Lagom är bäst!

Jo, lagom är faktiskt bäst. I såväl Språktidningens egen omröstning som i Novus undersökning är lagom svenska språkets bästa ord. I läsaromröstningen väljer 23,4 procent lagom. Och i undersökningen föredrar hela 27 procent lagom.

Det är inte vilket ord som helst. Många som röstat på just lagom motiverar valet med att det återspeglar något typiskt svenskt. Återkommande i motiveringarna är även att det ses som ett ord som saknar motsvarigheter i andra språk.

LÄS SPRÅKTIDNINGENS PRESSMEDDELANDE OM UNDERSÖKNINGEN.

”Så otroligt svenskt. Inte överdrivet åt något håll utan bara en helt perfekt balans”, skriver Kerstin Byström. ”Ordet lagom speglar den svenska folksjälen på ett fint vis. Det är svårt att precisera och översätta till andra språk och som invandrare tar det ett tag att riktigt förstå dess betydelse”, anser Bernt Säbel. ”Vi svenskar har fått lära oss att inte sticka ut för mycket, att vara just lagom”, förklarar Lennart Berns. ”Lagom långt ord som ligger lagom rätt på tungan i alla lägen”, resonerar Sara Kjellstrand. ”Ett utmärkt ord med tanke på den meningslösa extremism som dominerar idag”, tycker Per Lindmark.

Unga är mest förtjusta i lagom. Bland svenskar i åldern 18 till 34 år är det enligt Novus hela 39 procent som tycker att lagom är bäst. Men i åldern 65 till 84 år är det bara 17 procent som håller med.

Ända sedan tidigt 1600-tal är lagom belagt i svenskan. ”Men varifrån ­kommer ordet?” är en vanlig kommentar i omröstningen.

En seglivad folketymologi är att lagom skulle ha myntats redan på vikingatiden. När det dracks ur ett gemensamt kärl var det viktigt att inte ta större klunkar än att alla som satt runt elden skulle få ­unge­fär lika mycket. ”Lag om!” påstås enligt den här myten ha ­varit utropet som såg till så att alla drack precis lagom mängd så att det räckte laget om.

Men det stämmer inte. ­Lagom är en gammal plural dativform av lag i bemärkelsen ’rätt ställning; rätt förhållande’. Det går i sin tur tillbaka på fornsvenskans lagh med grundbetydelsen ’det (före)lagda; det fastställda’ och är bildat till ­verbet lägga – i fornsvenskan läggia – i ­betydelsen ’fastställa; bestämma’.

Kärleken till ordet är heller inte ny. Redan i En svensk ordeskötsel – troligen skriven 1678 – listade Samuel Columbus lagom som ett av alla utmärkta ”heem-oohl, eller rätt naturlige Swenske Oohl” (i vissa sammanhang stavade han alltså ord som oohl) som han ansåg ”meer betyder, än någon mänskia kan göra” och därför både skulle vårdas och användas: ”Des perfection meer står til at önska ok eftersträfwa, än til at hafwa. Så vackre betyd-rijke ord har wårt ädle språk uti sig.”

Och redan då – för snart 350 år sedan – ­hävdade Samuel Columbus att lagom i sig fångade en lika eftersträvansvärd som svensk livs­filosofi samtidigt som det utklassade ord med närliggande betydelser:

”Lagom bäst är så gott ord som nånsin något i ware för språk täd wil, uttrycker bättre än måtteligen, mediocriter, mittelmässig, mediocrement ok alle de tilhopa. Täd wil int’ annat säija än wara så nätt om sig, at man eij är girig, så gifmild at man eij slöser, så Gudfruktig at man eij är widskepelig, så försiktig at icke oresolverad, så resolverad at icke öfwerdådig, så nyckter att icke sin egen sweltare, så lustwin at han eij blijr en sorgwinn, så höflig at inte krusig, så frij att inte groof, så alfwarsam at inte trumpen, så skämtsam at inte Narr, så egennyttig at androm utan skada, så andres hielpare at eij sin egen stielpare, så glad at icke sin sielfs-förgäten, så bedröfwad at aldrig förtwiflad.”

Uttrycket lagom bäst eller lagom är bäst blev snart vanligt i pressen. Carlstads weckotidningar argumenterade 1775 för ”lagom bäst; annars kan girigheten förblinda wisheten”. Ett liknande råd gav Hwad nytt? läsarna 1779: ”Wisa icke så mycken okunnoghet om det som är hederligt, att du slösar i otid; men var eller icke för njugg; ty lagom är bäst uti alt.”

