Hela 42 procent av finlandssvenska ungdomar har någon gång behandlats dåligt just för att de talar svenska. Vanligast är att de uppmanas att tala svenska. Det visar Den finlandssvenska ungdomsbarometern som sammanställs av tankesmedjan Magma.

Vid årsskiftet var det 5,24 procent av befolkningen i Finland som hade svenska som modersmål. Andelen svensktalande har länge varit på tillbakagång. De senaste åren har det också skrivits en hel del om negativa attityder till svenska och svensktalande. Yle har exempelvis samlat in vittnesmål från svensktalande som gäller allt från usel service till trakasserier.

Bland finlandssvenskar i åldern 15 till 19 år är det 42 procent som uppger att de behandlats dåligt på grund av att deras modersmål är svenska. Av dem som drabbats är det 61 procent som uppmanats att tala finska, 51 procent som utsatts för glåpord, 9 procent som hotats med fysiskt våld, 3 procent som blivit offer för fysiskt våld och 2 procent som utsatts för näthat.

Det är vanligare att flickor behandlas dåligt – men det är i större utsträckning pojkar som utsätts för direkta hot om våld. Ofta är det okända vuxna som ligger bakom kränkningarna.

Bara 32 procent svarar att de tror att det kommer att vara lättare att leva som svensktalande i Finland om tio år. Och hela 89 procent säger att det är viktigt att tillhöra en svenskspråkig gemenskap. Vidare är det 60 procent som upplever att de tillhör en minoritet.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Här möter du tio finlandismer – alltså tio ord som är typiska för den svenska som talas i Finland, men som sällan eller aldrig hörs i den svenska som talas i Sverige. Vet du vad orden betyder? Samtliga ord och definitioner kommer från Finlandssvensk ordbok. Lycka till! Och så säger vi grattis på självständighetsdagen!

Här hittar du ytterligare ett kviss med finlandismer.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Hej är svenskans vanligaste hälsningsfras. I sverigesvenskan är även tjena ganska vanligt. I finlandssvenskan är det i stället goddag som sticker ut.

Det är språkforskarna Jenny Nilsson och Catrin Norrby som har studerat svenskans hälsningsfraser. De har analyserat inspelningar från biljettkassor i Sverige och Finland. Hej dominerar i både sverigesvenskan och finlandssvenskan – men det finns också stora skillnader.

I de svenska biljettkassorna hälsar 73 procent av både kunder och personal med hej. Bland personalen hälsar 14 procent med hej hej, 4 procent med tjena, 3 procent med hallå och 6 procent med något annat. Bland kunderna är det tjena som är tvåa med 9 procent. Därefter följer hej hej med 5 procent, hallå med 3 procent och hejsan med 2 procent. Det är 8 procent som använder någon annan hälsningsfras.

I de finländska biljettkassorna hälsar 82 procent av personalen med hej. Samma val gör 74 procent av kunderna. Bland personalen är det 5 procent som säger goddag, 4 procent som säger hejsan, 3 procent som säger hej hej, 2 procent som säger moj och 1 procent som säger mojn. Vidare är det 3 procent av personalen som använder någon annan hälsningsfras. Bland kunderna väljer 6 procent hej hej respektive hejsan, 4 procent goddag och 1 procent moj, mojn respektive tjena. Det är 7 procent som hälsar med någon annan fras.

Hallå används enbart i sverigesvenskan. Goddag återfinns bara i finlandssvenskan. Tjena är betydligt vanligare i sverigesvenskan.

Hela studien finns att läsa i Svenskans beskrivning 35.

Anders

Foto: Istockphoto

3 kommentarer

Osäker på vad gravgård eller abiturient betyder? Svaren finns i Finlandssvensk ordbok. Hela ordboken finns nu tillgänglig på nätet utan kostnad.

Finlandssvensk ordbok samlar drygt 2 500 så kallade finlandismer, alltså ord som är typiska för finlandssvenskan men som sällan eller aldrig används i sverigesvenskan. Nätupplagan är baserad på 2008 års utgåva.

Ordboken innehåller inte bara definitioner. Där finns också rekommendationer för i vilka sammanhang orden kan användas. Bland annat anges vilka finlandismer som sverigesvenskar kan förväntas känna till.

Hur är det då med gravgård och abiturient? Orden betyder ’kyrkogård, begravningsplats’ respektive ’elev i sista klassen i gymnasiet’.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den finaste finlandismen är nakupelle (’naken’) – ett ord som aldrig funnits med i varken Svenska Akademiens ordlista eller Svenska Akademiens ordbok. Nakupelle fick 12,1 procent av rösterna i Hufvudstadsbladets omröstning om de bästa finlandismerna.

När tidningen efterlyste läsarnas bästa finlandismer inkom 402 förslag. En jury valde därefter ut 25 kandidater. Totalt deltog 5 915 personer i omröstningen på Hufvudstadsbladets webbplats.

Segrade gjorde alltså nakupelle med 12,1 procent av rösterna. En som lobbade för ordet var chefredaktören Tommy Westerlund. Han beskriver nakupelle som ett ”gulligt och rart ord” som dessutom ”avdramatiserar allt som kan upplevas som svårt eller oanständigt kring nakenhet”.

Tvåa blev morkis (’moralisk baksmälla’) med 9,3 procent av rösterna, trea hoppeligen (’förhoppningsvis’) med 8,6 procent, fyra pikuliten (’jätteliten’) med 8,5 procent och femma paja med 5,8 procent.

Har du någon favoritfinlandism? Kommentera gärna!

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer
Prenumerera på RSS - finlandssvenska