”Ord kan ha olika kulturell betydelse”
Abdul Rahim Ghafori är konstnär, författare, modersmålslärare och en av grundarna till Farda, en förening i Sverige som främjar afghansk litteratur och kultur.
Bild: Staffan Eng
Varje år får modersmålsläraren Abdul Rahim Ghafori frågan om vilket språk afghanska elever ska läsa i modersmålsundervisningen.
– Afghaner uppger ofta att de talar farsi, ’persiska’, vilket lätt kan tolkas som den persiska som talas i Iran. Men de menar dari, säger han.
Dari är visserligen en dialekt av persiska, som huvudsakligen talas i Afghanistan. Men Abdul Rahim Ghafori framhåller att de dialektala skillnaderna mot iransk persiska är betydande.
– Iransk persiska har fler arabiska och franska lånord, som alla afghaner inte förstår. Samma ord kan också ha olika kulturell betydelse – vissa ord som är neutrala i Afghanistan uppfattas som kränkande i Iran eller tvärtom.
Även uttalet och språkmelodin skiljer sig. Därför menar Abdul Rahim Ghafori att afghanska elever behöver få modersmålsundervisning i dari.
Behovet blir desto större, anser han, eftersom läroböcker i iransk persiska främst innehåller kulturella referenser till Iran. Det gör materialet mindre relevant för afghanska elever och gör det svårare att involvera föräldrarna i undervisningen – något som är nödvändigt för elevernas lärande.
– Föräldrarna måste ju göra 80 procent av jobbet. Som modersmålslärare har jag inte mer än en timme i veckan med eleverna, och det räcker inte för att de ska lära sig språket ordentligt.
Fakta om dari
Antal talare:
Dari är en persisk varietet med omkring 33 miljoner talare, varav 15 miljoner är andraspråkstalare. I Afghanistan är dari förstaspråk för uppemot hälften av befolkningen och fungerar som kontaktspråk mellan grupper. Dari har också flera miljoner talare i Iran och Pakistan samt i den afghanska diasporan. I Sverige finns mer än 100 000 talare.
Historia:
Dari utvecklades ur den nypersiska som talades på högplatån Khorasan i delar av dagens Afghanistan och Iran. De dialektala skillnaderna har förstärkts sedan 1700-talet när de iranska och afghanska landområdena separerades politiskt. 1964 döpte afghanska staten den inhemska varieteten av persiska till dari för att betona Afghanistans självständighet.
Uttal:
Uttalet bevarar flera ljud från klassisk persiska som långt ”e” och långt ”å”. Det gör till exempel att orden för ’mjölk’ och ’lejon’, som båda skrivs شیر, fortfarande uttalas ”sjir” och ”sjer” i dari, medan uttalet har flutit samman till ’sjir’ i iransk persiska. Däremot används kort ”ä” och kort ”i” växelvis utan betydelseskillnad. Diftonger och halvvokalen ”w” är vanliga.
Grammatik:
Grammatiken är i stort densamma som i iransk persiska. Verb placeras vanligen sist i satserna, och grammatiskt genus saknas – även hos pronomen, där او, ’hen’, används om både män och kvinnor. Några subtila skillnader finns dock. Till skillnad från i iransk persiska används till exempel inte verbformen دارم, ”daram”, som hjälpverb i betydelsen ’håller på och’.
Namnet dari:
Dari är gammal benämning på persiska som har använts sedan 900-talet. Ordet betyder förmodligen ’hov; palats’, vilket syftar på att persiska användes som hovspråk av dynastin Sasaniderna under det första årtusendet efter Kristus. De flesta afghaner kallar dock sitt språk farsi, ’persiska’.
Liten ordlista:
سلام – ”salam” = ’hej’
کاکا – ”kaka” = ’farbror’ – dari bevarar äldre persiska ord som inte längre används i Iran
دق شدم – ”dak shodam” = ’jag blev ledsen av saknad’, på iransk persiska ’jag blev frustrerad’ – subtila betydelseskillnader förekommer
غلط کردن – ”ghalat kardan” = ’du gjorde ett misstag’ på dari, vilket i iransk persiska kan uppfattas som en aggressiv tillrättavisning av typen ’hur vågar du?’
