Nya namnbråk, populäraste emojin och vanligaste svordomen
Nordamerikanskt namnbråk, populäraste emojin och dialekter i offentligheten. Här sammanfattar vi senaste veckornas språkhändelser ur nyhetsflödet.
Bild: Istockphoto, Mikael Wallerstedt, Samuel Unéus
10 augusti:
På Nasjonalbiblioteket i Oslo lanseras nya språkmodeller på bokmål och nynorska. Språkmodellerna har utvecklats på uppdrag från regeringen. Modellerna är unika eftersom dessa har tränats på upphovsrättsskyddade texter från norska medier där upphovsrättsinnehavarna får ersättning från staten. Målet är att språkmodellerna ska kunna användas fritt inom både offentlig och privat sektor samtidigt som utvecklingen utgår från texter av god kvalitet skrivna på samtida norska.
Rådhuset i Mariehamn byter namn till Welcome office. Stadens integrationsenhet ska hjälpa alla nya invånare. Men Rådhuset är enligt staden ”svårt att förstå för alla inflyttade som inte har svenska som modersmål” och blir därför bara kvar som namn på byggnaden medan verksamheten alltså får ett engelskt namn. ”Den som flyttar till Åland ska naturligtvis känna sig välkommen. Men det finns ingen motsättning mellan att välkomna människor och att stå stadigt i vårt eget språk”, skriver Sandra Widing i en ledare i Ålandstidningen.
11 augusti:
Barnminister Jakob Mark och kulturminister Zenia Stampe satsar 30 miljoner danska kronor på språklådor som ska främja barns läsning. Initiativet hämtar inspiration från forskning av Dorthe Bleses, professor i lingvistik vid universitetet i Århus, som har visat hur pedagogiskt arbete med barnböcker och högläsning kan stötta barns språkliga utveckling. Språklådorna innehåller bland annat böcker och skickas ut till pedagoger i hela Danmark för att användas i verksamheten.
”Jag ser hur min hand börjar skriva på ett språk jag inte sett förut och som jag inte kan.” Det berättar Rebecka i Verkligheten i P3. Då var hon 16 år och undersökningar visade att hennes hjärnaktivitet förändrades när hon började skriva automatiskt. Nu har det gått 22 år och hon försöker förstå vad det var som hände. ”Den för ju tankarna mer åt österlandet än västerländsk skrift”, säger Rebecka om skriften i programmet.
12 augusti:
Litorina folkhögskola i Karlskrona ska utbilda 36 polska ubåtsmilitärer i engelska. Snabbkursen är inriktad på just begrepp som används i militära sammanhang och arrangeras i samarbete med Försvarets materielverk. Undervisningen sker på polska. Efter kursen ska deltagarna vara tillräckligt förberedda för andra utbildningar på engelska inom samma område. ”Man lär sig snabbare om man förstår först på sitt eget förstaspråk”, säger läraren Edita Nordström till P4 Blekinge.
Elever i färöiska som andraspråk ska kunna få ett särskilt bidrag när undervisningen erbjuds på en ort som ligger längre bort. Bidraget ska täcka resekostnaderna. Nyanlända elever som ännu inte har rätt till studiebidrag ska kunna få ett särskilt resebidrag för att ha möjlighet att delta i undervisningen på annan ort på samma ö. Förslaget kommer från Färöarnas utbildningsdepartement och är nu ute på remiss.
Gråtemojin var vanligast under 2025. Det visar Googles världsomspännande kartläggning av 665 miljoner emojier. Näst populärast var emojin som symboliserar att någon ligger och vrider sig på golvet av skratt följt av den gråtskrattande emojin. Det uppger New York Times.
13 augusti:
Grönt och vitt är Västerås SK:s färger. Britt Grönvit har följt klubben sedan hon var tonåring. Nu är hon 63 år, har ett tiotal VSK-tatueringar och planerar semestern efter spelschemat. När hon gifte sig passade hon dessutom på att hylla laget i sitt hjärta genom ett nytt efternamn och fick dessutom maken med sig: ”Grönvit, det passar mig perfekt. Jag tog det och han bara hakade på”, berättar hon för SVT Västmanland.
14 augusti:
Av solsystemets över 900 000 kända asteroider har ungefär 26 000 fått ett namn. Åtminstone 252 av dessa namn har svensk koppling. Bland himlakropparna finns till exempel (15308) Ulfdanielsson efter fysikern Ulf Danielsson, (15312) Wandt efter astronauten Marcus Wandt och (15315) Sundin efter fysikern Maria Sundin. ”Vi ger asteroider namn eftersom tydliga referensnamn minskar risken för att två objekt förväxlas”, säger Gareth Williams, som ingår i Internationella astronomiska unionens arbetsgrupp för namngivning av små himlakroppar, till Forskning & Framsteg.
Dansk sprognævn och Lex – Danmarks nationalleksikon ingår ett samarbete som ska främja forskning om det danska språkets utveckling. Nämnden får enligt en överenskommelse till över 245 000 artiklar. Tillgången till artiklarna – som alla är skrivna av människor – gör att forskare kan studera just förändringar i texter som inte är AI-genererade.
”Språkkunskaper är centrala för att säkra och fortsatt stärka våra länders nära relation”
15 augusti:
Det blir inte bara ett namnbyte. Regeringen överväger att lägga ned Statens institutionsstyrelse, Sis. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall förklarar i Expressen hur hon ser på det kommande valet av namn för den nya myndigheten: ”Hade vi bara velat byta namn så hade vi kunnat betala en konsultfirma som fixade till ett flashigt nytt namn och en cool logotyp. Vi är ju ute efter någonting som är mycket, mycket mer djuplodande. … Jag vill att den ska heta något hoppfullt, för Sis är inte förknippat med en ljus framtid.”
Sverige har den lägsta andelen elever som studerar tyska i Skandinavien. Det minskade intresset för språket bekymrar Veronika Wand-Danielsson, Sveriges ambassadör i Tyskland, och Ludger Siemes, Tysklands ambassadör i Sverige, som bland annat vill se en skolpolitik som stimulerar intresset för att läsa fler främmande språk än engelska. ”Tyskland är inte bara en nära granne med en rik kultur, utan erbjuder också framtida arbetsmöjligheter i Europas största ekonomi och ledande forskningsnation. Språkkunskaper är centrala för att säkra och fortsatt stärka våra länders nära relation och ömsesidiga förståelse inför framtiden, vilket ligger i allas vårt intresse”, skriver ambassadörerna i en debattartikel i Dagens Industri.
17 augusti:
I Jädraås i Gästrikland har forskare upptäckt en ny svampart. Den får nu det latinska namnet Semicentenialea rex som syftar på att den påträffades 2023 när kung Carl XVI Gustaf firade 50 år på tronen. Svampen orsakar sjukdomar på växter – ofta genom att infektera löv. Den förekommer sannolikt över nästan hela jorden. ”Under sin regeringstid har kungen varit outtröttlig i sitt arbete med frågor kring biologisk mångfald och en hållbar användning av våra naturresurser. Vad passar väl då bättre än att få en hittills okänd svamp uppkallad efter sig”, säger Anna Rosling, professor vid Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Radio Aftonbladet börjar sända kommersiell nyhetsradio över hela landet. Inför premiären har ledningen bland annat strävat efter att rekrytera profiler från olika delar av Sverige. ”Vi vill ha många olika dialekter i radion för att spegla hela Sverige och för att vi ska vara folkliga. Det får inte bli en Stockholmskanal”, säger Cajsa Lindberg, som är innehållsansvarig, till Dagens Nyheter.