När Anders Fredrik Dalin på 1850-­talet sammanställde Ordbok öfver svenska språket – den första i sitt slag som både var någorlunda samtida och heltäckande – beskrev han adverbet lagom som ”Hvarken för stort, för mycket eller för litet; just såsom det behöfves, bör vara, hvarken mer eller mindre; måttligt” och adjektivet lagom som ”Hvarken för stor eller för liten, just passande”. Han tog även upp ordspråket lagoma korfvar ä’ bäst, ’det är bäst att hålla måtta i allting’.

Det ordspråket hörs inte så ofta i dag. Men det är en innebörd som flera läsare tar upp i sina motiveringar. ”Lagom är ett ord som beskriver så bra, inte för lite, inte för mycket”, berättar Marie Louise Nordlund. ”Ett ord som säger allt: Lagom är bäst … Lagom mycket … Lagom av allt … Det är synd om alla språk som inte har detta förträffliga ord i vokabulären”, skriver Ylva Nordin.

Tvåa i Språktidningens omröstning men trea i Novus undersökning är fika. Det är 15,6 procent av läsarna som föredrar fika. Bland deltagarna i Novus mätning väljer 12 procent fika som bästa ordet.

Substantivet fika är belagt i svenskan sedan 1910 och är en omkastning av bokstäverna i kaffi – ett uttal av kaffe som då var utbrett. Enligt Svensk ordbok är fika ’kaffe ibland med tilltugg’ – men alla är inte överens om detta. Vissa läsare anser att fika inte kan innefatta något annat än kaffe. Andra – som Lisa Waldén – tycker att ordet har en betydligt bredare betydelse: ”Fika, vilket fenomenalt påfund! En fika är en inbjudan till informellt samtal både på arbetet och privat. Formatet är välkänt men väldigt fritt, det går att fika med en slät kopp varm eller kall dryck som kaffe, te, choklad, saft eller vatten. Valfritt att ha något att äta till, hembakat eller köpt i form av till exempel bulle, skorpa, småkakor, muffins eller en enkel ostsmörgås.”

Åtskilliga uppfattar dessutom fika som lika klassiskt svenskt som lagom: ”En ursvensk tradi­tion med inverkan både på ­arbets­liv, familje­liv och fritid”, förklarar Gunnar Malmquist. Anne-Sofi Vrågård berättar att hon är volon­tär på ett språkkafé. Efter att ha disku­terat samtliga tio ord i omröst­ningen fick deltagarna välja sin favorit. Vinnaren blev alltså fika: ”Det står för något trevligt, något man gör tillsammans där flera träffas. En av våra deltagare från Jemen sa att han och hans arabisktalande vänner ses för att fika. Då vet alla vad som gäller”, skriver hon.

Men även fika är ett ord som det råder delade meningar om. I åldern 18 till 34 år är det 18 procent som gillar fika mest. Bland svenskar i åldern 65 till 84 år är det bara 5 procent som väljer fika.

Tvåa i Novus undersökning men trea i Språktidningens omröstning är allemansrätt. Hela 18 procent av deltagarna i Novus mätning håller på allemansrätt medan 12,3 procent av läsarna instämmer i att det är svenska språkets bästa ord.

Allemansrätt, ’rätt att använda andras mark för tillfälliga syften t.ex. vandring, bärplockning, övernattning, men med vissa inskränkningar’, är enligt Svensk ordbok belagt sedan omkring 1900. Under 1940-talet etablerade sig ordet i den politiska debatten. Och 2025 blev allemansrätten en del av Sveriges kulturkanon som ”en för svensk rättssyn särskiljande sedvänja som vuxit fram under lång tid”.

Även här rör det sig om ett fenomen som många betraktar som genuint svenskt. Det är inte bara en rätt som är inskriven i regeringsformen utan också ett exempel på värderingar som genomsyrar samhället. ”Allemansrätt är ett ord som innehåller så mycket. Dels betyder det att vi alla har tillgång till naturen och landet, och dels säger det också att vi alla är våra gelikar, oavsett ägande och social status. Det är ett ord som uttrycker en del av Sverige, dess kultur och värderingar”, anser Matti Johansson. ”Alleman: vi alla, alla vi, ett demokratihyllande ord som jämställer oss med varandra, oavsett bakgrund, yrkesroll, politisk hållning och ekonomisk status. Rätt: ett sånt ord kan ju aldrig bli fel. Och kombinationen är naturligt oslagbar. Inte det skönaste i munnen men det vackraste utomhus”, tycker Maja Aase.

