Finlandssvenska och ranelidska ordfavoriter
Vi listar språkhändelser hämtade ur senaste veckornas nyhetsflöde.
13 april:
En gruppresa för ungdomar med gemenskap och nya vänner lockade en ung kvinna bosatt i Skåne. Men resan blev inte vad hon väntade sig. Alla andra i sällskapet talade danska med varandra. Kvinnan – som inte förstod danska – lyckades inte övertala medresenärerna att använda engelska i stället och avbröt resan i förtid. Nu har hon enligt Ystads Allehanda vänt sig till Allmänna reklamationsnämnden för att få pengarna tillbaka. Hon anser att hon blev utsatt för mobbning och psykiskt lidande. Researrangören nekar eftersom bolaget inte anser att marknadsföringen varit vilseledande eller att medresenärernas beteende är deras ansvar.
14 april:
54 procent av lärarna på högskolor och universitet anser att studenternas skrivkompetens i svenska är mycket eller ganska tillfredsställande medan 43 procent tycker att den är mycket eller ganska bristande. Och 41 procent upplever att studenternas skrivförmåga försämrats under fem senaste åren. Bara 8 procent uppger att den förbättrats. Det visar en undersökning utförd av Statistiska centralbyrån på uppdrag av regeringen. ”Även bland högskolestudenter blir läskrisen allt tydligare”, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm i ett pressmeddelande.
16 april:
Författaren Björn Ranelid får i Aftonbladet kommentera resultatet av Språktidningens omröstning och undersökning om svenskans vackraste ord. Hans egna favoriter är skönja, älska, understundom, ej, eljest, vörda, välsigna, alldenstund, förgätmigej, morgonrodnad och förlåt.
17 april:
Your emergency (’ers nödsituation’) var hälsningen som borgmästaren Andrij Sadovyj använde när han välkomnade Carl XVI Gustaf till ukrainska Lviv. Kungen tycktes inte reagera på den märkliga hälsning som fick ersätta den traditionella your majesty (’ers majestät’). Fadäsen fick snabbt spridning i sociala medier. Andrij Sadovyj kommenterade senare felsägningen på X: ”Så jag sa emergency. Ni får göra memer. Jag tillåter det.”
Albin Ekdal – före detta landslagsspelare i fotboll – berättar i podden Alla andra kan gå hem om hur det gick till när han under en samling fick en ny dator av Zlatan Ibrahimović: ”Jag får en Macbook pro, inplastad och helt ny. Jag frågade ”Varför ska du inte ha den?” och han svarade att det inte finns Å, Ä eller Ö. Han hade köpt den i Italien så bokstäverna saknades på tangentbordet.”
20 april:
Klassiska finlandismer som nakupelle (’naken’), hoppeligen, pikulite (’pyttelite’), rådda (’stöka till; blanda ihop’), talko (’gemensam arbetsinsats som utförs frivilligt utan betalning’) och knackkorv var mångas favoriter när Hufvudstadsbladet efterlyste läsarnas bästa finlandssvenska ord. Uppmaningen var en reaktion på Språktidningens utnämning av svenskans bästa ord i 3/2026.
Logi Einarsson, Islands kulturminister, besöker tillsammans med en delegation Apples kontor i London. Syftet var att få teknikjätten att erbjuda operativsystemet IOS på isländska. I dag är Apples Iphone den vanligaste mobiltelefonen på Island men det saknas alltså möjligheter att använda den på isländska.
22 april:
Vilhelminas förra kommunslogan Vild och vacker var bättre än den nuvarande Med själ och hjärta. Det anser Moderaterna i Vilhelmina som i kommunfullmäktige nu har lagt ett förslag om att åter använda Vild och vacker som slogan. Lars Eliasson, gruppledare för Moderaterna i kommunen, lyfter i Västerbottens-Kuriren också fram att den i Språktidningen 3/2021 röstades fram till Sveriges näst bästa kommunslogan. ”Det talar ju om var vi finns, vilka vi är och vilka vi vill vara så den är viktig. Och nu pågår en debatt om brytning av alunskiffer, som de flesta partier är emot. Och vi vill vara vild och vacker, man ska inte få förstöra naturen”, säger han till Västerbottens-Kuriren.
23 april:
Ljudböcker går framåt medan läsningen av tryckta böcker minskar. Det visar Bokbarometern framtagen av Svenska förläggareföreningen. Det är 33 procent som läser en tryckt bok minst några gånger i veckan – en nedgång med 3 procentenheter jämfört med föregående år. Samtidigt ökar lyssningen på ljudböcker till 19 procent – en uppgång med 3 procentenheter.
Sverige ska åter bli ett läsande land. Det är målet med regeringens nya lässtrategi. Bland annat ska läsförmågan hos barn och unga stärkas, den tekniska utvecklingen mötas och tillgången till kvalitetslitteratur förbättras. Konkret innebär det exempelvis att läsutveckling ska ske på vetenskaplig grund och att läs- och skrivinlärning ska ha en särställning i lågstadiet. ”För att vända läskrisen behövs en politik som svarar mot de samhällsförändringar som påverkar läsförmågan och tillgången till litteratur”, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande.
”Ordet fobi leder tankarna till enskilda individers irrationella rädslor”
24 april:
Regeringen talar hellre om antimuslimsk rasism än om islamofobi. Det meddelar utrikesminister Maria Malmer Stenergard i riksdagen som svar på en interpellation från sverigedemokraten Richard Jomshof. ”Begreppet islamofobi har bland annat kritiserats för att ordet fobi leder tankarna till enskilda individers irrationella rädslor snarare än till diskriminering, exkludering och rasism. Begreppet har även ifrågasatts för att ge sken av att handla enkom om synen på islam som religion och inte om synen på muslimer”, säger hon under debatten.