Ett väldefinierat fackspråk är nödvändigt för att kunna diskutera klimatfrågan. Det säger Nina Teigland, tillförordnad chef för Språkrådet i Norge, i sitt tal på Arendalsveckan: ”Terminologi är inte en omväg för handling, utan en förutsättning för god handling. Otydliga ord kan ge otydliga beslut, otydliga förväntningar och otydlig ansvarsfördelning. Precisa ord kan göra oenighet tydligare, kunskap mer tillgänglig och beslut lättare att ompröva.”
Dialekter bör ta större plats i offentligheten. Det anser Cem Özdemir, regeringschef i den tyska förbundsstaten Baden-Württemberg, som i en intervju i DPA hävdar att dialekterna är ett sätt att uttrycka känslor och identiteter som tenderar att försvinna i det tyska standardspråket. ”Vi har ingen språkpolis. Alla ska tala efter sin egen näbb”, säger han.
I Hamburg har 22,8 procent av femåringarna en språk- eller talstörning. Det visar sjukförsäkringsbolaget Barmers rapport för 2024. Under den senaste tjugoårsperioden har andelen barn som får den här typen av diagnos från en läkare mer än tredubblats. Det rapporterar NDR.
18 augusti:
Þórbergssetur på södra Island är ett museum tillägnat författaren Þórbergur Þórðarson. Utöver att skriva en lång rad älskade böcker var han också en hängiven esperantist och skrev även om språket på isländska. På museet finns också hundratals volymer av litteratur på esperanto som flyttades dit för tre år sedan den isländska esperantoföreningen stod utan lokal i Reykjavík. Men på kaféet på museet är många skyltar bara på engelska. ”Under sommaren är nästan alla besökare här utländska turister”, säger föreståndaren Þorbjörg Arnórsdóttir till Vísir. Efter att skyltningen uppmärksammats i en språkgrupp på Facebook överväger hon nu att komplettera med texter på isländska och möjligen även esperanto.
Körfält, avskilt sidodike och plats för snö är några av 52 nya begrepp i finländska Miljöministeriets och Trafikledsverkets ordlista för trafikinfrastruktur. Begreppen har finska definitioner samt svenska och engelska motsvarigheter till termerna.
Niclas Eliasson går från AEK Aten i Grekland till Internacional i Brasilien. Han blir därmed den första svensken i den brasilianska fotbollsligan. En förutsättning för att övergången skulle bli verklighet var enligt Expressen att Niclas Eliasson talar flytande portugisiska.
Fan är den vanligaste svordomen i svenska tv-program. Näst vanligast är skit följt av jävlar. Det visar en undersökning utförd av TV4. Bland programmen som analyserats finns bland annat På spåret, Sveriges mästerkock och Robinson. ”Blir det för grovt och oskönt som också riktar sig mot en person, så försöker vi klippa bort det eller blippa det som sägs”, säger Martin Nygren, exekutiv producent för Sveriges mästerkock, om att publiken inte fick höra en deltagare säga att ostar som han använde ”knullar i mackan”, till TV4.
Sommaren 2027 ska lekplatsen i en ny stadsdelspark i Högsbo i Göteborg stå klar med bland annat rutschkanor, gungor, och karuseller. Namnet blir Entreprenörsparken – ett val som kanske inte direkt förknippas med lekande barn. I ett pressmeddelande skriver Göteborgs stad att det ”knyter an till företagartemat för namn på platser och gator i området med fokus på kvinnliga entreprenörer genom tiderna”. Parken blir granne med bland annat Cornelia Halls gata, Olof Asklunds gata och Ebba Ljunggrens gata.
”Vi är folkliga på riktigt, och då ska vi prata vårat språk”
19 augusti:
På en nattbuss mellan Malmö och Trelleborg den 24 januari i år började en kvinna högljutt håna trelleborgares dialekt. Hon dömde bland annat ut uttal som röga i stället för röka och vann i stället för vatten. När andra resenärer tröttnade på kvinnans beteende och försvarade dialekten i Trelleborg gick hon till fysiskt angrepp mot flera passagerare. Kvinnan åtalas nu för misshandel av tre resenärer. Det rapporterar Sydsvenskan.
I maj i år gick det amerikanska flygbolaget Spirit Airlines i konkurs. Nu köper Google data ur konkursboet för 10 miljoner dollar. I denna data ingår bland annat mejl och meddelanden skickade via Teams som Google ska använda för att träna sin AI. Det uppger Reuters.
Folketinget och Rigsarkivet i Danmark har i samarbete med Digitaliseringsstyrelsen överlämnat en databas med närmare 1,2 miljarder ord. Det rör sig om bland annat lagtexter och annat material från perioden 1849–2026. Texterna ska användas för att träna AI på danska.
”He bort karensavdrage’”, ”Vi tro på välfärd’n”, ”Hittna ska fler villa flytt” och ”Ingen ska gruv för å val gammal”. Så lyder budskapet på Socialdemokraternas valaffischer i Sorsele. ”Vi sa det, vi är inga Stockholmsfolk, utan vi är folkliga på riktigt, och då ska vi prata vårat språk”, säger Pia Sjöberg, kommunalråd i Sorsele, till Folkbladet.
21 augusti:
Sannfinländarna har pekat ut engelskan som huvudfiende och har slopat kravet på att svenskans ställning i Finland ska nedgraderas. Men partiets ungdomsförbund anser alltjämt att svenskan är onödig. I ett uttalande beskrivs svenskan som en kolonial rest som bara försvaras av en liten elit. Svenskan är enligt förbundet också överflödig eftersom svensktalande ändå behärskar finska. På Åland – som är enspråkigt svenskt – borde invånarna tvingas lära sig använda finska.
Såväl andra elever som lärare och annan skolpersonal skrattar ofta åt avvikande uttal och grammatiska missar. Dessutom är islänningar snabba på att byta till engelska när en person inte talar flytande isländska. Men det innebär också att det blir svårare för inflyttade att lära sig språket. Det skriver Roza Matijević Ismailovski – en 16-åring med kroatiska rötter som nyligen gick ut grundskolan i Ísafjörður och som säger sig vara ”bra på isländska men borde vara mycket bättre” – i Bæjarins besta: ”Det är inte konstigt att många utländska barn, barn som har utländska föräldrar men som är födda på Island kan engelska bättre än isländska. Men det är också konstigt. Så var det i grundskolan i Ísafjörður. Så är det säkerligen i fler skolor på Island. Det här behöver rättas till. Isländska är grunden till allt på Island.”
22 augusti:
Ordet hands som används inom fotbollen uttalas på olika sätt i Värmland. En enkät som P4 Värmland gjort tyder på att uttalet med ä är vanligare i söder och sydväst medan uttalet med a förekommer flitigare i norr, sydost och ost.