Också allemansrätt är något av en vattendelare mellan generationerna. Enligt Novus lägger hela 27 procent av deltagarna i åldern 65 till 84 år sin röst på allemansrätt. Samma val gör endast 8 procent i åldern 18 till 34 år.

Svenskar som sympatiserar med något av oppositionspartierna i riksdagen är mer förtjusta i ordet. Bland Socialdemokraternas, Vänster­partiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare håller 23 procent allemansrätt allra högst. Hos personer som lägger sin röst på Moderaterna, Kristdemokraterna eller Liberalerna sjunker stödet till 16 procent. Och bland Sverigedemokraternas anhängare föredrar 14 procent allemansrätt.

Gemensamt för dom tre populäraste orden är att samtliga – av deltagarnas motiveringar att döma – representerar någon form av svenskhet. Lagom ses som en traditionellt svensk menta­litet, fika som ett fenomen som präglar kulturen och allemansrätt som en rättighet som symboliserar frihet och närhet till naturen. Övriga ord på topp tio förknippas inte på samma sätt eller lika genomgående med någon form av svenskhet.

På fjärde plats i Novus undersökning är tillsammans med 10 procent. I Språktidningens omröstning får ordet 7,3 procent vilket räcker för sjunde plats. Här är det inte ålder utan politisk hemvist som spelar in.

Hela 19 procent av Vänsterpartiets väljare rankar tillsammans allra högst. Samma uppfattning har 13 procent av Socialdemokraternas sympatisörer.

Just tillsammans är ett ord som Socialdemo­kraterna ofta har använt i valkampanjer. Tillsammans kan vi göra vårt Sverige bättre var partiets slogan i 2022 års valrörelse. Starkare tillsammans när alla får vård i tid stod det på affischer inför valet 2018. Och Tillsammans kan vi göra Sverige bättre var det bärande budskapet redan 2002. Det har också använts av Vänsterpartiet i olika sammanhang. Parollen för 2020 års partikongress var till exempel Tillsammans för jämlikhet.

Visserligen gick Moderaterna 2010 till val på parollen Tillsammans gör vi Sverige till ett föregångsland – en period när partiet under Fredrik Reinfeldts ledning gärna använde ord för­knippade med Socialdemokraterna med ­målet att stjäla partiets väljare. Men historiskt har ordet använts mer till vänster än till höger. Och det är bara 8 procent av väljare som sympatiserar med något av regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som håller tillsammans högst. Något fler förespråkare finns bland Sverigedemokraternas anhängare där 9 procent anser att tillsammans är svenskans bästa ord.

Även kön spelar in. Det är 12 procent av kvinnorna men endast 7 procent av männen som har tillsammans som favorit.

Också åldern präglar uppfattningen om ordet. Bland svenskar i åldern 65 till 84 år föredrar 15 procent tillsammans jämfört med bara 5 procent i åldern 18 till 34 år.

Bland läsarna är det många som lyfter fram ordet som en återspegling av ett bättre sam­hälle. Vissa kopplar det också till världsläget. ”Allt i sam­hället, i världen, bygger på ordet tillsammans och att vi menar det”, ­skriver Bengt Bengtsson. ”Det viktigaste ordet i vår otroliga och oroliga tid. Vi behöver övervinna modet att göra mer bra saker, och det kan vi bäst göra till­sammans”, tycker Anna Segersten Blomgren. ”Till­sammans är vackert för att det är tillsammans som vi kan hjälpas åt och göra livet bättre”, förklarar Britt Klingenberg.

Men ordet uppskattas även av andra djur än människan. Det berättar Eva-Linnea Torstensson: ”Hoppas det är okej för en schnauzer att rösta! När man säger till honom att vi ska gå ut tillsammans blir han glad, det betyder att hela familjen/flocken går på promenad, tillsammans!”

Det lilla ordet ju slutar på fjärde plats i Språk­tidningens omröstning och på åttonde plats i Novus undersökning med 9,2 respektive 2 procent. Också detta är ett ord där attityderna präglas av åldern. I gruppen 18 till 34 år har 6 procent ju som nummer ett. I övriga åldrar är det bara 1 procent som väljer ju. Ordet är dessutom klart populärare bland unga män än bland unga kvinnor.