25 april:
Två år efter att Matilda Björn begärde att hennes barn skulle få modersmålsundervisning i meänkieli har Falu kommun fortfarande inte lämnat besked i frågan. Därför har hon nu anmält kommunen till Justitieombudsmannen. Matilda Björn säger i P4 Dalarna att hon befarar att väntan ska leda till att barnet tappar intresset för språket.
2015 bytte Vellinge kommun i Skåne slogan till Bättre utsikter. Den ersatte Här är friheten större – en slogan som under några år även hade tillägget och skatten lägre. Men nu ska hela kommunen marknadsföras med platsvarumärket Greater Falsterbo. Det är enligt Sydsvenskan en kommundel som tenderar att uppfattas som ”lite finare” som får representera helheten. ”Hur man än vänder och vrider på det så är det vårt starkaste varumärkesnamn, med stor igenkänning nationellt och internationellt. Att inte dra nytta av det tror jag skulle vara att gå över ån efter vatten”, säger Gustav Schyllert (M), kommunstyrelsens ordförande, till tidningen.
27 april:
Maria Lindeberg får 80 poäng av 100 möjliga i EM i måsskrik i Belgien. Det räcker inte till seger. Vinnare blir norskan Carine Cronholz med 90 poäng. ”Det var som Eurovision för måsar”, säger Maria Lindeberg till Mitt i.
28 april:
Lärare ska tala god isländska och gärna ägna sig mer åt undervisning i det isländska språket. Samtidigt är det många som vill skrota undervisningen i danska helt och hållet – medan andra vill utöka möjligheterna att lära sig språk som norska, svenska och spanska utöver engelska och danska. Det visar rapporten från 2025 års barnaþing där omkring 140 elever från skolor över hela Island samlades för att tycka till om skolan. Mötet arrangeras av barnombudsmannen Umboðsmaður barna.
Hela 86 procent av företagen anser att dålig svenska negativt påverkar möjligheterna för en person som i övrigt har rätt kompetens att få ett jobb. Och 37 procent gör samma bedömning av det som i en undersökning utförd på uppdrag av Järvaveckan kallas ”flytande svenska med förortsdialekt”. Mest positivt reagerar rekryterare på ”svenska med rikssvensk dialekt” följt av ”svenska med finsk dialekt”. En majoritet svarar dessutom att kandidatens namn saknar betydelse. Men för vissa spelar namnet roll. Mer än var femte bedömer ett namn som tros härstamma från Afrika eller Mellanöstern negativt.
29 april:
En majoritet röstar i riksdagen för att införa krav på tillräckliga kunskaper i svenska språket för att få svenskt medborgarskap. Medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla senast den 1 oktober 2027. Lagändringen som gäller provet i svenska i övrigt träder i kraft vid ett datum som bestäms av regeringen.
30 april:
Dansk sprognævn lanserar kampanjen Kan vi på dansk? I den första fasen får allmänheten möjligheten att lista engelska lånord som har goda danska motsvarigheter och som därför skulle kunna användas i stället. Därefter får allmänheten ta ställning till ett antal föreslagna ersättningsord. I den avslutande fasen bedömer språknämnden dessa ord och uttryck för att i vissa fall rekommendera förslagen som lämpliga ersättningar till engelska lån.
”Kvinnor ska känna att de finns med i staden”
4 maj:
Folkbildningsrådet får av regeringen 732 000 kronor att dela ut till folkhögskolor och studieförbund för att bland annat stärka det nationella minoritetsspråket meänkieli. Målet är att pengarna ska bidra till revitaliseringen av meänkieli. ”Det är viktigt att vi skapar förutsättningar för en framtid där språket och kulturen hålls levande”, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande.
Gator i Östersund kan komma att få nya namn med fler gator uppkallade efter kvinnor. Miljö- och samhällsnämnden har gett kommunen i uppdrag att undersöka tänkbara namnbyten för att bland annat göra gatunamnen mer jämställda. ”Kvinnor ska känna att de finns med i staden”, säger Jessica Rundberg (S), ordförande för miljö- och samhällsnämnden, till P4 Jämtland.
5 maj:
60 procent av svenskarna läste dagligen i digital eller tryckt form en dagstidning under 2025. Läsningen av tryckta dagstidningar minskade med 6 procentenheter jämfört med 2024 och läsningen av digitala upplagor sjönk med 4 procentenheter. 32 procent läste dagligen en tidskrift i någon form. Och 49 procent lyssnade på eller läste en bok – en nedgång med 2 procentenheter jämfört med föregående år. Det visar Mediebarometern 2025 som tas fram av Nordicom vid Göteborgs universitet.
8 maj:
Budskapsdisciplin ska leda till valseger. Det beskedet får deltagarna på Moderaternas Sverigemöte enligt Expressen. I valrörelsen uppmanas därför partiets valarbetare att inte tala om Tidöregering eller Tidö utan om Moderaterna och samarbetspartierna, inte om pensionärer, äldre eller våra äldre utan om seniorer, inte om buset utan om gängkriminella, kriminella eller brottslingar, inte om väljare, hushåll eller konsumenter utan om familjer, människor, medborgare eller svenskar, inte om respektavstånd utan att det ska ha löna sig att ha jobbat, inte om tillväxt utan om växande ekonomi och inte om rödgrön röra, rödgröna eller vänsterkaoset utan om vänsterpartierna, vänstersidan, vänstern, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
”Jag kände att de Carvalho passar bättre i fotbollsvärlden”
10 maj:
I ungdomslandslag och i klubblaget AIK har målvaktstalangen gjort sig känd som Norton Otterud. Men i samband med att han skrev på sitt första A-lagskontrakt med klubben blev det i stället Norton de Carvalho. På tröjryggen står det hädanefter de Carvalho i stället för Otterud. ”Jag kände att de Carvalho passar bättre i fotbollsvärlden”, säger han till Expressen. Efternamnet kommer från pappan som kommer från Brasilien. Utöver att fungera bättre som ett slags varumärke anser dessutom Norton de Carvalho Otterud att det ser ”snyggare ut också”.
