Historiskt semikolon för ordboken

Det trettionionde bandet innebär att Svenska Akademiens ordbok äntligen är färdig. Men slutpunkten är snarare ett semikolon.

Text:

Bild: Daniel Nilsson

Det är lätt att förlora sig i siffer­exercis med det sista bandet av Svenska Akademiens ordbok, SAOB, i sina ­händer. Uppdraget att ta fram en ordbok klubbades av Svenska Akademien för 237 år sedan, arbetet började på riktigt för 140 år ­sedan och det första häftet utkom för 130 år sedan. Nu är verket komplett tack vare det sista bandet som sträcker sig från ä till öxne. Tillsammans ­innehåller dessa 39 band drygt 33 000 sidor som i sin tur sträcker sig över 2,5 hyllmeter. Den som vill köpa samtliga band med ­pärmar får investera 30 862 kronor. Den som dessutom vill ha banden inbundna får räkna med att hosta upp ytterligare sisådär 40 000 kronor hos en bokbindare. Den som däremot inte vill lägga en smärre förmögenhet på den tryckta ordboken har ett mer plånboks- och användarvänligt alternativ eftersom den också finns tillgänglig kostnadsfritt på webb­platsen svenska.se.
Men så är det också en speciell ordbok. Få språk i världen kan stoltsera med en så omfattande beskrivning av ordförrådet. Det går förstås att ironisera över att det arbete som inledningsvis väntades ta runt 25 år i anspråk gick i mål först den 20 december 2023 och att notan i dagens penningvärde slutade på runt 1 ­miljard kronor. Men det säger något om ambitions­nivån. Det är närmast en klyscha att beskriva SAOB som en nationalklenod, en del av vårt kulturarv, en språklig infrastruktur, en ordbok som andra ordböcker vilar på eller en skattkammare för ­forskare, språk­vårdare och vardags­nyfikna. Ändå är det precis vad det är.

Svenska Akademiens ordbok: band 39
Bo-A. Wendt (huvudredaktör)
(Svenska Akademien)

Det är också ett speciellt band av ordboken. Det ekar av svunna tiders vägval (det första ”riktiga” uppslags­ordet är gammalstavade äbb eftersom redaktionen 1917 i konsekvensens namn ratade ebb som uppslagsform då det ­korta e-ljudet i årtionden stavades med ä) och fångar samtidigt dagens språkbruk (äldre­ombudsman är ett av många ord som exemplifieras med språkprov från 2022). Här finns även den användar­handledning som utlovades redan i det första häftet från 1893 samt en källförteckning på drygt 400 sidor.
Tack och lov är slutpunkten för ordboken snarare ett semikolon. Redaktionen har redan påbörjat arbetet med att revidera SAOB. Den andra upplagan blir helt digital och ska täppa till luckor, uppdatera otidsenligheter och rätta till felaktigheter.
Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare, får sista ordet i den första och 140 år långa ­etappen av detta sisyfosprojekt. I efterordet ­hinner han bocka av ”en så formidabel humanistisk infrastruktur” och ”en så oupphörligt fascinerande skatt­kammare” innan han konstaterar att ordboken äntligen är ”avslutad men trots det i full utveckling”. Det är bara att tacka och buga för den uthålligheten och den välgärningen.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.