”Språklig blandning av gammalt och nytt”
Efter tre års arbete finns nu Lasse Mårtenssons bearbetning av 1526 års översättning av Nya Testamentet i tryck.
Bild: Mikael Wallerstedt
500 år efter Gustav Vasas översättning av Nya Testamentet ges den historiska texten ut på nytt. Lasse Mårtensson, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet, har i tre år arbetat med att göra den ursprungliga texten från 1526 tillgänglig för dagens läsare. Han har bland annat anpassat bruket av skiljetecken.
– Att göra om interpunktionen är ett vanligt ingrepp när man ger ut äldre texter. Det gör stor skillnad för läsbarheten att ha en interpunktion som hjälper läsaren att strukturera texten, säger han.
I originaltexten används främst punkt, frågetecken och virgula – ett lutande streck som kunde stå för olika slags pauser.
– Det är inte alls regelbundet genomfört i originaltexten. Ibland kan det vara ett meningsskifte utan något skiljetecken alls. Min strävan är ändå att försöka behålla den rytm som man kan utläsa ur originalet.
”Många gamla kasusformer som är kvar i texten hade försvunnit ur talspråket”
Utgivningen av Nya Testamentet brukar ses som startpunkten för den äldre nysvenska perioden i språkhistorien. Men i översättningen finns också språkdrag som var omoderna redan då – till exempel formen viljom i första person plural, vi, av verbet vilja.
– Den är utan tvekan en språklig blandning av gammalt och nytt. Många gamla kasusformer som är kvar i texten hade försvunnit ur talspråket i Stockholm redan i mitten på 1400-talet och måste därför ha framstått som ålderdomliga.
Lasse Mårtensson beskriver ändå utgivningen som ”ett paradigmskifte”. Nya Testamentet trycktes i ungefär 1 000 exemplar som spreds över hela landet. I det språkliga arvet ingår talesätt som pärlor för svin, gråt och tandagnisslan samt sila mygg och svälja kameler som lever vidare i dagens svenska.
– Talesätten är djupt integrerade i allmänspråket även om ursprunget finns i den religiösa domänen. Det är ett tecken på hur levande bibeltexten är även om just den här inte längre läses av så många.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
500 år efter Gustav Vasas översättning av Nya Testamentet ges den historiska texten ut på nytt. Lasse Mårtensson, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet, har i tre år arbetat med att göra den ursprungliga texten från 1526 tillgänglig för dagens läsare. Han har bland annat anpassat bruket av skiljetecken.
– Att göra om interpunktionen är ett vanligt ingrepp när man ger ut äldre texter. Det gör stor skillnad för läsbarheten att ha en interpunktion som hjälper läsaren att strukturera texten, säger han.
I originaltexten används främst punkt, frågetecken och virgula – ett lutande streck som kunde stå för olika slags pauser.
– Det är inte alls regelbundet genomfört i originaltexten. Ibland kan det vara ett meningsskifte utan något skiljetecken alls. Min strävan är ändå att försöka behålla den rytm som man kan utläsa ur originalet.
”Många gamla kasusformer som är kvar i texten hade försvunnit ur talspråket”
Utgivningen av Nya Testamentet brukar ses som startpunkten för den äldre nysvenska perioden i språkhistorien. Men i översättningen finns också språkdrag som var omoderna redan då – till exempel formen viljom i första person plural, vi, av verbet vilja.
– Den är utan tvekan en språklig blandning av gammalt och nytt. Många gamla kasusformer som är kvar i texten hade försvunnit ur talspråket i Stockholm redan i mitten på 1400-talet och måste därför ha framstått som ålderdomliga.
Lasse Mårtensson beskriver ändå utgivningen som ”ett paradigmskifte”. Nya Testamentet trycktes i ungefär 1 000 exemplar som spreds över hela landet. I det språkliga arvet ingår talesätt som pärlor för svin, gråt och tandagnisslan samt sila mygg och svälja kameler som lever vidare i dagens svenska.
– Talesätten är djupt integrerade i allmänspråket även om ursprunget finns i den religiösa domänen. Det är ett tecken på hur levande bibeltexten är även om just den här inte längre läses av så många.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