Royal run är loppet som hade premiär 2018 och som kung Frederik X av Danmark nu fungerar som ett slags ambassadör för. En som har funderat på loppets namn är Anne Sophia Hermansen, kulturjournalist på DR. I podden Damerne først berättar hon att hon vid ett tillfälle fick möjlighet att fråga kungen varför det danska loppet inte hade ett namn på danska utan på engelska. ”Jag talade kort med honom och jag frågade varför dom inte hade kallat det Kongeløbet och han sa att det namnet var taget”, säger hon.
11 maj:
Hela 44,6 procent av eleverna med utländsk bakgrund går ut svensk grundskola utan att kunna läsa på basnivå. Motsvarande siffra för elever med svensk bakgrund är 16,7 procent. Det visar tidigare opublicerade siffror från 2022 års Pisa-mätning som Vi Lärare tagit del av. Att nå upp till nivå 2 i läsförståelse – som är den aktuella basnivån – anses vara nödvändigt för fortsatt lärande.
12 maj:
Namnet Nauru kan snart vara historia. Det rapporterar nyhetsbyrån AFP. Örikets president David Adeang har utlyst en folkomröstning om ett byte till Naoero. Han beskriver Nauru som ett namn som skapades av kolonisatörer som var oförmögna att uttala det namn som invånarna själva använde. Ett skifte skulle därför bland annat ”hedra vår nations arv, vårt språk och vår identitet”. Republikens officiella språk är nauruanska eller dorerin naoero, ’nauriskt språk’, som tillhör den mikronesiska språkfamiljen.
13 maj:
Grønland är 2025 års tecken i danskt teckenspråk. Valet motiveras av att tecknet fick stor spridning under året eftersom Grönland ständigt återkom i nyhetsrapporteringen och samhällsdebatten. Bakom utnämningen står avdelningen för danskt teckenspråk vid Dansk sprognævn.
16 maj:
Jonas von Essen från Göteborg vinner 2026 års SM i poetry slam. Lag Norge segrar i lagtävlingen.
19 maj:
Fyra områden är strategiskt viktiga för att Sverige åter ska bli ett läsande land. Det handlar om att stärka läsförmågan hos barn och unga, att möta den tekniska utvecklingen och förändrade beteenden, att förbättra tillgången till kvalitetslitteratur och att vässa samhällets förmåga för läsfrämjande. Det framgår i regeringens rapport Sverige – ett läsande land: En lässtrategi för Sverige 2026–2031.
20 maj:
Statistisk sentralbyrå i Norge publicerar för första gången samlad språkstatistik. Under 2024 utgavs till exempel 5 137 böcker på bokmål och 531 på nynorsk. Enligt siffror från 2025 var det samtidigt 71 procent som svarade att den senast lästa tryckta boken var på bokmål och 4 procent på nynorsk. Hela 20 procent uppgav att den senaste boken var på engelska och 5 procent på något annat språk.
21 maj:
Katrin Westling Palm utses av regeringen till nationell samordnare för utvecklingen av svenska språkmodeller. Målet är att driva på framtagandet av språkmodeller som speglar kulturella, samhälleliga och juridiska sammanhang som är unika för Sverige. ”Det bidrar till att svenska värderingar och språkbruk får större inflytande i materialet som språkmodellerna producerar, och till att förbättra kvaliteten i tjänster och underlätta regelefterlevnad”, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande.
25 maj:
Ericsson flyttar verksamheten i Stockholm från Kista till Hagastaden. Byggnaderna som bolaget ska flytta till kallas Wave, Corner of Ekeblad, Trinity, Emerald house, Jubileumshuset och Infinity.
Jon Klassen tilldelas 2026 års Astrid Lindgren memorial award. Den kanadensiske bilderbokskonstnären fick sitt genombrott 2011 med Jag vill ha min hatt. ”Jon Klassens briljanta berättelser präglas av enkel elegans och tolkningsrika djup där läsaren blir en medskapare”, skriver juryn i motiveringen.
26 maj:
Moderaterna vill införa en slöserikommission som ska förhindra att myndigheter lägger resurser på sådant som inte är nödvändigt. Finansminister Elisabeth Svantesson pekar särskilt ut kommunikatörer som en yrkesgrupp som har blivit omotiverat stor i förhållande till vad den uträttar. ”Såklart behöver staten kunna kommunicera. Men man hör lite för många berättelser för att det bara ska vara anekdotiskt. Där känner jag att det är verksamheten som måste stå i centrum, inte att man alltid berättar vad man gör”, säger hon till Expressen.
74 procent av svenskarna uppger att läsning har en positiv effekt på det inre välmåendet. Och nästan lika många – 65 procent – anser att läsning är viktigt för det egna välmåendet. Det visar en undersökning utförd av Verian på uppdrag av Adlibris.
28 maj:
Det är både otydligt och missvisande att tala om utrikes underrättelseverksamhet. Det skriver Lagrådet i ett yttrande om den nya myndigheten Sveriges utrikes underrättelsetjänst. Lagrådet anser att det särskrivna utrikes underrättelseverksamhet ger ”intrycket av att verksamheten är förlagd till utlandet” trots att den huvudsakligen ska bedrivas i Sverige. Därför vore det lämpligare att tala om utrikesunderrättelseverksamhet: ”Det är visserligen ett långt ord, men inte längre än det tidigare använda begreppet försvarsunderrättelseverksamhet.”