”Det talas mycket om att engelskan är så ordrik, men här har vi ett jätte­vanligt, jättepraktiskt ord som engelskan ­saknar helt. Det går ju inte att överge svenskan för ett språk som saknar ju”, argumenterar ­Torkel Edström. Medhåll får han av bland ­andra Lars Lundin: ”Ju; det är ju självklart, just ju, att ju är suveränt, ju!” En annan är Lisa ­Ahlnér som fascineras av ordets mångsidighet: ”Det är ett så litet ord som betyder så mycket, som har så mycket bakgrund och förförståelse i sig så att man inte kan låta bli att imponeras!”

På femte plats i omröstningen är förgätmigej med 8,5 procent. Hos Novus blir det en sjätte plats med 3 procent. Det är favoriten för 5 procent av kvinnorna – men bara för 1 procent av männen. Dessutom är det ett ord som främst uppskattas av personer som läst på universitet eller högskola.

”En fin blomma och en stilla bön, allt i samma ord. Det kan inte bli bättre”, samman­fattar Gösta Ask. ”Ett ord som så vackert beskriver en önskan, en förhoppning om att inte bli glömd. Dessutom en anspråkslöst vacker blomma”, skriver Hannele Hallberg i sin motivering.

Femma i Novus undersökning är förlåt med 8 procent. I omröstningen blir förlåt nia med 5,9 procent. Även här har olika generationer olika uppfattningar. I den äldsta gruppen fastnar 13 procent för förlåt medan bara 3 procent i den yngsta instämmer.

Förlåt är ytterligare ett ord som har flera dimensioner. ”Har alltid följt mammas råd; säg förlåt om det finns anledning, glöm och gå vidare i livet”, berättar Malin Björnberg. ”Ett viktigt ord att använda. Betyder så mycket både för den som uttalar ordet och för den det sägs till”, förklarar Anita Blomberg.

Sexa i omröstningen med 7,4 procent och sjua hos Novus med 2 procent är morgon­rodnad. Här handlar det inte bara om ett ord som många förknippar med naturen och års­tidernas växlingar. Många uppskattar dessutom hur det låter. ”Fina vokaler. Saknar s-ljud och liknande. Man får en bild av just morgonrodnad när man ser eller hör ordet”, skriver till exempel Gunnar Danielsson. Lena Hartung är en av många som tolkar innebörden metaforiskt: ”Hoppfull förväntan om en dag full av nya möjligheter.” Pensionärer sticker ut i Novus undersökning som en grupp där kär­leken till morgonrodnad är särskilt stark.

På åttonde plats i omröstningen med 6,9 procent och på tionde plats i Novus mätning med 1 procent hamnar dagsmeja. För många är detta ett ord som beskriver ljusets återkomst och vårens ankomst. ”Ordet doftar vår i skid­spåret. På morgonen vallar man blått, sedan när dagsmejan tär på snön blir det rött, kanske lite klister under trampet”, berättar Karin Hellers. En av åtskilliga som ser dagsmeja som ett slags budbärare är Solveig Berg: ”Ordet andas hopp om framtiden, från mörkt, kallt och fuktigt, till ljus, värme och glädje!”

Tionde platsen i Språktidningens omröstning med 3,5 procent och nia i Novus undersökning med 2 procent är kanske. För Ola Karlberg står kanske för en attityd som fler ­borde ha: ”Kanske är ett ord som markerar en sund osäkerhet hos talaren, att saker och ting skulle kunna vara på ett annat sätt. Det är ett ord som borde användas mer. Speciellt idag när politiska ledare kan häva ur sej totala ­osanningar och säga att dom är sanna.” Sara Hamrén fokuserar i stället på att ordet är en sammansättning som visar att någon kan ske: ”För att det är så användbart och vanligt, men framförallt för att det är hoppfullt”, skriver hon.

Svenskar som har grundskola eller gymna­sium som högsta utbildning eller sympatiserar med Vänster­partiet tenderar att vara extra förtjusta i kanske.

Vinnare med god marginal är alltså lagom. Även det är ett resultat som många tycker ryms i ordets innebörd: ”Ordet lagom är precis lagom att vara svenskans bästa ord”, hävdar Samuel Ståhlbrandt. ”Det är oslagbart, finns inte som översättning och beskriver svenskar och svenskars sätt på ett ypperligt vis, och inte på ett negativt sätt, utan alldeles ­lagom”, skriver Filippa Wilhelmsdotter Engblom. ”För mycket och för lite – lika illa! Lagom – åt alla hade skapat en bättre värld”, anser Göran Holmqvist. Och många stämmer nog in i Ulf Danielssons motivering: ”Det finns en självklart lysande motivering: Lagom är bäst!”

Anders Svensson är chef­­redaktör på Språktidningen.

Läs Språktidningens pressmeddelande om undersökningen.

Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.