25 augusti:
Ungsvenskarna – som är Sverigedemokraternas ungdomsförbund – vill stoppa så kallad ortensvenska. Förbundet vill att moderpartiet ska verka för att enbart standardsvenska ska accepteras i skolan. ”Unga ska ha rätt att lära sig korrekt svenska. Vi vill se krafttag mot den utbredda ortensvenskan och att ha krav på korrekt svenska i skolan för att kunna gå vidare i sina studier”, säger ordföranden Denice Westerberg till Expressen.
Donald Trump överväger att byta namn på Lake Ontario (’Ontariosjön’) till Lake America (’Amerikasjön’). Det skriver USA:s president på Truth Social. Han hävdar att planerna är en konsekvens av handelskriget mellan USA och Kanada eftersom han inte ”förväntar oss att ha särskilt mycket att göra med Ontario längre”. I förhandlingarna kräver USA även undantag från kravet på att varor som säljs i den kanadensiska provinsen Quebec ska ha text på franska.
Omkring 40 procent av alla som gör provet för att bli antagna till polisutbildningen i Berlin klarar inte språktestet. För att få gå utbildningen krävs bland annat godkänt på tester i grammatik och diktamen. Polischefen Barbara Slowik Meisel säger till RBB att en viss skriftlig nivå är nödvändig i yrket som polis. Den som är polis måste också kunna föra dialog med medborgarna. Därför kan det heller inte bli aktuellt att sänka kraven trots att alla platser på utbildningarna inte blir fyllda: ”Vi måste varje dag förklara våra polisiära åtgärder”, säger hon.
26 augusti:
Minoriteter och urfolk i Sverige för ”en kamp om brödsmulor”. Det hävdar 39 tornedalska, kvänska och lantalaisiska kulturarbetare i en debattartikel i Altinget. Under Parisa Liljestrands tid som kulturminister anser debattörerna att förutsättningarna för språk och kulturer har försämrats. Efter valet vill undertecknarna därför se reella satsningar från regeringens sida med bland annat bättre möjligheter för undervisning i meänkieli: ”Det gör ont att inte kunna sitt modersmål och inte kunna kommunicera med sina mor- och farföräldrar.”
”Det enda vi behöver nu är en ocean”
27 augusti:
Två dagar efter att han först vädrat förslaget skriver USA:s president Donald Trump under ett dekret om att byta namn på Lake Ontario (’Ontariosjön’) till Lake America (’Amerikasjön’). Uppdraget att se till så att beslutet verkställs går till inrikesminister Doug Burgum. Donald Trump skriver bland annat att bytet syftar till att understryka ”vårt rika arvs historia genom att namnge naturliga landmärken för våra gemensamma bedrifter”. Skiftet ses som ett led i ett pågående handelskrig med Kanada. Han kan dock inte tvinga Kanada att använda USA:s nya namn på sjön. Vid undertecknandet antydde han att fler byten skulle kunna vara på väg: ”Det enda vi behöver nu är en ocean.”
Jonas von Essen vinner finalen i ordvits-SM i Göteborg. Tidigare i år vann han Göteborgsmästerskapet i ordvitsande. Finalen med åtta deltagare avgjordes under Göteborgskalaset.
28 augusti:
Gatan med namnet Trump Avenue i Kanadas huvudstad Ottawa kan snart vara historia. I stadsdelen River Ward finns flera gatunamn med anknytning till New York. Efter Donald Trumps namnbyte på Lake Ontario till Lake America har nu fullmäktige påbörjat processen för att ersätta Trump Avenue. Kandidater som diskuterades under mötet var enligt CNN bland annat Obama Avenue och Pelosi Avenue – två av USA:s presidents politiska motståndare – samt Taco Avenue. Taco är en bokstavsförkortning av Trump always chickens out (’Trump fegar alltid ur’) som ofta används av hans motståndare.
Varje tätort som har minst 2 000 invånare ska ha ett bibliotek, läscheckar till medborgarna och ett tredubblat litteraturstöd. Det är några av Litteraturkommissionens förslag inför nästa mandatperiod. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver ledamöterna att läsfrämjande och litteraturpolitik ”är två sidor av samma mynt” och att litteraturens villkor måste förbättras.
29 augusti:
Lake Ontario – now and always (’Ontariosjön – nu och för alltid’) står det på den 26 kvadratmeter stora skylt som Doug Ford – premiärminister i den kanadensiska provinsen Ontario – avtäcker vid sjöns strand i staden Grimsby. Skylten är det senaste svaret i namnstriden mellan USA och Kanada som utlöstes av att Donald Trump för USA:s räkning bytte namn på sjön till Lake America (’Amerikasjön’). I USA har bland annat Google följt presidentens beslut och ändrat namnet i karttjänster.
31 augusti:
För att få kallas sylt måste mängden frukt eller bär vara minst 45 gram per 100 gram. Det är en konsekvens av EU:s så kallade frukostdirektiv. Den nya regeln innebär en höjning av miniminivån med 10 gram. Tidigare var det gränsen för en sylt som fick marknadsföras som extra prima. Den nivån höjs i sin tur till 55 gram frukt eller bär per 100 gram sylt. Motsvarande ändringar görs även för produkter som får kallas gelé och marmelad. En före detta sylt som innehåller mindre än 45 gram frukt eller bär kallas nu beredning. Det rapporterar Sydsvenskan.
I Öjebyn skyltas det om väg 374 mot Älvsbyn. Men när skylten byttes ut i våras blev det lite tokigt. Den som kör rakt fram i rondellen uppges nämligen komma till Älsvbyn. Trafikverket fick upp ögonen för felet när stavningen uppmärksammats i sociala medier. Nu ska en ny skylt tillverkas. ”Man blir lite blind och det är lätt hänt att det blir fel. Ibland gör vi lite tokigt och då är vi glada att andra ser åt oss”, säger Åsa Callgren, enhetschef på Trafikverket, till Piteå-Tidningen.
Matinflueraren Sanna Ölund lagade chorizo – men uttalade den första stavelsen som i det standardsvenska uttalet av chock. Följarna i sociala medier reagerade starkt. ”Är du helt dum i huvudet”, ”Är det här rage bait?”, ”snacka om att slakta ordet chorizo”, ”Mina öron blöder” och ”Sjukt pinsamt, vad är det frågan om? Vem är denna clown” var några av kommentarerna. I Efter fem i TV4 fick Sanna Ölund reagera på kritiken. ”Man blir chockad över hur elaka folk kan bli också. För att det är ju liksom bara en liten körv. Jag kommer fortsätta skylla på att det är dialektalt men jag kommer vara lite rädd i framtiden att uttala det faktiskt”, säger hon.
Nedladdningarna av appen Mapquest sköt i höjden i USA efter Donalds Trumps namnbyte på Lake Ontario (’Ontariosjön’) till Lake America (’Amerikasjön’). Bolaget valde nämligen att ignorera presidentens beslut och fortsätter även i USA – till skillnad från exempelvis Apple och Google – att kalla sjön Lake Ontario. I ett uttalande förklarade vd:n Doug Berger att Mapquest vill ”ge människor en app som behåller namnen” som alla är bekanta med. Bolaget har dessutom gått ett steg längre. Enligt Techcrunch har Mapquest även lanserat en tjänst som på skämt låter vem som helst byta namn på sjön och dela det i sociala medier. Bolaget gjorde likadant när Donald Trump tidigare bestämde sig för att Gulf of Mexico (’Mexikanska golfen’) i stället skulle heta Gulf of America (’Amerikanska golfen’).