29 maj:
Civilminister Erik Slottner har sedan våren 2023 fått 78 timmars privatlektioner i engelska och 15 timmars lektioner i spanska. Den totala kostnaden för lektionerna är enligt TV4 Nyheterna 105 000 kronor. När ministrar tillträder erbjuds möjligheten till språklektioner för att kunna delta i olika internationella sammanhang. ”Vi har olika kompetenser, olika förmågor och talanger. Tyvärr har engelska inte varit min starkaste talang. ... Trattar man ner det här till vad det handlar om per vecka så handlar det om trekvarts undervisning i veckan. Då är det mindre och då tycker jag att det är rimligt”, säger Erik Slottner till TV4. Andra ministrar som fått privatlektioner i engelska är Johan Forssell, Anna Tenje och Peter Kullgren.
1 juni:
Brennu-Njáls saga (Njáls saga) blir allt sällsyntare på läslistorna i isländska gymnasieskolor. På 14 av 24 skolor som svarade på Morgunblaðiðs enkät hade islänningasagorna fått mindre utrymme i undervisningen. Just Brennu-Njáls saga – som på många gymnasier beskrivs som det kanske mest centrala verket i sagalitteraturen – har försvunnit helt från åtta skolor medan fyra numera bara läser hälften. Lärare uppger att dagens elever har allt svårare att förstå texterna – och det gäller även ordförklaringarna som finns i skolutgåvorna.
I den offentliga utredningen om strandskyddet – En inriktning för ett reformerat strandskydd – konstaterar regeringens utredare att allemansrätten är unik för Sverige. I det ingår också att allemansrätt är ett ord som många uppskattar. I utredningen hänvisas det till Språktidningens undersökning om svenskans bästa ord där allemansrätt enligt Novus bara överträffades i popularitet av lagom.
2 juni:
Skillnaderna i läsförmåga mellan gymnasieelever med svensk respektive utländsk bakgrund är för stora. Så stora att Gabriel Heller Sahlgren vid Institutet för näringslivsforskning anser att det ger anledning att avskaffa ”rätten till modersmålsundervisning”. I stället föreslår han i en debattartikel i Dagens Nyheter att den ska ersättas av ”en rätt till riktade språk- och läsinsatser i svenska”.
Året var 2002 när dåvarande Folkpartiets ledare Bengt Westerberg föreslog införandet av språktester för svenskt medborgarskap. Nyligen röstade en majoritet i riksdagen för ett sådant krav. I Liberalernas valmanifest för 2026 listas det som en av partiets framgångar som syftar till att uppvärdera medborgarskapet: ”Tack vare Liberalerna införs nu språktest och medborgarskapsprov, där kunskaper i svenska och förståelse för våra gemensamma värderingar om demokrati, jämställdhet, fri- och rättigheter är avgörande.”
3 juni:
Nye ord i dansk 1955 til i dag uppdateras med 56 nya ord. Bland nykomlingarna finns ai-slop med första belägg från 2025, community (1997), kink (2000), nepobaby (2022), pandadiplomati (1972), pølsefest (2005) och vibecoding (2025).
4 juni:
Tidiga insatser räcker inte för att rycka upp läsförmågan. För att regeringens mål om att göra Sverige till ett läsande land krävs satsningar på gemensam läsning i mindre grupper i skolan. ”Även om slutmålet är individuell läsförmåga, menar vi att vägen dit också stavas ökat läsengagemang via gemensam läsning”, skriver Anders Ohlsson, Anna W Gustafsson, Martin Malmström, Marie Källkvist, Justyna Legutko, Tina Frennesson och Gabriella Hafström – alla forskare eller gymnasielärare – i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
En ny version av ordboksplattformen Ordnet lanseras av Det danske sprog- och litteraturselskab. På nya Den danske ordbog samlas tolv ordböcker på en webbplats. Bland ordböckerna finns bland annat Svensk-dansk ordbog.
En kanin kan betyda en miljon kronor, en vattenpistol symbolisera uppdrag med skjutvapen eller vapenförsäljning, en dödskalle stå för ett morduppdrag och ett äpple representera en handgranat. Det är några av alla emojier som polisen samlar i ett särskilt gänglexikon som bland annat skickas ut till olika meddelandetjänster. Målet är att plattformarna ska utforma system som reagerar på konversationer som innehåller den här typen av emojier för att i sin tur förhindra gängens rekrytering. Det skriver Dagens Nyheter.
”Det ligger i allas intresse att vi har en läsande befolkning”
Statens kulturråd får i uppdrag av regeringen att sprida goda exempel på läs- och skrivfrämjande åtgärder. Tidigare har myndigheten haft i uppdrag att samla in kunskap om sådana insatser. ”Det ligger i allas intresse att vi har en läsande befolkning. Fler delar av samhället än det offentliga behöver bidra till det läsfrämjande arbetet, det är avgörande för att vi ska kunna vara en innovativ och konkurrenskraftig kunskapsnation”, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande.
I Finland har Statsrådets kanslis översättnings- och språksektor sammanställt en ordlista om varningsmeddelanden i samband med drönarobservationer i luftrummet. I ordlistan – där alla termer och uttryck finns på svenska, finska och engelska – märks bland annat ord som flygförbudszon, drönarhot, nödsituation, anvisning, skyddsrum och riskområde.
