Hur gör du för att få dina avokados att mogna? Vilken av mina storys gillar du bäst? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler öppnar Språkrådet för engelskt plural-s. Det berättade redaktören Ola Karlsson under fredagens Språkforum.

Språkvården har länge uppmanat skribenter att inte använda plural-s. I stället har rekommendationen varit att skriva avokador eller avokadoer och storyer. Det har inte varit en oomstridd hållning.

Per Ledin, professor i svenska vid Södertörns högskola, diskuterade för några år sedan pluraländelserna -s och -sar (avokadosar, storysar) i svenskan. Han konstaterade i ett blogginlägg att det var former som ofta var vanligare än de av språkvården rekommenderade formerna. De som använde plural-r – som avokador – var främst vad Per Ledin kallade ”proffsskribenter”, som journalister och andra yrkesgrupper som har språket som arbetsredskap.

Enligt Per Ledin har både plural-s och plural-sar länge varit ganska vanliga. Det är dock former som inte släppts in i de accepterade pluraländelsernas värme. En följd av Per Ledins resonemang skulle helt enkelt vara att Språkrådet nu anpassat rekommendationerna till hur språkanvändningen faktiskt ser ut.

Men det finns också kritik mot den nya synen på plural-s. På nätet finns det gott om skribenter som anser att förändringen på ett negativt sätt ökar engelskans påverkan på svenskan.

Vad tycker du om att tillåta plural-s i svenskan? Rösta här intill!

Anders

12 kommentarer

Är Hur stavas schysst? den vanligaste språkfrågan? Kanske. Det är i alla fall enligt ett pressmeddelande en av de Googlesökningar som ökat allra mest under året. Och det är också en fråga som saknar entydigt svar.

Svaret på frågan Hur stavas schysst? är nämligen att just schysst är en stavning som inte rekommenderas av två tunga instanser. Såväl Språkrådet som Svenska Akademiens ordlista accepterar schyst, sjyst och juste. Den som däremot tittar i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien hittar dessutom alternativet schysst.

Juste lånades in i svenskan från franskan redan år 1690. Ursprunget är en förklaring till att Språkrådet anser att sjyst är den mest lämpliga stavningen:

Vi föredrar stavningen med sj, eftersom ordet kommer från franskan och sch hör hemma i ord som kommer från eller via tyskan. En stavning med -ss- är inte bra, eftersom det ser ut som en böjningsform. Men något grundord sjyss finns ju inte. Jämför med vass-vasst, men tyst.

Vad som är rätt går alltså att diskutera – i Svenska Dagbladet skriver Siv Strömquist att "förvirringen är total" när det gäller just detta ord. Frågan är om nästa upplaga av Svenska Akademiens ordlista kommer att gå samma väg som Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien och även acceptera schysst.

Den som under tiden vill undvika att göra fel gör alltså klokt i att skriva sjyst, schyst eller juste. Eller så är det bara att åberopa lex Socker-Conny och devisen Med ett schysst järnrör slår man hela världen med häpnad! och hoppas på det bästa.

Anders

0 kommentarer

År 1622 gav Gustav II Adolf Norrtälje stadsrättigheter. När kommunen i augusti i år invigde en ny park döptes den efter stadens grundare, och fick namnet Gustaf II Adolfs park. Det dröjde dock inte länge innan namnet fick kritik. Inte för att det var något fel i sig att uppmärksamma kungens betydelse för Norrtälje, utan för att stavningen av hans namn bryter mot traditionen.

När kungen år 1632 i Lützendimman utkämpade sin sista strid gjorde han det som Gustaf II Adolf. I dag stavas hans namn i regel Gustav II Adolf. Och han är inte den enda kungligheten vars namn har ändrats. Den kung som i livet hette Carl XV stavas nu Karl XVDrottning Christina har blivit Kristina.

Grunden till stavningsförändringen lades när ecklesiastikminister Fridtjuv Berg år 1906 drev igenom en omfattande stavningsreform, där ett av huvudnumren var att v-ljud skulle skrivas med bokstaven v och inte ffv eller hv. På sina håll fanns ett utbrett motstånd mot reformen, men en bidragande orsak till det stora genomslaget var Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Boken användes som läromedel i geografi och följde de nya stavningsreglerna. En bit in på 1910-talet kapitulerade de dagstidningar som tidigare bekämpat förändringen.

Mediespråksgruppens skrivregler rekommenderar att samtliga kungar och drottningar från Oscar I och framåt får behålla den stavning de själva använde eller använder. I mediespråket kommer Carl XVI Gustaf inte att så småningom skrivas Karl XVI Gustav, utan den nuvarande regentens namn kvarstår oförändrat.

Kungahuset har dock inte samma syn på saken. Vid hovet är normen att de avlidna kungar och drottningar som den nuvarande regenten har träffat får behålla stavningen. Carl XVI Gustaf var fyra år när Gustaf V gick bort – eftersom kungen hann lära känna sin farfarsfar har stavningen inte förändrats.

Men Carl XVI Gustaf träffade varken Oscar I (1799–1859) eller Oscar II (1829–1907), vilket för Kungahusets del innebär att namnen, till skillnad från Mediespråksgruppens skrivregler, stavas Oskar I respektive Oskar II.