1 september:
På över 500 järnvägsstationer introducerar Trafikverket utrop även på engelska. Tidigare har det varit 86 stationer som haft utrop på både svenska och engelska. Den engelska talsyntes som används för utropen kan göra så att ortnamnen låter ovant för den som behärskar svenska. Skälet är att uttalen ska påminna om hur en engelsktalande resenär kan tänkas utläsa ortnamnen. På det sättet ska det som hörs i högtalarna och det som står på skyltar och biljetter kopplas ihop. Det skriver Trafikverket i ett pressmeddelande.
Omfattande nedskärningar väntas drabba social- och hälsoorganisationer i Finland. Minskade resurser riskerar att också organisationernas språkarbete med bland annat teckenspråk och lätt språk. ”En grov uppskattning är att organisationernas språkarbete, eller avsaknaden av det, påverkar närmare en miljon människors liv. Om nedskärningarna genomförs kommer de språkliga rättigheterna att tillgodoses i betydligt mindre utsträckning än i dag”, skriver Institutet för de inhemska språkens sakkunniga för klarspråk, minoritetsspråk och språkpolitik Lotta Jalava, Henna Kara, Ulla Tiililä och Eliisa Uotila i en debattartikel i Helsingin Sanomat.
Cringe, lowkey, onboarding, sale, nice och random är några engelska lånord som många danskar tröttnat på. I Dansk sprognævns kampanj Kan vi på dansk? – som nu går in i sin andra fas – söker nämnden efter danska motsvarigheter som kan ersätta inlånen.
I tyskan i Bayern används Pfingsta i betydelsen ’torsdag’. Men det kände två läkare av nordtyskt ursprung uppenbart inte till. Efter en fallolycka hamnade en 94-årig man på akutmottagningen. För att utröna om han var förvirrad fick han bland annat frågan om vilken dag det var. I stället för det standardtyska Donnerstag svarade han Pfingsta – något som fick läkarna att tro att han kunde ha skadat huvudet. I stället talade han alltså dialekt. Det berättar Süddeutsche Zeitung.
2 september:
Regionerna ska ansvara för att identifiera barn som behöver stöd i sin språkutveckling. Det förslaget finns i utredningen om obligatorisk språkscreening som nu överlämnats till socialminister Jakob Forssmed. Det här ska ske genom en ny lag som omfattar barn som är folkbokförda i Sverige men som har ett annat modersmål än svenska och som ännu inte omfattas av skolplikt. ”Språket är en nyckel till lärande och gemenskap. Genom att tidigt identifiera barn som behöver stöd i sin utveckling av svenska språket kan vi stärka deras förutsättningar att lyckas i skolan – och därmed i livet”, säger Jakob Forssmed i ett uttalande.
3 september:
Språkbankens nya webbplats sprakbanken.se lanseras. Här samlas nu olika databaser med svenskspråkiga texter och analysverktyg som tidigare varit utspridd över flera olika plattformar.
Internationella basketförbundet introducerar i höst nya regler. Regelbrottet unsportsmanlike foul (’osportslig foul’) delas nu upp i det mindre allvarliga disruptive foul och det mer allvarliga flagrant foul. I sociala medier efterlyser nu Körfuknattleikssamband Íslands – det isländska basketförbundet – förslag på isländska motsvarigheter till engelskan. I dag används på isländska villa (’fel; villfarelse, förvillelse, kätteri’) i betydelsen ’foul’.
”Bättre att låta isländskan dö ut än att låta AI förstöra den”
4 september:
Allt fler elever läser svenska som andraspråk. Men ungefär hälften av dessa elever är födda i Sverige. Nu tillsätter regeringen en utredning som ska undersöka framtiden för ämnena svenska och svenska som andraspråk i grundskolan och gymnasiet. Utredningen ska ledas av Mona Holmqvist, professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. I uppdraget ingår att ta fram förslag på hur ämnena ska delas in eller slås samman till ett ämne med två olika kursplaner. ”Dagens indelning i två separata ämnen med olika kravnivåer som ger samma behörighet är inte ändamålsenlig. Målet är att så många som möjligt ska få så goda kunskaper i svenska som möjligt under sin skolgång, och därför behöver detta ses över,” säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande.
Mänskliga översättare ersätts i allt högre grad av AI i isländska Síminns tv-program. Många frilansare som länge haft uppdrag åt företaget har nu fått sluta. Enligt DV ska dock en fast anställd översättare finnas kvar och frilansare anlitas vid behov. Eyvindur Karlsson – som på frilansbasis arbetat åt företaget i nästan två decennier – uppger dock att majoriteten har förlorat sina uppdrag. Han påminner också om mediernas ansvar för det isländska språket: ”Kanske är det ingen som bryr sig. Kanske har vi bara gett upp om att värna det. Då är det lika bra att bara sluta med översättningar över huvud taget. Bättre att låta isländskan dö ut än att låta AI förstöra den”, skriver han enligt DV.
”De allra flesta människor begriper alldeles utmärkt vad jag säger och inte säger”
7 september:
Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlins sätt att uttrycka sig ger Alex Schulman ”nästan existentiell svindel”. I en krönika i Dagens Nyheter skriver han att det påminner om ”gymnasial skit som man höll på med, man vill visa sig bildad”. Som exempel nämner han hur ministern uttryckte sig på konferensen Folk och försvar: ”Vi fortsätter ta ut steglängden i förmågetillväxten i det civila försvaret. Det har krävt nya arbetssätt, bland annat genom att bryta ut delmängder ur helheter.” Carl-Oskar Bohlin bemöter kritiken i Expressen: ”Jag tror att de allra flesta människor begriper alldeles utmärkt vad jag säger och inte säger. Hade det inte varit på det sättet hade jag nog inte haft den räckvidd jag har i den offentliga debatten”, säger han.
Donald Trump tycks inte få nog av namnbyten. I sociala medier publicerar han en bild där delstaten New Mexico blivit New America. Han skriver att ändringen föreslagits av många och att det nya namnet skulle vara ”mycket mer prestigefullt och vackert för denna potentiellt fantastiska stats människor”.
Journalisten Csaba Bene Perlenberg startar nyhetssajten Hovås Billdal Times. I tidningen Journalisten berättar han varför det blev just times i stället för ett svenskt ord i namnet: ”För att det finns så himla många ’Posten’ och ’Dagbladet’. Jag ville ha en titel som särskiljer sig.”
8 september:
En tredjedel av Sveriges 15-åringar når inte upp till kraven på grundläggande läsförståelse. Det visar den senaste Pisamätningen. Resultatet i det prov som genomfördes 2025 är det sämsta någonsin. Men det finns stora skillnader mellan olika grupper. Bland elever som har mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund är det 45 procent som inte lever upp till kraven. Bland elever som har mer gynnsam socioekonomisk bakgrund är det 17 procent som inte når målen. ”Vi har nu en situation där nästan hälften av eleverna med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund inte når upp till en grundläggande nivå i matte, och det ser nästan lika illa ut för läsförståelsen. Så ska det inte se ut i svensk skola”, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket, i ett pressmeddelande.