5 juni:
I Expressens mediepodd Lägg ut! sätter Karin Olsson, Victor Malm och Anna Gullberg betyg på skånska journalisters dialekter. Henrik Brandão Jönsson och Ann Heberlein får båda fem getingar, Olof Lundh fyra getingar, Amanda Romare och Anne Lundberg tre getingar, Henrik Mitelman och Louise Epstein två getingar och Kristoffer Örstadius en geting.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
13 april:
En gruppresa för ungdomar med gemenskap och nya vänner lockade en ung kvinna bosatt i Skåne. Men resan blev inte vad hon väntade sig. Alla andra i sällskapet talade danska med varandra. Kvinnan – som inte förstod danska – lyckades inte övertala medresenärerna att använda engelska i stället och avbröt resan i förtid. Nu har hon enligt Ystads Allehanda vänt sig till Allmänna reklamationsnämnden för att få pengarna tillbaka. Hon anser att hon blev utsatt för mobbning och psykiskt lidande. Researrangören nekar eftersom bolaget inte anser att marknadsföringen varit vilseledande eller att medresenärernas beteende är deras ansvar.
14 april:
54 procent av lärarna på högskolor och universitet anser att studenternas skrivkompetens i svenska är mycket eller ganska tillfredsställande medan 43 procent tycker att den är mycket eller ganska bristande. Och 41 procent upplever att studenternas skrivförmåga försämrats under fem senaste åren. Bara 8 procent uppger att den förbättrats. Det visar en undersökning utförd av Statistiska centralbyrån på uppdrag av regeringen. ”Även bland högskolestudenter blir läskrisen allt tydligare”, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm i ett pressmeddelande.
16 april:
Författaren Björn Ranelid får i Aftonbladet kommentera resultatet av Språktidningens omröstning och undersökning om svenskans vackraste ord. Hans egna favoriter är skönja, älska, understundom, ej, eljest, vörda, välsigna, alldenstund, förgätmigej, morgonrodnad och förlåt.
17 april:
Your emergency (’ers nödsituation’) var hälsningen som borgmästaren Andrij Sadovyj använde när han välkomnade Carl XVI Gustaf till ukrainska Lviv. Kungen tycktes inte reagera på den märkliga hälsning som fick ersätta den traditionella your majesty (’ers majestät’). Fadäsen fick snabbt spridning i sociala medier. Andrij Sadovyj kommenterade senare felsägningen på X: ”Så jag sa emergency. Ni får göra memer. Jag tillåter det.”
Albin Ekdal – före detta landslagsspelare i fotboll – berättar i podden Alla andra kan gå hem om hur det gick till när han under en samling fick en ny dator av Zlatan Ibrahimović: ”Jag får en Macbook pro, inplastad och helt ny. Jag frågade ”Varför ska du inte ha den?” och han svarade att det inte finns Å, Ä eller Ö. Han hade köpt den i Italien så bokstäverna saknades på tangentbordet.”
20 april:
Klassiska finlandismer som nakupelle (’naken’), hoppeligen, pikulite (’pyttelite’), rådda (’stöka till; blanda ihop’), talko (’gemensam arbetsinsats som utförs frivilligt utan betalning’) och knackkorv var mångas favoriter när Hufvudstadsbladet efterlyste läsarnas bästa finlandssvenska ord. Uppmaningen var en reaktion på Språktidningens utnämning av svenskans bästa ord i 3/2026.
Logi Einarsson, Islands kulturminister, besöker tillsammans med en delegation Apples kontor i London. Syftet var att få teknikjätten att erbjuda operativsystemet IOS på isländska. I dag är Apples Iphone den vanligaste mobiltelefonen på Island men det saknas alltså möjligheter att använda den på isländska.
22 april:
Vilhelminas förra kommunslogan Vild och vacker var bättre än den nuvarande Med själ och hjärta. Det anser Moderaterna i Vilhelmina som i kommunfullmäktige nu har lagt ett förslag om att åter använda Vild och vacker som slogan. Lars Eliasson, gruppledare för Moderaterna i kommunen, lyfter i Västerbottens-Kuriren också fram att den i Språktidningen 3/2021 röstades fram till Sveriges näst bästa kommunslogan. ”Det talar ju om var vi finns, vilka vi är och vilka vi vill vara så den är viktig. Och nu pågår en debatt om brytning av alunskiffer, som de flesta partier är emot. Och vi vill vara vild och vacker, man ska inte få förstöra naturen”, säger han till Västerbottens-Kuriren.
23 april:
Ljudböcker går framåt medan läsningen av tryckta böcker minskar. Det visar Bokbarometern framtagen av Svenska förläggareföreningen. Det är 33 procent som läser en tryckt bok minst några gånger i veckan – en nedgång med 3 procentenheter jämfört med föregående år. Samtidigt ökar lyssningen på ljudböcker till 19 procent – en uppgång med 3 procentenheter.
Sverige ska åter bli ett läsande land. Det är målet med regeringens nya lässtrategi. Bland annat ska läsförmågan hos barn och unga stärkas, den tekniska utvecklingen mötas och tillgången till kvalitetslitteratur förbättras. Konkret innebär det exempelvis att läsutveckling ska ske på vetenskaplig grund och att läs- och skrivinlärning ska ha en särställning i lågstadiet. ”För att vända läskrisen behövs en politik som svarar mot de samhällsförändringar som påverkar läsförmågan och tillgången till litteratur”, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande.
”Ordet fobi leder tankarna till enskilda individers irrationella rädslor”
24 april:
Regeringen talar hellre om antimuslimsk rasism än om islamofobi. Det meddelar utrikesminister Maria Malmer Stenergard i riksdagen som svar på en interpellation från sverigedemokraten Richard Jomshof. ”Begreppet islamofobi har bland annat kritiserats för att ordet fobi leder tankarna till enskilda individers irrationella rädslor snarare än till diskriminering, exkludering och rasism. Begreppet har även ifrågasatts för att ge sken av att handla enkom om synen på islam som religion och inte om synen på muslimer”, säger hon under debatten.
