Jag och mina elever har en fråga om ett uttryck som förekommer i en novell av Hjalmar Söderberg, nämligen Kyssen (1903). Där skriver författaren att ”den unge studenten läser på prillan”. Vad betyder det?
Jag undrar varför vissa av de nationella minoritetsspråken har speciella rättigheter som de andra inte har. Varför just samiska, finska och meänkieli men inte jiddisch och romska?
Kan man säga Sov godare! som en sorts uppgradering av Sov gott!? Det låter märkligt och man vill hellre säga Sov bättre!, men visst kan god böjas både godare – godast och bättre – bäst?
Ska man skriva ”de är experter på sitt liv” eller ”de är experter på sina liv”? Det handlar ju visserligen om flera olika liv, men de har ju bara ett var.
Om en fotbollsmatch, där Malmö är hemmalag och Göteborg bortalag, slutar med två mål för Malmö och tre för Göteborg skriver man ju i tabeller och liknande ”Malmö–Göteborg 2–3”. Men ibland hör man också nyhetsuppläsare säga ”Matchen vanns av Göteborg med 2–3”. Jag tycker att det låter märkligt att i det sammanhanget ha det lägre målresultatet först.
På många språk använder man hamn som angivelse för platsen där flyg landar och startar, som i airport till exempel. I Sverige säger vi flygplats, vilket snarare låter som ett ställe att flyga på, inte till och ifrån. Hur kom det sig att vi inte använder flyghamn?
Kan man skriva ”du kan välja både rött, vitt och blått”? Jag tycker att ordet både visar att det bara handlar om två alternativ. Ska man använda såväl som när man ska tala om flera alternativ än två?
Jag är född 1971 och kan då säga ”Jag är sjuttioetta” som svar på frågan när jag är född och en fotbollstränare kan säga ”På lördag ska jag träna nollfyrorna” när hon ska träna barnen födda 2004. Men hur gör man med dem som föds i år? Det känns ju inte som att man kan säga en trettona eller de trettonorna.