Den tjugonionde säsongen av tv-serien South Park får namnet South America. I ett uttalande säger skaparna Trey Parker och Matt Stone att inspirationen kommer från ”Apples och Googles mod och patriotism”. Båda teknikjättarna har i USA följt Donald Trumps beslut att byta namn på Lake Ontario till Lake America.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
10 augusti:
På Nasjonalbiblioteket i Oslo lanseras nya språkmodeller på bokmål och nynorska. Språkmodellerna har utvecklats på uppdrag från regeringen. Modellerna är unika eftersom dessa har tränats på upphovsrättsskyddade texter från norska medier där upphovsrättsinnehavarna får ersättning från staten. Målet är att språkmodellerna ska kunna användas fritt inom både offentlig och privat sektor samtidigt som utvecklingen utgår från texter av god kvalitet skrivna på samtida norska.
Rådhuset i Mariehamn byter namn till Welcome office. Stadens integrationsenhet ska hjälpa alla nya invånare. Men Rådhuset är enligt staden ”svårt att förstå för alla inflyttade som inte har svenska som modersmål” och blir därför bara kvar som namn på byggnaden medan verksamheten alltså får ett engelskt namn. ”Den som flyttar till Åland ska naturligtvis känna sig välkommen. Men det finns ingen motsättning mellan att välkomna människor och att stå stadigt i vårt eget språk”, skriver Sandra Widing i en ledare i Ålandstidningen.
11 augusti:
Barnminister Jakob Mark och kulturminister Zenia Stampe satsar 30 miljoner danska kronor på språklådor som ska främja barns läsning. Initiativet hämtar inspiration från forskning av Dorthe Bleses, professor i lingvistik vid universitetet i Århus, som har visat hur pedagogiskt arbete med barnböcker och högläsning kan stötta barns språkliga utveckling. Språklådorna innehåller bland annat böcker och skickas ut till pedagoger i hela Danmark för att användas i verksamheten.
”Jag ser hur min hand börjar skriva på ett språk jag inte sett förut och som jag inte kan.” Det berättar Rebecka i Verkligheten i P3. Då var hon 16 år och undersökningar visade att hennes hjärnaktivitet förändrades när hon började skriva automatiskt. Nu har det gått 22 år och hon försöker förstå vad det var som hände. ”Den för ju tankarna mer åt österlandet än västerländsk skrift”, säger Rebecka om skriften i programmet.
12 augusti:
Litorina folkhögskola i Karlskrona ska utbilda 36 polska ubåtsmilitärer i engelska. Snabbkursen är inriktad på just begrepp som används i militära sammanhang och arrangeras i samarbete med Försvarets materielverk. Undervisningen sker på polska. Efter kursen ska deltagarna vara tillräckligt förberedda för andra utbildningar på engelska inom samma område. ”Man lär sig snabbare om man förstår först på sitt eget förstaspråk”, säger läraren Edita Nordström till P4 Blekinge.
Elever i färöiska som andraspråk ska kunna få ett särskilt bidrag när undervisningen erbjuds på en ort som ligger längre bort. Bidraget ska täcka resekostnaderna. Nyanlända elever som ännu inte har rätt till studiebidrag ska kunna få ett särskilt resebidrag för att ha möjlighet att delta i undervisningen på annan ort på samma ö. Förslaget kommer från Färöarnas utbildningsdepartement och är nu ute på remiss.
Gråtemojin var vanligast under 2025. Det visar Googles världsomspännande kartläggning av 665 miljoner emojier. Näst populärast var emojin som symboliserar att någon ligger och vrider sig på golvet av skratt följt av den gråtskrattande emojin. Det uppger New York Times.
13 augusti:
Grönt och vitt är Västerås SK:s färger. Britt Grönvit har följt klubben sedan hon var tonåring. Nu är hon 63 år, har ett tiotal VSK-tatueringar och planerar semestern efter spelschemat. När hon gifte sig passade hon dessutom på att hylla laget i sitt hjärta genom ett nytt efternamn och fick dessutom maken med sig: ”Grönvit, det passar mig perfekt. Jag tog det och han bara hakade på”, berättar hon för SVT Västmanland.
14 augusti:
Av solsystemets över 900 000 kända asteroider har ungefär 26 000 fått ett namn. Åtminstone 252 av dessa namn har svensk koppling. Bland himlakropparna finns till exempel (15308) Ulfdanielsson efter fysikern Ulf Danielsson, (15312) Wandt efter astronauten Marcus Wandt och (15315) Sundin efter fysikern Maria Sundin. ”Vi ger asteroider namn eftersom tydliga referensnamn minskar risken för att två objekt förväxlas”, säger Gareth Williams, som ingår i Internationella astronomiska unionens arbetsgrupp för namngivning av små himlakroppar, till Forskning & Framsteg.
Dansk sprognævn och Lex – Danmarks nationalleksikon ingår ett samarbete som ska främja forskning om det danska språkets utveckling. Nämnden får enligt en överenskommelse till över 245 000 artiklar. Tillgången till artiklarna – som alla är skrivna av människor – gör att forskare kan studera just förändringar i texter som inte är AI-genererade.
”Språkkunskaper är centrala för att säkra och fortsatt stärka våra länders nära relation”
15 augusti:
Det blir inte bara ett namnbyte. Regeringen överväger att lägga ned Statens institutionsstyrelse, Sis. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall förklarar i Expressen hur hon ser på det kommande valet av namn för den nya myndigheten: ”Hade vi bara velat byta namn så hade vi kunnat betala en konsultfirma som fixade till ett flashigt nytt namn och en cool logotyp. Vi är ju ute efter någonting som är mycket, mycket mer djuplodande. … Jag vill att den ska heta något hoppfullt, för Sis är inte förknippat med en ljus framtid.”
Sverige har den lägsta andelen elever som studerar tyska i Skandinavien. Det minskade intresset för språket bekymrar Veronika Wand-Danielsson, Sveriges ambassadör i Tyskland, och Ludger Siemes, Tysklands ambassadör i Sverige, som bland annat vill se en skolpolitik som stimulerar intresset för att läsa fler främmande språk än engelska. ”Tyskland är inte bara en nära granne med en rik kultur, utan erbjuder också framtida arbetsmöjligheter i Europas största ekonomi och ledande forskningsnation. Språkkunskaper är centrala för att säkra och fortsatt stärka våra länders nära relation och ömsesidiga förståelse inför framtiden, vilket ligger i allas vårt intresse”, skriver ambassadörerna i en debattartikel i Dagens Industri.
17 augusti:
I Jädraås i Gästrikland har forskare upptäckt en ny svampart. Den får nu det latinska namnet Semicentenialea rex som syftar på att den påträffades 2023 när kung Carl XVI Gustaf firade 50 år på tronen. Svampen orsakar sjukdomar på växter – ofta genom att infektera löv. Den förekommer sannolikt över nästan hela jorden. ”Under sin regeringstid har kungen varit outtröttlig i sitt arbete med frågor kring biologisk mångfald och en hållbar användning av våra naturresurser. Vad passar väl då bättre än att få en hittills okänd svamp uppkallad efter sig”, säger Anna Rosling, professor vid Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Radio Aftonbladet börjar sända kommersiell nyhetsradio över hela landet. Inför premiären har ledningen bland annat strävat efter att rekrytera profiler från olika delar av Sverige. ”Vi vill ha många olika dialekter i radion för att spegla hela Sverige och för att vi ska vara folkliga. Det får inte bli en Stockholmskanal”, säger Cajsa Lindberg, som är innehållsansvarig, till Dagens Nyheter.