25 april:
Två år efter att Matilda Björn begärde att hennes barn skulle få modersmålsundervisning i meänkieli har Falu kommun fortfarande inte lämnat besked i frågan. Därför har hon nu anmält kommunen till Justitieombudsmannen. Matilda Björn säger i P4 Dalarna att hon befarar att väntan ska leda till att barnet tappar intresset för språket.
2015 bytte Vellinge kommun i Skåne slogan till Bättre utsikter. Den ersatte Här är friheten större – en slogan som under några år även hade tillägget och skatten lägre. Men nu ska hela kommunen marknadsföras med platsvarumärket Greater Falsterbo. Det är enligt Sydsvenskan en kommundel som tenderar att uppfattas som ”lite finare” som får representera helheten. ”Hur man än vänder och vrider på det så är det vårt starkaste varumärkesnamn, med stor igenkänning nationellt och internationellt. Att inte dra nytta av det tror jag skulle vara att gå över ån efter vatten”, säger Gustav Schyllert (M), kommunstyrelsens ordförande, till tidningen.
27 april:
Maria Lindeberg får 80 poäng av 100 möjliga i EM i måsskrik i Belgien. Det räcker inte till seger. Vinnare blir norskan Carine Cronholz med 90 poäng. ”Det var som Eurovision för måsar”, säger Maria Lindeberg till Mitt i.
28 april:
Lärare ska tala god isländska och gärna ägna sig mer åt undervisning i det isländska språket. Samtidigt är det många som vill skrota undervisningen i danska helt och hållet – medan andra vill utöka möjligheterna att lära sig språk som norska, svenska och spanska utöver engelska och danska. Det visar rapporten från 2025 års barnaþing där omkring 140 elever från skolor över hela Island samlades för att tycka till om skolan. Mötet arrangeras av barnombudsmannen Umboðsmaður barna.
Hela 86 procent av företagen anser att dålig svenska negativt påverkar möjligheterna för en person som i övrigt har rätt kompetens att få ett jobb. Och 37 procent gör samma bedömning av det som i en undersökning utförd på uppdrag av Järvaveckan kallas ”flytande svenska med förortsdialekt”. Mest positivt reagerar rekryterare på ”svenska med rikssvensk dialekt” följt av ”svenska med finsk dialekt”. En majoritet svarar dessutom att kandidatens namn saknar betydelse. Men för vissa spelar namnet roll. Mer än var femte bedömer ett namn som tros härstamma från Afrika eller Mellanöstern negativt.
29 april:
En majoritet röstar i riksdagen för att införa krav på tillräckliga kunskaper i svenska språket för att få svenskt medborgarskap. Medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla senast den 1 oktober 2027. Lagändringen som gäller provet i svenska i övrigt träder i kraft vid ett datum som bestäms av regeringen.
30 april:
Dansk sprognævn lanserar kampanjen Kan vi på dansk? I den första fasen får allmänheten möjligheten att lista engelska lånord som har goda danska motsvarigheter och som därför skulle kunna användas i stället. Därefter får allmänheten ta ställning till ett antal föreslagna ersättningsord. I den avslutande fasen bedömer språknämnden dessa ord och uttryck för att i vissa fall rekommendera förslagen som lämpliga ersättningar till engelska lån.
”Kvinnor ska känna att de finns med i staden”
4 maj:
Folkbildningsrådet får av regeringen 732 000 kronor att dela ut till folkhögskolor och studieförbund för att bland annat stärka det nationella minoritetsspråket meänkieli. Målet är att pengarna ska bidra till revitaliseringen av meänkieli. ”Det är viktigt att vi skapar förutsättningar för en framtid där språket och kulturen hålls levande”, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande.
Gator i Östersund kan komma att få nya namn med fler gator uppkallade efter kvinnor. Miljö- och samhällsnämnden har gett kommunen i uppdrag att undersöka tänkbara namnbyten för att bland annat göra gatunamnen mer jämställda. ”Kvinnor ska känna att de finns med i staden”, säger Jessica Rundberg (S), ordförande för miljö- och samhällsnämnden, till P4 Jämtland.
5 maj:
60 procent av svenskarna läste dagligen i digital eller tryckt form en dagstidning under 2025. Läsningen av tryckta dagstidningar minskade med 6 procentenheter jämfört med 2024 och läsningen av digitala upplagor sjönk med 4 procentenheter. 32 procent läste dagligen en tidskrift i någon form. Och 49 procent lyssnade på eller läste en bok – en nedgång med 2 procentenheter jämfört med föregående år. Det visar Mediebarometern 2025 som tas fram av Nordicom vid Göteborgs universitet.
8 maj:
Budskapsdisciplin ska leda till valseger. Det beskedet får deltagarna på Moderaternas Sverigemöte enligt Expressen. I valrörelsen uppmanas därför partiets valarbetare att inte tala om Tidöregering eller Tidö utan om Moderaterna och samarbetspartierna, inte om pensionärer, äldre eller våra äldre utan om seniorer, inte om buset utan om gängkriminella, kriminella eller brottslingar, inte om väljare, hushåll eller konsumenter utan om familjer, människor, medborgare eller svenskar, inte om respektavstånd utan att det ska ha löna sig att ha jobbat, inte om tillväxt utan om växande ekonomi och inte om rödgrön röra, rödgröna eller vänsterkaoset utan om vänsterpartierna, vänstersidan, vänstern, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
”Jag kände att de Carvalho passar bättre i fotbollsvärlden”
10 maj:
I ungdomslandslag och i klubblaget AIK har målvaktstalangen gjort sig känd som Norton Otterud. Men i samband med att han skrev på sitt första A-lagskontrakt med klubben blev det i stället Norton de Carvalho. På tröjryggen står det hädanefter de Carvalho i stället för Otterud. ”Jag kände att de Carvalho passar bättre i fotbollsvärlden”, säger han till Expressen. Efternamnet kommer från pappan som kommer från Brasilien. Utöver att fungera bättre som ett slags varumärke anser dessutom Norton de Carvalho Otterud att det ser ”snyggare ut också”.
