”Litteratur har hjälpt språket att överleva”
Serigne Balla Lo är språkforskare och modersmålslärare i wolof.
Bild: Staffan Eng
I Senegal sker nästan all utbildning på franska, som är landets enda officiella språk. Trots det är wolof fortfarande det mest talade språket.
– Wolof motarbetades av européerna, som var rädda för att det skulle göra befolkningen upprorisk. Men människor fortsatte att tala det för att behålla sin identitet, säger språkforskaren Serigne Balla Lo.
Att wolof har lyckats hävda sig så väl mot både det franska kolonialstyret och dagens franskspråkiga elit tror han beror på dess status som tidigare imperiespråk samt dess användning i religiösa sammanhang.
– Det finns en rik poetisk, historisk och religiös litteratur, som är skriven med arabisk skrift. Det har hjälpt språket att överleva.
”Om vi vill bli ett utvecklat land på riktigt så måste vi se till att alla får förvärva kunskaper på sitt modersmål”
Men i dag är han orolig för att wolof håller på att blandas upp med franska och engelska i så kallad urban wolof. För att stärka språket har en arbetsgrupp där han själv ingår tagit fram förslag till en ny stavning, som bättre återspeglar ordens uttal, och en inhemsk grammatisk terminologi.
Förhoppningen är att det ska bana väg för mer wolofspråkig undervisning i skolan. Balla Lo menar att det är nödvändigt för att eleverna inte ska halka efter i sin kunskapsutveckling.
– Om vi vill bli ett utvecklat land på riktigt så måste vi se till att alla får förvärva kunskaper på sitt modersmål i stället för att ägna sina första skolår åt att lära sig franska. Sedan kan de lära sig vilka språk de vill.
Fakta om wolof
Antal talare: Wolof har 18 miljoner talare, varav ungefär hälften är andraspråkstalare. I Senegal är wolof modersmål för en folkgrupp med samma namn och fungerar som kontaktspråk för större delen av befolkningen – särskilt i städerna. Språket talas även av större grupper i grannländerna Gambia och Mauretanien. I Sverige finns omkring 1 600 talare.
Historia: Wolof tillhör den atlantiska grenen av Niger-Kongospråken. Det var huvudspråk i Jolofimperiet, som under sin storhetstid på 1400-talet omfattade stora landområden i västra Afrika. Under den franska kolonialtiden blev wolof ett viktigt språk för handel och den islamiska sufiska mouridism-rörelsen, vilket har bidragit till språkets starka ställning i dag.
Alfabet och uttal: Långa vokalljud skrivs med dubbla vokaler som i balaa, ’olycka’. Betonade konsonantljud skrivs på motsvarande sätt med dubbla konsonanter, som i nitt, ’tjugo’. Bokstaven c uttalas som ett ”tje”-ljud, x som ett ”ach”-ljud, j som ett tonande ”dj” och ñ som ”nj”. Till skillnad från svenskan är betoningen i flerstaviga ord vanligen jämnt fördelad mellan stavelserna.
Grammatik: Wolof har ett tiotal olika bestämda artiklar. Dessa placeras bakom sitt huvudord, som bi i bunta bi, ’dörren’, gi i ganaar gi, ’kycklingen’ och ji i jigeen ji, ’kvinnan’. Verben är oböjliga. Tempus anges i stället med partiklar som även visar vem som utför handlingen. Verbet lekk, ’äta’, uttrycker till exempel dåtid med hjälp av partikeln naa i lekk naa, ’jag åt’.
Eget talsystem: Talsystemet – som är mycket regelbundet – baseras på talen fem och tio. Räkneordet juróom-benn, ’sex’, består till exempel av räkneorden juróom, ’fem’, och benn, ’ett’, medan fukk ak ñaar, ’tolv’, består av fukk, ’tio’, och ñaar, ’två’. På motsvarande sätt betyder räkneordet ñent-fukk ak juróom-ñaar, ’fyrtiosju’, bokstavligen ’fyra-tio och fem-två’.
Liten ordlista:
na nga def? = ’hej!’, bokstavligen ’hur gör du?’, ’hur har du det?’
banaana = ’banan’ – ordet kommer förmodligen från wolof
marse = ’marknad’, av franskans marché – franska lånord är vanliga
teraanga = ’gästfrihet’, ett centralt ord i den senegalesiska kulturen som även återfinns i fotbollslandslagets namn Terangas lejon
bul mujje puso bi mu réer! = ’bli inte den som till slut tappar nålen!’ – traditionen är en väv som varje generation fortsätter att skapa
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
I Senegal sker nästan all utbildning på franska, som är landets enda officiella språk. Trots det är wolof fortfarande det mest talade språket.
