet går över till att rekommendera stavningarna Kyjiv, Odesa, Donbas och Tjornobyl i stället för Kiev, Odessa, Donbass och Tjernobyl. Dessa skrivsätt utgår från hur ukrainska namn i dag överförs till svenskan. Skiftet innebär att ukrainska namn nu behandlas konsekvent. Tidigare i år meddelade utrikesminister Maria Malmer Stenergard att regeringen och Utrikesdepartementet gjorde samma förändring.

22 september:

Maria Malmer Stenergard välkomnar på Facebook Språkrådets rekommendation att skriva Kyjiv, Odesa, Donbas och Tjornobyl. ”Ukrainas städer och platser ska inte behöva bära namn präglade av ryskans dominans. Språk spelar roll. Namn spelar roll. Och Ukraina har rätt till sitt eget språk, sin egen identitet och sin egen framtid”, skriver hon.

”Välkommen till superintelligensens nya värld”. Så lät det när Donald Trump talade inför FN i New York. Bara ett par dagar tidigare hade han i sociala medier ordnat en omröstning om ersättare till AI. I stället för att använda något av alternativen han då föreslog tycktes han nu ha fastnat för super intelligence, SI.

23 september:

Gatuskylten med namnet Minge Lane i Upton upon Severn i Storbritannien har nu murats in för att den inte ska stjälas. Det rapporterar The Independent. Det som gjort skylten så stöldbegärlig är att minge i modern engelsk slang har innebörden ’fitta’. Historiskt har minge haft betydelsen ’urinera’ – och det är sannolikt den som är ursprung till gatunamnet. Tidigare ska boskapstransporter ha stannat på platsen för att djuren skulle kunna uträtta sina behov.

24 september:

Trump Avenue i Kanadas huvudstad Ottawa är snart historia. Lokalpolitikern Riley Brockingtongs förslag om att byta namn på gatan har nu röstats igenom. Borgmästaren Mark Sutcliffe ställer sig bakom förslaget. ”Jag gillar inte tanken på att något är uppkallat efter Donald Trump, som har visat en sådan fientlighet mot Kanada”, förklarade han under en presskonferens. Nu inleds arbetet med att ta fram ett nytt namn. Idéer som har dykt upp är bland annat att kalla gatan Obama Avenue eller Pelosi Avenue efter två av Donald Trumps politiska motståndare.

I förslaget till ny abortlag som den nyvalda riksdagen ska ta ställning till vill både Vänsterpartiet och Miljöpartiet ändra en skrivning. I texten talas det om kvinna – ett val som övriga sex partier står bakom. Vänsterpartiet vill enligt en motion ändra det till kvinna eller den som är gravid medan Miljöpartiet anser att regeringen bör ändra formuleringen ”så att kvinnor synliggörs samtidigt som lagen också uttryckligen bör omfatta den som är gravid, oavsett juridiskt kön”. ”Det är ju olyckligt när man väljer att göra om en lag att man ändå väljer att formulera sig på ett sätt som riskerar att utesluta vissa personer, även om de är väldigt få”, säger Ulrika Westerlund, en av undertecknarna av Miljöpartiets förslag, till Sveriges Radio.

Rapparen Gift Blessing blir Sveriges nya läsambassadör. Han presenterades på Bokmässan i Göteborg där han berättade att han vill försöka nå unga som i dag står längst bort från litteraturen. ”Det räcker inte att sätta böcker i händerna på unga. Vi måste låta unga känna igen sig i litteraturen och själva få skriva in sig. Tillsammans gör vi Sverige till ett läsande land, det krävs en hel by för att fostra ett barn”, säger han i ett pressmeddelande.

Andelen elever som går ut nionde klass med godkänt betyg i ämnet svenska som andraspråk ökar med 3,6 procentenheter våren 2026 jämfört med föregående år. Det är den största enskilda uppgången i ett i grundskolan obligatoriskt ämne. Det visar statistik från Skolverket.

Nadirgatan i Bergsjön och Anna Moffet Spaks bro i Gamlestaden är några nya ortnamn som beslutas av kulturnämnden i Göteborg. Det senare namnet blir verklighet trots att det enligt kulturförvaltningen inte följer ”gängse namnskick i staden, då broar i Göteborg inte brukar namnges efter personer”.

Skolinspektionen ger klartecken för Italienska skolan i Stockholm. När den öppnar hösten 2027 blir det den första grundskolan i Sverige med italiensk profil.

25 september:

Leena Nissilä har utsetts till direktör för Språkinstitutet i Finland. Förordnandet gäller i fem år. Det blir hennes andra femårsperiod som direktör på posten. Under denna period har institutet gått från att vara en självständig myndighet till en del av Utbildningsstyrelsen. ”Jag vill också i fortsättningen jobba för att vi gör vårt bästa och uppfyller de förväntningar som språkbrukarna och samhället har på vår verksamhet”, säger hon i en kommentar.