Royal run är loppet som hade premiär 2018 och som kung Frederik X av Danmark nu fungerar som ett slags ambassadör för. En som har funderat på loppets namn är Anne Sophia Hermansen, kulturjournalist på DR. I podden Damerne først berättar hon att hon vid ett tillfälle fick möjlighet att fråga kungen varför det danska loppet inte hade ett namn på danska utan på engelska. ”Jag talade kort med honom och jag frågade varför dom inte hade kallat det Kongeløbet och han sa att det namnet var taget”, säger hon.
11 maj:
Hela 44,6 procent av eleverna med utländsk bakgrund går ut svensk grundskola utan att kunna läsa på basnivå. Motsvarande siffra för elever med svensk bakgrund är 16,7 procent. Det visar tidigare opublicerade siffror från 2022 års Pisa-mätning som Vi Lärare tagit del av. Att nå upp till nivå 2 i läsförståelse – som är den aktuella basnivån – anses vara nödvändigt för fortsatt lärande.
12 maj:
Namnet Nauru kan snart vara historia. Det rapporterar nyhetsbyrån AFP. Örikets president David Adeang har utlyst en folkomröstning om ett byte till Naoero. Han beskriver Nauru som ett namn som skapades av kolonisatörer som var oförmögna att uttala det namn som invånarna själva använde. Ett skifte skulle därför bland annat ”hedra vår nations arv, vårt språk och vår identitet”. Republikens officiella språk är nauruanska eller dorerin naoero, ’nauriskt språk’, som tillhör den mikronesiska språkfamiljen.
13 maj:
Grønland är 2025 års tecken i danskt teckenspråk. Valet motiveras av att tecknet fick stor spridning under året eftersom Grönland ständigt återkom i nyhetsrapporteringen och samhällsdebatten. Bakom utnämningen står avdelningen för danskt teckenspråk vid Dansk sprognævn.
16 maj:
Jonas von Essen från Göteborg vinner 2026 års SM i poetry slam. Lag Norge segrar i lagtävlingen.
19 maj:
Fyra områden är strategiskt viktiga för att Sverige åter ska bli ett läsande land. Det handlar om att stärka läsförmågan hos barn och unga, att möta den tekniska utvecklingen och förändrade beteenden, att förbättra tillgången till kvalitetslitteratur och att vässa samhällets förmåga för läsfrämjande. Det framgår i regeringens rapport Sverige – ett läsande land: En lässtrategi för Sverige 2026–2031.
20 maj:
Statistisk sentralbyrå i Norge publicerar för första gången samlad språkstatistik. Under 2024 utgavs till exempel 5 137 böcker på bokmål och 531 på nynorsk. Enligt siffror från 2025 var det samtidigt 71 procent som svarade att den senast lästa tryckta boken var på bokmål och 4 procent på nynorsk. Hela 20 procent uppgav att den senaste boken var på engelska och 5 procent på något annat språk.
21 maj:
Katrin Westling Palm utses av regeringen till nationell samordnare för utvecklingen av svenska språkmodeller. Målet är att driva på framtagandet av språkmodeller som speglar kulturella, samhälleliga och juridiska sammanhang som är unika för Sverige. ”Det bidrar till att svenska värderingar och språkbruk får större inflytande i materialet som språkmodellerna producerar, och till att förbättra kvaliteten i tjänster och underlätta regelefterlevnad”, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande.
25 maj:
Ericsson flyttar verksamheten i Stockholm från Kista till Hagastaden. Byggnaderna som bolaget ska flytta till kallas Wave, Corner of Ekeblad, Trinity, Emerald house, Jubileumshuset och Infinity.
Jon Klassen tilldelas 2026 års Astrid Lindgren memorial award. Den kanadensiske bilderbokskonstnären fick sitt genombrott 2011 med Jag vill ha min hatt. ”Jon Klassens briljanta berättelser präglas av enkel elegans och tolkningsrika djup där läsaren blir en medskapare”, skriver juryn i motiveringen.
26 maj:
Moderaterna vill införa en slöserikommission som ska förhindra att myndigheter lägger resurser på sådant som inte är nödvändigt. Finansminister Elisabeth Svantesson pekar särskilt ut kommunikatörer som en yrkesgrupp som har blivit omotiverat stor i förhållande till vad den uträttar. ”Såklart behöver staten kunna kommunicera. Men man hör lite för många berättelser för att det bara ska vara anekdotiskt. Där känner jag att det är verksamheten som måste stå i centrum, inte att man alltid berättar vad man gör”, säger hon till Expressen.
74 procent av svenskarna uppger att läsning har en positiv effekt på det inre välmåendet. Och nästan lika många – 65 procent – anser att läsning är viktigt för det egna välmåendet. Det visar en undersökning utförd av Verian på uppdrag av Adlibris.
28 maj:
Det är både otydligt och missvisande att tala om utrikes underrättelseverksamhet. Det skriver Lagrådet i ett yttrande om den nya myndigheten Sveriges utrikes underrättelsetjänst. Lagrådet anser att det särskrivna utrikes underrättelseverksamhet ger ”intrycket av att verksamheten är förlagd till utlandet” trots att den huvudsakligen ska bedrivas i Sverige. Därför vore det lämpligare att tala om utrikesunderrättelseverksamhet: ”Det är visserligen ett långt ord, men inte längre än det tidigare använda begreppet försvarsunderrättelseverksamhet.”
