Bild: 
Gunilla Hagström

Kroppen är svår att översätta

 
av: Fatima Grönblad

Sex är laddat i alla kulturer. För att översätta ord som har med sexualitet att göra krävs både kunskap och kreativitet.

Översättning är vanskligt; all ord bär med sig en last av associationer. Och ibland är det extra viktigt med varsamhet i ordvalet.

Under de senaste åren har Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, jobbat mycket med att översätta texter och filmer från svenska till andra språk. Samtidigt tar man fram ordlistor.

RFSU har till exempel gjort filmserien Upos, med korta filmer om kropp och sexualitet på fjorton språk. Syftet är att göra informationen tillgänglig för fler.

– Det handlar om allas rätt till kunskap. Och att alla ska kunna få verktyg att tala om sexualitet – med exempelvis en partner eller i vården, säger Kerstin Isaxon, sakkunnig på RFSU.

Översättningarna har krävt ett antal vändor fram och tillbaka till olika översättningsbyråer.

– Vi tänkte nog att man bara skulle skicka en text till en översättare och sedan skulle man få tillbaka den. Men så har det inte varit, säger Kerstin Isaxon.

Fel har uppdagats efter hand. Ibland har översättningarna varit värderande, till exempel har ord som valts för att översätta mens burit en negativ laddning som associerar till sjukdom. I andra fall har det varit sakfel – exempelvis har klitoris översatts med ’blygdläpp’.

– Och i förklaringen till ordet abort stod i en av ordlistorna att man inte kan bli gravid igen efter en abort, fast det skulle stå ”efter en abort är man inte gravid längre”. Det är ju väldigt allvarligt om det felet finns i en text som vi ska förmedla till ungdomar i sexualundervisning.

– Det är svårt att upptäcka, för ingen av oss på kontoret talar tigrinja eller dari, till exempel.

Det började med att de hittade fel i den engelska ordlistan, berättar Kerstin Isaxon. Då beslutade de att göra en ytterligare granskning av alla ordlistor.

– Vi har jobbat på lite olika sätt. Bland annat samlade vi en referensgrupp med dari-talande unga för att gå igenom den ordlistan. Vi frågade ”Vad står det här, vad ger det ordet för känsla?” Då märkte vi att det fanns fel.

Västra Götalandsregionen arrangerar sedan 2014 en tolkutbildning inom området SRHR, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Syftet är att ge tolkar en bättre grund, så att de kan göra korrekta tolkningar och skapa trygghet i samtal om ämnen som kan uppfattas som känsliga.

Hoda Faraj, SRHR-tolk mellan arabiska och svenska, gick utbildningen för fyra år sedan. Förutom sakkunskaper gav den också utrymme för diskussioner med andra arabiska tolkar.

– Det blev mycket diskussion om hur ord skulle översättas. Vi var inte alls ense.

Diskussion och reflektion är viktigt, betonar Hoda Faraj, som kontinuerligt förbättrar och fyller på sina egna ordlistor inom olika områden.

– Som tolk måste man jobba aktivt själv, och söka i olika källor. Var kommer det här ordet ifrån, vem använder det? Man ska inte bara gå efter en färdig ordbok. För arabiskan är som ett hav, och ord förändras hela tiden.

Hoda tar ett exempel: ordet bög. Det brukar hon inte översätta till motsvarande ord på arabiska, i stället väljer hon ordet som motsvarar svenskans ’homosexuell’.

– Det anses negativt laddat att vara homosexuell i vissa delar av Mellanöstern, och det gör att även orden blir negativt laddade. Säger jag ordet för ’bög’ på arabiska blir det som att säga att personen inte är en man.

Samtidigt gäller det att följa språket. Framöver kanske det arabiska ordet för ’bög’ tappar sin negativa laddning och blir neutralt, på samma sätt som det svenska ordet har gjort.

Hoda Faraj betonar att man som tolk inte bara jobbar med vad man säger. Lika viktigt är hur man säger det.

– Tolkning handlar inte bara om orden. Det är också känslor, kroppsspråk, tonen på hur man säger något. Den som hör en tolkad berättelse ska få samma känsla som om den skulle ha hört berättelsen direkt.

Hoda Faraj tolkar ofta i viktiga och känsliga situationer. Då gäller det att förmedla neutralitet, så att hon inte blir ett hinder i samtalet. Hon tar ett exempel: En person söker asyl för att hen har varit förföljd för sin homosexualitet i sitt hemland. Personen har äntligen fått tid för utredningssamtal på Migrationsverket för att berätta sin historia. Om hen då möts av en tolk som härstammar från det samhälle och den kultur som hen har flytt ifrån, kan det bli ett hinder.

– Det finns risk att personen känner sig otrygg. ”Kommer hon verkligen att tolka det jag säger – hon är ju arab, muslim, kvinna med sjal.”

Då gäller det för Hoda Faraj att göra vad hon kan för att bygga förtroende.

– Jag jobbar mycket på tolktekniken, hur jag sitter, hur jag tittar, hur jag använder ansiktet. Bara en ögonrörelse kan få en person att känna sig obekväm.

En annan princip som är viktig för Hoda Faraj är att bara översätta precis det som sägs, och inte börja förklara något själv. Om exempelvis en barnmorska på en ungdomsmottagning använder ordet slidkrans, översätter hon det ordagrant till arabiska: ’krans runt slidan’.

Det begreppet är inte så vanligt på arabiska, så det kan hända att personen inte förstår.

– Då säger jag bara att ”patienten förstår inte tolken” och så får behandlaren förklara, eller ta fram en bild.

RFSU:s erfarenheter av svårigheterna med att ta fram korrekta ordlistor har gjort att man har blivit än mer noggrann med att anlita översättare som är både kunniga och lyhörda.

För det gäller att ha fingertoppskänsla. Kerstin Isaxon nämner en diskussion om ordet för ’bög’ på tigrinja, som har en bokstavlig betydelse i stil med ’person från Sodom’.

– Vi hade en lång och bra diskussion med översättaren. Han förstod vår oro, men menade att det är det ord som en homosexuell person själv skulle använda, och att det inte finns något annat. Så vi valde att vara pragmatiska. Ord kan ha varit kopplade till något negativt, men folk kan ha neutraliserat det genom att använda det.

Idealet vore att jobba mer med referensgrupper i översättningsarbetet, tycker Kerstin Isaxon, exempelvis genom att samla en grupp hbtq-personer från olika länder för att höra vilka ord de väljer för att referera till sig själva.

– Gärna nyanlända, så att de har en aktuell vokabulär från sitt tidigare hemland. Med det arbetssättet skulle vi kunna bidra till att sprida positivt laddade ord, som till och med kan vara identitetsstärkande. Det skulle vi gärna göra. Språk är ju konstant föränderliga och kan användas för att både ge och ta makt över sin och andras situation.

Publicerad i nummer: 
2/2019