Ett väldefinierat fackspråk är nödvändigt för att kunna diskutera klimatfrågan. Det säger Nina Teigland, tillförordnad chef för Språkrådet i Norge, i sitt tal på Arendalsveckan: ”Terminologi är inte en omväg för handling, utan en förutsättning för god handling. Otydliga ord kan ge otydliga beslut, otydliga förväntningar och otydlig ansvarsfördelning. Precisa ord kan göra oenighet tydligare, kunskap mer tillgänglig och beslut lättare att ompröva.”
Dialekter bör ta större plats i offentligheten. Det anser Cem Özdemir, regeringschef i den tyska förbundsstaten Baden-Württemberg, som i en intervju i DPA hävdar att dialekterna är ett sätt att uttrycka känslor och identiteter som tenderar att försvinna i det tyska standardspråket. ”Vi har ingen språkpolis. Alla ska tala efter sin egen näbb”, säger han.
I Hamburg har 22,8 procent av femåringarna en språk- eller talstörning. Det visar sjukförsäkringsbolaget Barmers rapport för 2024. Under den senaste tjugoårsperioden har andelen barn som får den här typen av diagnos från en läkare mer än tredubblats. Det rapporterar NDR.
18 augusti:
Þórbergssetur på södra Island är ett museum tillägnat författaren Þórbergur Þórðarson. Utöver att skriva en lång rad älskade böcker var han också en hängiven esperantist och skrev även om språket på isländska. På museet finns också hundratals volymer av litteratur på esperanto som flyttades dit för tre år sedan den isländska esperantoföreningen stod utan lokal i Reykjavík. Men på kaféet på museet är många skyltar bara på engelska. ”Under sommaren är nästan alla besökare här utländska turister”, säger föreståndaren Þorbjörg Arnórsdóttir till Vísir. Efter att skyltningen uppmärksammats i en språkgrupp på Facebook överväger hon nu att komplettera med texter på isländska och möjligen även esperanto.
Körfält, avskilt sidodike och plats för snö är några av 52 nya begrepp i finländska Miljöministeriets och Trafikledsverkets ordlista för trafikinfrastruktur. Begreppen har finska definitioner samt svenska och engelska motsvarigheter till termerna.
Niclas Eliasson går från AEK Aten i Grekland till Internacional i Brasilien. Han blir därmed den första svensken i den brasilianska fotbollsligan. En förutsättning för att övergången skulle bli verklighet var enligt Expressen att Niclas Eliasson talar flytande portugisiska.
Fan är den vanligaste svordomen i svenska tv-program. Näst vanligast är skit följt av jävlar. Det visar en undersökning utförd av TV4. Bland programmen som analyserats finns bland annat På spåret, Sveriges mästerkock och Robinson. ”Blir det för grovt och oskönt som också riktar sig mot en person, så försöker vi klippa bort det eller blippa det som sägs”, säger Martin Nygren, exekutiv producent för Sveriges mästerkock, om att publiken inte fick höra en deltagare säga att ostar som han använde ”knullar i mackan”, till TV4.
Sommaren 2027 ska lekplatsen i en ny stadsdelspark i Högsbo i Göteborg stå klar med bland annat rutschkanor, gungor, och karuseller. Namnet blir Entreprenörsparken – ett val som kanske inte direkt förknippas med lekande barn. I ett pressmeddelande skriver Göteborgs stad att det ”knyter an till företagartemat för namn på platser och gator i området med fokus på kvinnliga entreprenörer genom tiderna”. Parken blir granne med bland annat Cornelia Halls gata, Olof Asklunds gata och Ebba Ljunggrens gata.
”Vi är folkliga på riktigt, och då ska vi prata vårat språk”
19 augusti:
På en nattbuss mellan Malmö och Trelleborg den 24 januari i år började en kvinna högljutt håna trelleborgares dialekt. Hon dömde bland annat ut uttal som röga i stället för röka och vann i stället för vatten. När andra resenärer tröttnade på kvinnans beteende och försvarade dialekten i Trelleborg gick hon till fysiskt angrepp mot flera passagerare. Kvinnan åtalas nu för misshandel av tre resenärer. Det rapporterar Sydsvenskan.
I maj i år gick det amerikanska flygbolaget Spirit Airlines i konkurs. Nu köper Google data ur konkursboet för 10 miljoner dollar. I denna data ingår bland annat mejl och meddelanden skickade via Teams som Google ska använda för att träna sin AI. Det uppger Reuters.
Folketinget och Rigsarkivet i Danmark har i samarbete med Digitaliseringsstyrelsen överlämnat en databas med närmare 1,2 miljarder ord. Det rör sig om bland annat lagtexter och annat material från perioden 1849–2026. Texterna ska användas för att träna AI på danska.
”He bort karensavdrage’”, ”Vi tro på välfärd’n”, ”Hittna ska fler villa flytt” och ”Ingen ska gruv för å val gammal”. Så lyder budskapet på Socialdemokraternas valaffischer i Sorsele. ”Vi sa det, vi är inga Stockholmsfolk, utan vi är folkliga på riktigt, och då ska vi prata vårat språk”, säger Pia Sjöberg, kommunalråd i Sorsele, till Folkbladet.
21 augusti:
Sannfinländarna har pekat ut engelskan som huvudfiende och har slopat kravet på att svenskans ställning i Finland ska nedgraderas. Men partiets ungdomsförbund anser alltjämt att svenskan är onödig. I ett uttalande beskrivs svenskan som en kolonial rest som bara försvaras av en liten elit. Svenskan är enligt förbundet också överflödig eftersom svensktalande ändå behärskar finska. På Åland – som är enspråkigt svenskt – borde invånarna tvingas lära sig använda finska.
Såväl andra elever som lärare och annan skolpersonal skrattar ofta åt avvikande uttal och grammatiska missar. Dessutom är islänningar snabba på att byta till engelska när en person inte talar flytande isländska. Men det innebär också att det blir svårare för inflyttade att lära sig språket. Det skriver Roza Matijević Ismailovski – en 16-åring med kroatiska rötter som nyligen gick ut grundskolan i Ísafjörður och som säger sig vara ”bra på isländska men borde vara mycket bättre” – i Bæjarins besta: ”Det är inte konstigt att många utländska barn, barn som har utländska föräldrar men som är födda på Island kan engelska bättre än isländska. Men det är också konstigt. Så var det i grundskolan i Ísafjörður. Så är det säkerligen i fler skolor på Island. Det här behöver rättas till. Isländska är grunden till allt på Island.”
22 augusti:
Ordet hands som används inom fotbollen uttalas på olika sätt i Värmland. En enkät som P4 Värmland gjort tyder på att uttalet med ä är vanligare i söder och sydväst medan uttalet med a förekommer flitigare i norr, sydost och ost.
25 augusti:
Ungsvenskarna – som är Sverigedemokraternas ungdomsförbund – vill stoppa så kallad ortensvenska. Förbundet vill att moderpartiet ska verka för att enbart standardsvenska ska accepteras i skolan. ”Unga ska ha rätt att lära sig korrekt svenska. Vi vill se krafttag mot den utbredda ortensvenskan och att ha krav på korrekt svenska i skolan för att kunna gå vidare i sina studier”, säger ordföranden Denice Westerberg till Expressen.