29 maj:
Civilminister Erik Slottner har sedan våren 2023 fått 78 timmars privatlektioner i engelska och 15 timmars lektioner i spanska. Den totala kostnaden för lektionerna är enligt TV4 Nyheterna 105 000 kronor. När ministrar tillträder erbjuds möjligheten till språklektioner för att kunna delta i olika internationella sammanhang. ”Vi har olika kompetenser, olika förmågor och talanger. Tyvärr har engelska inte varit min starkaste talang. … Trattar man ner det här till vad det handlar om per vecka så handlar det om trekvarts undervisning i veckan. Då är det mindre och då tycker jag att det är rimligt”, säger Erik Slottner till TV4. Andra ministrar som fått privatlektioner i engelska är Johan Forssell, Anna Tenje och Peter Kullgren.
1 juni:
Brennu-Njáls saga (Njáls saga) blir allt sällsyntare på läslistorna i isländska gymnasieskolor. På 14 av 24 skolor som svarade på Morgunblaðiðs enkät hade islänningasagorna fått mindre utrymme i undervisningen. Just Brennu-Njáls saga – som på många gymnasier beskrivs som det kanske mest centrala verket i sagalitteraturen – har försvunnit helt från åtta skolor medan fyra numera bara läser hälften. Lärare uppger att dagens elever har allt svårare att förstå texterna – och det gäller även ordförklaringarna som finns i skolutgåvorna.
I den offentliga utredningen om strandskyddet – En inriktning för ett reformerat strandskydd – konstaterar regeringens utredare att allemansrätten är unik för Sverige. I det ingår också att allemansrätt är ett ord som många uppskattar. I utredningen hänvisas det till Språktidningens undersökning om svenskans bästa ord där allemansrätt enligt Novus bara överträffades i popularitet av lagom.
2 juni:
Skillnaderna i läsförmåga mellan gymnasieelever med svensk respektive utländsk bakgrund är för stora. Så stora att Gabriel Heller Sahlgren vid Institutet för näringslivsforskning anser att det ger anledning att avskaffa ”rätten till modersmålsundervisning”. I stället föreslår han i en debattartikel i Dagens Nyheter att den ska ersättas av ”en rätt till riktade språk- och läsinsatser i svenska”.
Året var 2002 när dåvarande Folkpartiets ledare Bengt Westerberg föreslog införandet av språktester för svenskt medborgarskap. Nyligen röstade en majoritet i riksdagen för ett sådant krav. I Liberalernas valmanifest för 2026 listas det som en av partiets framgångar som syftar till att uppvärdera medborgarskapet: ”Tack vare Liberalerna införs nu språktest och medborgarskapsprov, där kunskaper i svenska och förståelse för våra gemensamma värderingar om demokrati, jämställdhet, fri- och rättigheter är avgörande.”
3 juni:
Nye ord i dansk 1955 til i dag uppdateras med 56 nya ord. Bland nykomlingarna finns ai-slop med första belägg från 2025, community (1997), kink (2000), nepobaby (2022), pandadiplomati (1972), pølsefest (2005) och vibecoding (2025).
4 juni:
Tidiga insatser räcker inte för att rycka upp läsförmågan. För att regeringens mål om att göra Sverige till ett läsande land krävs satsningar på gemensam läsning i mindre grupper i skolan. ”Även om slutmålet är individuell läsförmåga, menar vi att vägen dit också stavas ökat läsengagemang via gemensam läsning”, skriver Anders Ohlsson, Anna W Gustafsson, Martin Malmström, Marie Källkvist, Justyna Legutko, Tina Frennesson och Gabriella Hafström – alla forskare eller gymnasielärare – i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
En ny version av ordboksplattformen Ordnet lanseras av Det danske sprog- och litteraturselskab. På nya Den danske ordbog samlas tolv ordböcker på en webbplats. Bland ordböckerna finns bland annat Svensk-dansk ordbog.
En kanin kan betyda en miljon kronor, en vattenpistol symbolisera uppdrag med skjutvapen eller vapenförsäljning, en dödskalle stå för ett morduppdrag och ett äpple representera en handgranat. Det är några av alla emojier som polisen samlar i ett särskilt gänglexikon som bland annat skickas ut till olika meddelandetjänster. Målet är att plattformarna ska utforma system som reagerar på konversationer som innehåller den här typen av emojier för att i sin tur förhindra gängens rekrytering. Det skriver Dagens Nyheter.
”Det ligger i allas intresse att vi har en läsande befolkning”
Statens kulturråd får i uppdrag av regeringen att sprida goda exempel på läs- och skrivfrämjande åtgärder. Tidigare har myndigheten haft i uppdrag att samla in kunskap om sådana insatser. ”Det ligger i allas intresse att vi har en läsande befolkning. Fler delar av samhället än det offentliga behöver bidra till det läsfrämjande arbetet, det är avgörande för att vi ska kunna vara en innovativ och konkurrenskraftig kunskapsnation”, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande.
I Finland har Statsrådets kanslis översättnings- och språksektor sammanställt en ordlista om varningsmeddelanden i samband med drönarobservationer i luftrummet. I ordlistan – där alla termer och uttryck finns på svenska, finska och engelska – märks bland annat ord som flygförbudszon, drönarhot, nödsituation, anvisning, skyddsrum och riskområde.
5 juni:
I Expressens mediepodd Lägg ut! sätter Karin Olsson, Victor Malm och Anna Gullberg betyg på skånska journalisters dialekter. Henrik Brandão Jönsson och Ann Heberlein får båda fem getingar, Olof Lundh fyra getingar, Amanda Romare och Anne Lundberg tre getingar, Henrik Mitelman och Louise Epstein två getingar och Kristoffer Örstadius en geting.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