I centrala Reykjavík dominerar fortfarande reklam och annan marknadsföring på engelska riktad mot utländska turister. ”Situationen har inte förbättrats och det är faktiskt helt otroligt att människor gör så här. Vi islänningar blir inte tilltalade”, säger Sigríður Sigurðardóttir – som tidigare studerat engelskans utbredning i turistnäringen – i Morgunblaðið.

Allt oftare får färingar finna sig i att använda engelska i butiker på Färöarna. Inom handeln arbetar en allt större andel inflyttade som inte behärskar färöiska. Lena Reinert – vice ordförande för Färöarnas språkråd Málráðið – tycker enligt KVF att det är ett problem och att färingar ska kunna använda det egna språket i alla situationer. Men Eyðvør Berg – som är chef för handelsorganisationen Handilsvinnufelagið – anser inte att det är möjligt att hitta personal som talar färöiska och att det därför inte går att ställa ett sådant krav på branschen. ”Vårt språk är för svagt, om det är det som avgör det”, säger hon till KVF.

26 september:

Med femton röster mot åtta beslutar kommunfullmäktige i Reykjavík att uppmana regeringen och den isländska riksdagen alltinget att införa tidsramar för hur länge personer ska ha rätt till tolk. Majoriteten efterlyser också enhetliga regler för hur kostnaderna ska fördelas. Enligt majoriteten har kommunens utgifter för tolk ökat avsevärt senaste åren. Därför är det samtidigt viktigt att främja undervisningen i och bruket av isländska.

27 september:

Tjejtveka segrar i Bokmässans nyordstävling. Ordet myntades av Liv Adler som beskrev det som en motsats till killgissa i bemärkelsen ’uttrycka sig tveksamt fast man har kunskapen och är säker på sin sak’. Tvåa blev författaren Suad Alis förslag närfrånvaro och trea politikern Birgitta Ohlssons snubbelfynd.

28 september:

I skolorna i Litauen har elevernas intresse för att studera ryska minskat med över 40 procent sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Under samma period har antalet elever som läser tyska ökat med drygt 50 procent. Även intresset för att läsa engelska, franska och spanska har stigit avsevärt efter krigsutbrottet. På många skolor är raset för ryskan så stort att den försvunnit som ämne. Utbildningsminister Raminta Popovienė säger till LRT att rörelsen bort från ryskan i skolorna hade varit ännu starkare om det inte varit för att det saknades lärare i andra språk.

Björnö i utkanten av Västerås borde byta namn till Björnön. Det anser en kommuninvånare som skickat in ett medborgarförslag om ett namnbyte. Skälet är att förslagsställaren upplever att alla säger just Björnön. Men i en insändare i Vestmanlands Läns Tidning får förslaget kritik eftersom andra större öar i området följer samma mönster: ”Ön heter Björnö. Precis så som Tidö-Lindö, Almö-Lindö, Ängsö, Ridö har sina namn i obestämd form. Endast små öar och kobbar namngavs i bestämd form. ... Folk borde istället lära sig att det heter Björnö.”

Chattis är det vanligaste smeknamnet på AI-tjänster följt av Chatte och Chatten. Enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet är det 7 procent av användarna som har ett särskilt namn på en chattbot. Men bland svenskar födda på 2000-talet är det 13 procent som gett botten ett namn. Att just dessa namn är populära beror troligen på att många använder Chat GPT.

Statistikcentralen i Finland behöver inte publicera nyheter och pressmeddelanden på svenska i samma utsträckning som på finska. Det fastslår Justitieombudsmannen. I avgörandet konstateras enligt Hufvudstadsbladet att myndigheter sällan bryter mot språklagen eftersom det inte finns några krav på att alla texter som finns på finska också ska vara tillgängliga på svenska.

29 september:

Donald Trump tänker inte längre stämpla medierapportering som han anser vara osaklig som fake news. I stället tänker han hädanefter kalla den artificial news. Det meddelar USA:s president under en presskonferens där han samtidigt förklarar att ett skäl till att han vill tala om super intelligence, SI, i stället för artificial intelligence, AI, är att han inte ser något artificiellt med denna typ av intelligens.

30 september:

Oliver Wahlström spelar hockey för Djurgården. Men han är uppvuxen i USA. Hans pappa är svensk och hans mamma amerikansk. När han spelat i Nordamerika har det stått Wahlstrom på tröjan och så har han också uttalat namnet. Efter flytten till Sverige står det nu Wahlström på tröjan. ”Det står Wahlström i mitt pass och på alla mina svenska id-handlingar. Med två prickar över o:et. Så jag tror det ska uttalas Wahlström. … Jag säger ju Wahlstrom som en amerikan, men jag ska jobba på att uttala det på svenska”, berättar han i Expressen.