Donald Trump överväger att byta namn på Lake Ontario (’Ontariosjön’) till Lake America (’Amerikasjön’). Det skriver USA:s president på Truth Social. Han hävdar att planerna är en konsekvens av handelskriget mellan USA och Kanada eftersom han inte ”förväntar oss att ha särskilt mycket att göra med Ontario längre”. I förhandlingarna kräver USA även undantag från kravet på att varor som säljs i den kanadensiska provinsen Quebec ska ha text på franska.
Omkring 40 procent av alla som gör provet för att bli antagna till polisutbildningen i Berlin klarar inte språktestet. För att få gå utbildningen krävs bland annat godkänt på tester i grammatik och diktamen. Polischefen Barbara Slowik Meisel säger till RBB att en viss skriftlig nivå är nödvändig i yrket som polis. Den som är polis måste också kunna föra dialog med medborgarna. Därför kan det heller inte bli aktuellt att sänka kraven trots att alla platser på utbildningarna inte blir fyllda: ”Vi måste varje dag förklara våra polisiära åtgärder”, säger hon.
26 augusti:
Minoriteter och urfolk i Sverige för ”en kamp om brödsmulor”. Det hävdar 39 tornedalska, kvänska och lantalaisiska kulturarbetare i en debattartikel i Altinget. Under Parisa Liljestrands tid som kulturminister anser debattörerna att förutsättningarna för språk och kulturer har försämrats. Efter valet vill undertecknarna därför se reella satsningar från regeringens sida med bland annat bättre möjligheter för undervisning i meänkieli: ”Det gör ont att inte kunna sitt modersmål och inte kunna kommunicera med sina mor- och farföräldrar.”
”Det enda vi behöver nu är en ocean”
27 augusti:
Två dagar efter att han först vädrat förslaget skriver USA:s president Donald Trump under ett dekret om att byta namn på Lake Ontario (’Ontariosjön’) till Lake America (’Amerikasjön’). Uppdraget att se till så att beslutet verkställs går till inrikesminister Doug Burgum. Donald Trump skriver bland annat att bytet syftar till att understryka ”vårt rika arvs historia genom att namnge naturliga landmärken för våra gemensamma bedrifter”. Skiftet ses som ett led i ett pågående handelskrig med Kanada. Han kan dock inte tvinga Kanada att använda USA:s nya namn på sjön. Vid undertecknandet antydde han att fler byten skulle kunna vara på väg: ”Det enda vi behöver nu är en ocean.”
Jonas von Essen vinner finalen i ordvits-SM i Göteborg. Tidigare i år vann han Göteborgsmästerskapet i ordvitsande. Finalen med åtta deltagare avgjordes under Göteborgskalaset.
28 augusti:
Gatan med namnet Trump Avenue i Kanadas huvudstad Ottawa kan snart vara historia. I stadsdelen River Ward finns flera gatunamn med anknytning till New York. Efter Donald Trumps namnbyte på Lake Ontario till Lake America har nu fullmäktige påbörjat processen för att ersätta Trump Avenue. Kandidater som diskuterades under mötet var enligt CNN bland annat Obama Avenue och Pelosi Avenue – två av USA:s presidents politiska motståndare – samt Taco Avenue. Taco är en bokstavsförkortning av Trump always chickens out (’Trump fegar alltid ur’) som ofta används av hans motståndare.
Varje tätort som har minst 2 000 invånare ska ha ett bibliotek, läscheckar till medborgarna och ett tredubblat litteraturstöd. Det är några av Litteraturkommissionens förslag inför nästa mandatperiod. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver ledamöterna att läsfrämjande och litteraturpolitik ”är två sidor av samma mynt” och att litteraturens villkor måste förbättras.
29 augusti:
Lake Ontario – now and always (’Ontariosjön – nu och för alltid’) står det på den 26 kvadratmeter stora skylt som Doug Ford – premiärminister i den kanadensiska provinsen Ontario – avtäcker vid sjöns strand i staden Grimsby. Skylten är det senaste svaret i namnstriden mellan USA och Kanada som utlöstes av att Donald Trump för USA:s räkning bytte namn på sjön till Lake America (’Amerikasjön’). I USA har bland annat Google följt presidentens beslut och ändrat namnet i karttjänster.
31 augusti:
För att få kallas sylt måste mängden frukt eller bär vara minst 45 gram per 100 gram. Det är en konsekvens av EU:s så kallade frukostdirektiv. Den nya regeln innebär en höjning av miniminivån med 10 gram. Tidigare var det gränsen för en sylt som fick marknadsföras som extra prima. Den nivån höjs i sin tur till 55 gram frukt eller bär per 100 gram sylt. Motsvarande ändringar görs även för produkter som får kallas gelé och marmelad. En före detta sylt som innehåller mindre än 45 gram frukt eller bär kallas nu beredning. Det rapporterar Sydsvenskan.
I Öjebyn skyltas det om väg 374 mot Älvsbyn. Men när skylten byttes ut i våras blev det lite tokigt. Den som kör rakt fram i rondellen uppges nämligen komma till Älsvbyn. Trafikverket fick upp ögonen för felet när stavningen uppmärksammats i sociala medier. Nu ska en ny skylt tillverkas. ”Man blir lite blind och det är lätt hänt att det blir fel. Ibland gör vi lite tokigt och då är vi glada att andra ser åt oss”, säger Åsa Callgren, enhetschef på Trafikverket, till Piteå-Tidningen.
Matinflueraren Sanna Ölund lagade chorizo – men uttalade den första stavelsen som i det standardsvenska uttalet av chock. Följarna i sociala medier reagerade starkt. ”Är du helt dum i huvudet”, ”Är det här rage bait?”, ”snacka om att slakta ordet chorizo”, ”Mina öron blöder” och ”Sjukt pinsamt, vad är det frågan om? Vem är denna clown” var några av kommentarerna. I Efter fem i TV4 fick Sanna Ölund reagera på kritiken. ”Man blir chockad över hur elaka folk kan bli också. För att det är ju liksom bara en liten körv. Jag kommer fortsätta skylla på att det är dialektalt men jag kommer vara lite rädd i framtiden att uttala det faktiskt”, säger hon.
Nedladdningarna av appen Mapquest sköt i höjden i USA efter Donalds Trumps namnbyte på Lake Ontario (’Ontariosjön’) till Lake America (’Amerikasjön’). Bolaget valde nämligen att ignorera presidentens beslut och fortsätter även i USA – till skillnad från exempelvis Apple och Google – att kalla sjön Lake Ontario. I ett uttalande förklarade vd:n Doug Berger att Mapquest vill ”ge människor en app som behåller namnen” som alla är bekanta med. Bolaget har dessutom gått ett steg längre. Enligt Techcrunch har Mapquest även lanserat en tjänst som på skämt låter vem som helst byta namn på sjön och dela det i sociala medier. Bolaget gjorde likadant när Donald Trump tidigare bestämde sig för att Gulf of Mexico (’Mexikanska golfen’) i stället skulle heta Gulf of America (’Amerikanska golfen’).