– Gränsen går vid dem kungen har träffat. Det är en språkregel hos oss, säger Marianne Bonbeck, informationssekreterare vid hovet.

Kungahuset och Mediespråksgruppen har heller inte samma syn på prinsar och prinsessor. Mediespråksgruppen rekommenderar att de får behålla sina privata stavningar – Carl Philip kommer aldrig, vare sig prinsen blir kung eller inte, att börja skrivas Karl Filip, och där hovet föredrar prinsessan Eugenia (1830–1889) ändrar Mediespråksgruppen inte Eugénie.

När Sverige så småningom får en ny regent kan det alltså bli dags för kungahuset att ändra stavningen, eftersom kronprinsessan Victoria varken har träffat farfarsfarsfar Gustaf V eller farfarsfar Gustaf VI Adolf. Men om så blir fallet vill Marianne Bonbeck inte svara på i dagsläget.

– Det är en fråga för framtiden, säger hon.

Språkrådets grundprincip är att personer ska får skriva sina namn som de själva väljer. Ibland krockar tumregeln med olika skrivsätt. Under en lång tid försvenskades namnen på historiska regenter från andra länder. Den franske kungen Louis XIV skrivs på svenska Ludvig XIV, den brittiska drottningen Mary Stuart blir Maria Stuart och den ryska tsaren Pjotr den store omstavas Peter den store. Men namnen på sentida regenter genomgår inte någon försvenskning. Spaniens Juan Carlos blir inte Johan Karl.

– Att försvenska utländska namn behövs inte längre. I dag skulle vi förstå att Pjotr den store motsvarar Peter den store, säger Susanna Karlsson, språkvårdare vid Språkrådet.

Gustaf II Adolfs park följer varken Mediespråksgruppens eller kungahusets rekommendationer. Däremot finns det, skriver Norrtelje Tidning, sedan tidigare en gata med namnet Gustaf Adolfs väg i kommunen. Det må bryta mot traditionen, men det är åtminstone konsekvent.

Anders

Foto: Paul Hansen

4 kommentarer

Större än jag eller större än mig? Doping eller dopning? Date eller dejt?

Frågor om rätt och fel i språket tillhör de vanligaste i redaktionens mejlkorg. För det mesta bollar vi frågorna vidare till Språkrådet. Ibland får frågeställarna svaret att flera alternativ kan betraktas som korrekta, ett besked som ibland tas emot med en viss besvikelse.

Vad som anses rätt och fel beror ofta på vem det är som tillåts bestämma. I texten ovan har rättstavningsprogrammet redan hunnit rödmarkera både dopning och dejt, de stavningar som Språkrådet rekommenderar eftersom de till skillnad från doping och date har anpassats till svenskan.

På Språktidningen följer vi vanligtvis Språkrådets regler, men inte alltid. Vi skriver internet där Språkrådet länge föredrog Internet. När det gäller rättstavning förlitar vi oss på Svenska Akademiens ordlista, och när det gäller namn kikar vi ofta på hur Mediespråksgruppen och Nationalencyklopedin väljer att skriva dem.

Ibland ger dock fler kockar en intressant men något förvirrande soppa. Mediespråksgruppen (med representanter från flera stora svenska medier) anser att namnet på Libyens före detta ledare bör skrivas Muammar Gaddafi, Expressen och Dagens Nyheter (vars språkvårdare är representerade i Mediespråksgruppen) föredrar Khaddafi, Sydsvenskan stavar Kaddafi, den som bläddrar i Nationalencyklopedin hittar uppslagsordet Qadhdhafi medan nätversionen har fastnat för Khadaffi, och Språkrådet anser att den lämpligaste stavningen är Qadhdhafi med Qaddafi respektive Gaddafi som silvermedaljörer.

Qadhdhafi är enligt Språkrådet den stavning som bäst representerar hur namnet överförs till latinsk skrift, medan Gaddafi sägs ligga nära det lokala uttalet. Expressen menar att Khaddafi i kraft av traditionen är den stavning som läsarna bäst känner igen. Traditionen tillskrivs ofta stor betydelse i språkvårdsfrågor. Vi skriver exempelvis alltjämt Köpenhamn trots att København tveklöst representerar det danska uttalet bättre.

Alla har goda argument för sin hållning i stavningsfrågan. Så vem har rätt?

Tja, det brukar heta att det viktigaste är att vara konsekvent. Språkrådet är visserligen en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen och deras rekommendationer får ofta stort genomslag, men den som ratar dem kan sova lugnt utan mardrömmar om böteslappar för felaktigt språkbruk. Så Expressen skriver tvärt emot rekommendationerna myndigheter och verk gement (rättsmedicinalverket) och Fokus skriver partinamn utan versal (socialdemokraterna). Och det är förstås rätt och riktigt – åtminstone i Expressen och Fokus.

Nå. Trots de olika åsikterna om den före detta libyske ledaren tycks stavningsutbudet i svensk press ändå vara förhållandevis begränsat. År 2009 räknade den amerikanska tv-kanalen ABC till inte mindre än 112 olika stavningar som förekom i inhemska medier.

Anders

Foto: Jesse B. Awalt/U.S. Navy

0 kommentarer
Prenumerera på RSS - skrivregler