1 oktober:

En varm höstdag som gör skäl för brittsommar. Så kändes det även i Finspång denna dag där Britt Sommar bor. I Expressen berättar hon att hösten är favoritårstiden – och det var ett skäl till att hon efter en skilsmässa valde att ta mormors efternamn Sommar: ”När jag skilde mig så tänkte jag: ’Nu – nu måste jag’, men jag kände ’Nej, Britt Sommar kan man väl inte heta, folk kommer ju tycka att jag är jätteknäpp’. Men så kände jag: ’Nej, jag ska göra det här’, så då gjorde jag det, bytte namn.”

Det är rusning efter domännamn i Slovenien efter Donald Trumps önskan om att tala om SI, super intelligence, i stället för AI, artificial intelligence. Sloveniens toppdomän är .si. I september registrerades över 44 000 .si-domännamn jämfört med knappt 2 000 i augusti innan Donald Trump meddelade sitt språkliga vägval. Det rapporterar BBC.

2 oktober:

I oktober 2027 är det tänkt att språktestet i svenska för medborgarskap ska bli verklighet. Men Universitets- och högskolerådet anser att tiden är för snäv för att Stockholms universitet – som har fått uppdraget att ta fram provet – ska hinna utveckla ett prov som är både rättssäkert och kostnadseffektivt. Myndigheten vill enligt Sveriges Radio därför senarelägga starten till hösten 2029.

Bygget av den efterlängtade bron över Mobile Bay i Alabama har påbörjats. Ännu en gång överväger USA:s president Donald Trump att sätta sitt eget namn på ett byggnadsverk. Han vädrade idén under ett politiskt möte i Mobile där han skämtade om att bygget i så fall skulle få kunna bli dyrare än beräknat.

Gåsen Helmut i Stadsparken i Trelleborg får åter sällskap av en hona. Efter en omröstning i Trelleborgs Allehanda blir namnet på nykomlingen Gässika.

4 oktober:

Elon Musk följer Donald Trumps uppmaning. På X skriver han som svar på en fråga att bolaget Space X:s AI-avdelning ska byta namn från Space X AI till Space X SI. Donald Trump har tidigare meddelat att han anser att det är lämpligare att tala om super intelligence, SI, i stället för artificial intelligence, AI.

5 oktober:

Förvaltningsrätten säger också nej. Mayson Joacimsbarn Persson får inte officiellt bära efternamnet Joacimsbarn. ”Jag är ickebinär och är därför varken son eller dotter till mina föräldrar, utan just detta: barn”, skriver hen i en debattartikel i Expressen. I ett första beslut motiverade Skatteverket avslaget med att ett efternamn med -barn inte kunde ”anses vara bildat på jämförligt sätt” som -son eller -dotter. Förvaltningsrätten resonerade likadant. Men Mayson Joacimsbarn Persson håller inte med: ”Barn är det vi alla är gentemot våra föräldrar och jag hävdar därför att ett namn som bildas med ändelsen -barn kan anses vara bildat på jämförligt sätt som ett efternamn med -son/-dotterändelse.”

Elever på en högstadieskola i Värmland har så svårt att förstå en av lärarna att skolledningen kallat till ett möte. Rektorn valde själv att även kalla in en tolk till mötet med läraren. Föräldrar som Nya Wermlands-Tidningen talat med beskriver situationen som akut. Många befarar att språkförbistringen i klassrummet ska påverka elevernas inlärning. ”Det blir olika missförstånd och det fungerar liksom inte”, säger en förälder. I ett mejl till föräldrarna skriver rektorn att hen är ”fullt medveten om problemen” med lärarens bristfälliga svenska. Enligt Nya Wermlands-Tidningen vill rektorn dock inte kommentera situationen.

6 oktober:

I skolorna i Lettland är ryska sedan höstterminens start pensionerat som främmande språk. Populärast är nu att i stället välja tyska. Fler elever söker sig också till franska och spanska. Politiskt handlar det om en orientering mot EU som blivit allt starkare efter Rysslands invasion av Ukraina. ”Ryska var egentligen aldrig vårt fria val. ... Vi var under ockupation i 50 år och ryska tvingades helt enkelt på oss”, säger Ieva Silina, Lettlands biträdande utbildningsminister, till Tagesschau.

8 oktober:

Författare från mindre språkområden löper risk att missgynnas i utdelningen av Nobelpriset i litteratur om det inte finns översättningar tillgängliga. Samtidigt tenderar större språk att gynnas i valet av pristagare. ”Svenska Akademien är helt beroende av översättningar för att kunna ta in litteratur från hela världen om Nobelpriset ska kunna vara ett världspris, som det är tänkt”, säger Karl Ågerup, professor i litteraturvetenskap vid Södertörns högskola, i Kulturnyheterna i SVT.

Donald Trump skärper tonen i debatten om vad AI ska kallas. Sedan han bestämde sig för att SI, super intelligence, var lämpligare har stora delar av den amerikanska statsapparaten bytt ut AI mot SI. ”Vita huset betraktar alla som använder termen ’artificiell intelligence’ i stället för den brett accepterade nya och mer korrekta termen ’super intelligence’ som fienden”, skriver han på Truth Social.

Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.