– Wolof motarbetades av européerna, som var rädda för att det skulle göra befolkningen upprorisk. Men människor fortsatte att tala det för att behålla sin identitet, säger språkforskaren Serigne Balla Lo.
Att wolof har lyckats hävda sig så väl mot både det franska kolonialstyret och dagens franskspråkiga elit tror han beror på dess status som tidigare imperiespråk samt dess användning i religiösa sammanhang.
– Det finns en rik poetisk, historisk och religiös litteratur, som är skriven med arabisk skrift. Det har hjälpt språket att överleva.
”Om vi vill bli ett utvecklat land på riktigt så måste vi se till att alla får förvärva kunskaper på sitt modersmål”
Men i dag är han orolig för att wolof håller på att blandas upp med franska och engelska i så kallad urban wolof. För att stärka språket har en arbetsgrupp där han själv ingår tagit fram förslag till en ny stavning, som bättre återspeglar ordens uttal, och en inhemsk grammatisk terminologi.
Förhoppningen är att det ska bana väg för mer wolofspråkig undervisning i skolan. Balla Lo menar att det är nödvändigt för att eleverna inte ska halka efter i sin kunskapsutveckling.
– Om vi vill bli ett utvecklat land på riktigt så måste vi se till att alla får förvärva kunskaper på sitt modersmål i stället för att ägna sina första skolår åt att lära sig franska. Sedan kan de lära sig vilka språk de vill.
Fakta om wolof
Antal talare: Wolof har 18 miljoner talare, varav ungefär hälften är andraspråkstalare. I Senegal är wolof modersmål för en folkgrupp med samma namn och fungerar som kontaktspråk för större delen av befolkningen – särskilt i städerna. Språket talas även av större grupper i grannländerna Gambia och Mauretanien. I Sverige finns omkring 1 600 talare.
Historia: Wolof tillhör den atlantiska grenen av Niger-Kongospråken. Det var huvudspråk i Jolofimperiet, som under sin storhetstid på 1400-talet omfattade stora landområden i västra Afrika. Under den franska kolonialtiden blev wolof ett viktigt språk för handel och den islamiska sufiska mouridism-rörelsen, vilket har bidragit till språkets starka ställning i dag.
Alfabet och uttal: Långa vokalljud skrivs med dubbla vokaler som i balaa, ’olycka’. Betonade konsonantljud skrivs på motsvarande sätt med dubbla konsonanter, som i nitt, ’tjugo’. Bokstaven c uttalas som ett ”tje”-ljud, x som ett ”ach”-ljud, j som ett tonande ”dj” och ñ som ”nj”. Till skillnad från svenskan är betoningen i flerstaviga ord vanligen jämnt fördelad mellan stavelserna.
Grammatik: Wolof har ett tiotal olika bestämda artiklar. Dessa placeras bakom sitt huvudord, som bi i bunta bi, ’dörren’, gi i ganaar gi, ’kycklingen’ och ji i jigeen ji, ’kvinnan’. Verben är oböjliga. Tempus anges i stället med partiklar som även visar vem som utför handlingen. Verbet lekk, ’äta’, uttrycker till exempel dåtid med hjälp av partikeln naa i lekk naa, ’jag åt’.
Eget talsystem: Talsystemet – som är mycket regelbundet – baseras på talen fem och tio. Räkneordet juróom-benn, ’sex’, består till exempel av räkneorden juróom, ’fem’, och benn, ’ett’, medan fukk ak ñaar, ’tolv’, består av fukk, ’tio’, och ñaar, ’två’. På motsvarande sätt betyder räkneordet ñent-fukk ak juróom-ñaar, ’fyrtiosju’, bokstavligen ’fyra-tio och fem-två’.
Liten ordlista:
na nga def? = ’hej!’, bokstavligen ’hur gör du?’, ’hur har du det?’
banaana = ’banan’ – ordet kommer förmodligen från wolof
marse = ’marknad’, av franskans marché – franska lånord är vanliga
teraanga = ’gästfrihet’, ett centralt ord i den senegalesiska kulturen som även återfinns i fotbollslandslagets namn Terangas lejon
bul mujje puso bi mu réer! = ’bli inte den som till slut tappar nålen!’ – traditionen är en väv som varje generation fortsätter att skapa
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