1 september:
På över 500 järnvägsstationer introducerar Trafikverket utrop även på engelska. Tidigare har det varit 86 stationer som haft utrop på både svenska och engelska. Den engelska talsyntes som används för utropen kan göra så att ortnamnen låter ovant för den som behärskar svenska. Skälet är att uttalen ska påminna om hur en engelsktalande resenär kan tänkas utläsa ortnamnen. På det sättet ska det som hörs i högtalarna och det som står på skyltar och biljetter kopplas ihop. Det skriver Trafikverket i ett pressmeddelande.
Omfattande nedskärningar väntas drabba social- och hälsoorganisationer i Finland. Minskade resurser riskerar att också organisationernas språkarbete med bland annat teckenspråk och lätt språk. ”En grov uppskattning är att organisationernas språkarbete, eller avsaknaden av det, påverkar närmare en miljon människors liv. Om nedskärningarna genomförs kommer de språkliga rättigheterna att tillgodoses i betydligt mindre utsträckning än i dag”, skriver Institutet för de inhemska språkens sakkunniga för klarspråk, minoritetsspråk och språkpolitik Lotta Jalava, Henna Kara, Ulla Tiililä och Eliisa Uotila i en debattartikel i Helsingin Sanomat.
Cringe, lowkey, onboarding, sale, nice och random är några engelska lånord som många danskar tröttnat på. I Dansk sprognævns kampanj Kan vi på dansk? – som nu går in i sin andra fas – söker nämnden efter danska motsvarigheter som kan ersätta inlånen.
I tyskan i Bayern används Pfingsta i betydelsen ’torsdag’. Men det kände två läkare av nordtyskt ursprung uppenbart inte till. Efter en fallolycka hamnade en 94-årig man på akutmottagningen. För att utröna om han var förvirrad fick han bland annat frågan om vilken dag det var. I stället för det standardtyska Donnerstag svarade han Pfingsta – något som fick läkarna att tro att han kunde ha skadat huvudet. I stället talade han alltså dialekt. Det berättar Süddeutsche Zeitung.
2 september:
Regionerna ska ansvara för att identifiera barn som behöver stöd i sin språkutveckling. Det förslaget finns i utredningen om obligatorisk språkscreening som nu överlämnats till socialminister Jakob Forssmed. Det här ska ske genom en ny lag som omfattar barn som är folkbokförda i Sverige men som har ett annat modersmål än svenska och som ännu inte omfattas av skolplikt. ”Språket är en nyckel till lärande och gemenskap. Genom att tidigt identifiera barn som behöver stöd i sin utveckling av svenska språket kan vi stärka deras förutsättningar att lyckas i skolan – och därmed i livet”, säger Jakob Forssmed i ett uttalande.
3 september:
Språkbankens nya webbplats sprakbanken.se lanseras. Här samlas nu olika databaser med svenskspråkiga texter och analysverktyg som tidigare varit utspridd över flera olika plattformar.
Internationella basketförbundet introducerar i höst nya regler. Regelbrottet unsportsmanlike foul (’osportslig foul’) delas nu upp i det mindre allvarliga disruptive foul och det mer allvarliga flagrant foul. I sociala medier efterlyser nu Körfuknattleikssamband Íslands – det isländska basketförbundet – förslag på isländska motsvarigheter till engelskan. I dag används på isländska villa (’fel; villfarelse, förvillelse, kätteri’) i betydelsen ’foul’.
”Bättre att låta isländskan dö ut än att låta AI förstöra den”
4 september:
Allt fler elever läser svenska som andraspråk. Men ungefär hälften av dessa elever är födda i Sverige. Nu tillsätter regeringen en utredning som ska undersöka framtiden för ämnena svenska och svenska som andraspråk i grundskolan och gymnasiet. Utredningen ska ledas av Mona Holmqvist, professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. I uppdraget ingår att ta fram förslag på hur ämnena ska delas in eller slås samman till ett ämne med två olika kursplaner. ”Dagens indelning i två separata ämnen med olika kravnivåer som ger samma behörighet är inte ändamålsenlig. Målet är att så många som möjligt ska få så goda kunskaper i svenska som möjligt under sin skolgång, och därför behöver detta ses över,” säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande.
Mänskliga översättare ersätts i allt högre grad av AI i isländska Síminns tv-program. Många frilansare som länge haft uppdrag åt företaget har nu fått sluta. Enligt DV ska dock en fast anställd översättare finnas kvar och frilansare anlitas vid behov. Eyvindur Karlsson – som på frilansbasis arbetat åt företaget i nästan två decennier – uppger dock att majoriteten har förlorat sina uppdrag. Han påminner också om mediernas ansvar för det isländska språket: ”Kanske är det ingen som bryr sig. Kanske har vi bara gett upp om att värna det. Då är det lika bra att bara sluta med översättningar över huvud taget. Bättre att låta isländskan dö ut än att låta AI förstöra den”, skriver han enligt DV.
”De allra flesta människor begriper alldeles utmärkt vad jag säger och inte säger”
7 september:
Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlins sätt att uttrycka sig ger Alex Schulman ”nästan existentiell svindel”. I en krönika i Dagens Nyheter skriver han att det påminner om ”gymnasial skit som man höll på med, man vill visa sig bildad”. Som exempel nämner han hur ministern uttryckte sig på konferensen Folk och försvar: ”Vi fortsätter ta ut steglängden i förmågetillväxten i det civila försvaret. Det har krävt nya arbetssätt, bland annat genom att bryta ut delmängder ur helheter.” Carl-Oskar Bohlin bemöter kritiken i Expressen: ”Jag tror att de allra flesta människor begriper alldeles utmärkt vad jag säger och inte säger. Hade det inte varit på det sättet hade jag nog inte haft den räckvidd jag har i den offentliga debatten”, säger han.
Donald Trump tycks inte få nog av namnbyten. I sociala medier publicerar han en bild där delstaten New Mexico blivit New America. Han skriver att ändringen föreslagits av många och att det nya namnet skulle vara ”mycket mer prestigefullt och vackert för denna potentiellt fantastiska stats människor”.
Journalisten Csaba Bene Perlenberg startar nyhetssajten Hovås Billdal Times. I tidningen Journalisten berättar han varför det blev just times i stället för ett svenskt ord i namnet: ”För att det finns så himla många ’Posten’ och ’Dagbladet’. Jag ville ha en titel som särskiljer sig.”
8 september:
En tredjedel av Sveriges 15-åringar når inte upp till kraven på grundläggande läsförståelse. Det visar den senaste Pisamätningen. Resultatet i det prov som genomfördes 2025 är det sämsta någonsin. Men det finns stora skillnader mellan olika grupper. Bland elever som har mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund är det 45 procent som inte lever upp till kraven. Bland elever som har mer gynnsam socioekonomisk bakgrund är det 17 procent som inte når målen. ”Vi har nu en situation där nästan hälften av eleverna med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund inte når upp till en grundläggande nivå i matte, och det ser nästan lika illa ut för läsförståelsen. Så ska det inte se ut i svensk skola”, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket, i ett pressmeddelande.
Den tjugonionde säsongen av tv-serien South Park får namnet South America. I ett uttalande säger skaparna Trey Parker och Matt Stone att inspirationen kommer från ”Apples och Googles mod och patriotism”. Båda teknikjättarna har i USA följt Donald Trumps beslut att byta namn på Lake Ontario till Lake America.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