خربوزه را از دُمش میشناسند – ”kharboza ra az domash meshenasand” = ’man känner igen melonen på dess stjälk’ – ungefär ’man ska inte ropa hej förrän man kommit över bäcken’
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
Varje år får modersmålsläraren Abdul Rahim Ghafori frågan om vilket språk afghanska elever ska läsa i modersmålsundervisningen.
– Afghaner uppger ofta att de talar farsi, ’persiska’, vilket lätt kan tolkas som den persiska som talas i Iran. Men de menar dari, säger han.
Dari är visserligen en dialekt av persiska, som huvudsakligen talas i Afghanistan. Men Abdul Rahim Ghafori framhåller att de dialektala skillnaderna mot iransk persiska är betydande.
– Iransk persiska har fler arabiska och franska lånord, som alla afghaner inte förstår. Samma ord kan också ha olika kulturell betydelse – vissa ord som är neutrala i Afghanistan uppfattas som kränkande i Iran eller tvärtom.
Även uttalet och språkmelodin skiljer sig. Därför menar Abdul Rahim Ghafori att afghanska elever behöver få modersmålsundervisning i dari.
Behovet blir desto större, anser han, eftersom läroböcker i iransk persiska främst innehåller kulturella referenser till Iran. Det gör materialet mindre relevant för afghanska elever och gör det svårare att involvera föräldrarna i undervisningen – något som är nödvändigt för elevernas lärande.
– Föräldrarna måste ju göra 80 procent av jobbet. Som modersmålslärare har jag inte mer än en timme i veckan med eleverna, och det räcker inte för att de ska lära sig språket ordentligt.
Fakta om dari
Antal talare:
Dari är en persisk varietet med omkring 33 miljoner talare, varav 15 miljoner är andraspråkstalare. I Afghanistan är dari förstaspråk för uppemot hälften av befolkningen och fungerar som kontaktspråk mellan grupper. Dari har också flera miljoner talare i Iran och Pakistan samt i den afghanska diasporan. I Sverige finns mer än 100 000 talare.
Historia:
Dari utvecklades ur den nypersiska som talades på högplatån Khorasan i delar av dagens Afghanistan och Iran. De dialektala skillnaderna har förstärkts sedan 1700-talet när de iranska och afghanska landområdena separerades politiskt. 1964 döpte afghanska staten den inhemska varieteten av persiska till dari för att betona Afghanistans självständighet.
Uttal:
Uttalet bevarar flera ljud från klassisk persiska som långt ”e” och långt ”å”. Det gör till exempel att orden för ’mjölk’ och ’lejon’, som båda skrivs شیر, fortfarande uttalas ”sjir” och ”sjer” i dari, medan uttalet har flutit samman till ’sjir’ i iransk persiska. Däremot används kort ”ä” och kort ”i” växelvis utan betydelseskillnad. Diftonger och halvvokalen ”w” är vanliga.
Grammatik:
Grammatiken är i stort densamma som i iransk persiska. Verb placeras vanligen sist i satserna, och grammatiskt genus saknas – även hos pronomen, där او, ’hen’, används om både män och kvinnor. Några subtila skillnader finns dock. Till skillnad från i iransk persiska används till exempel inte verbformen دارم, ”daram”, som hjälpverb i betydelsen ’håller på och’.
Namnet dari:
Dari är gammal benämning på persiska som har använts sedan 900-talet. Ordet betyder förmodligen ’hov; palats’, vilket syftar på att persiska användes som hovspråk av dynastin Sasaniderna under det första årtusendet efter Kristus. De flesta afghaner kallar dock sitt språk farsi, ’persiska’.
Liten ordlista:
سلام – ”salam” = ’hej’
کاکا – ”kaka” = ’farbror’ – dari bevarar äldre persiska ord som inte längre används i Iran
دق شدم – ”dak shodam” = ’jag blev ledsen av saknad’, på iransk persiska ’jag blev frustrerad’ – subtila betydelseskillnader förekommer
غلط کردن – ”ghalat kardan” = ’du gjorde ett misstag’ på dari, vilket i iransk persiska kan uppfattas som en aggressiv tillrättavisning av typen ’hur vågar du?’
خربوزه را از دُمش میشناسند – ”kharboza ra az domash meshenasand” = ’man känner igen melonen på dess stjälk’ – ungefär ’man ska inte ropa hej förrän man kommit över bäcken’
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
