Jag arbetar på en institution med fyra ämnen, fördelade på två fakulteter. Vi håller på att omorganiseras och har då ofta behov av att diskutera vad det innebär att institutionen är – ja vaddå? Är den tvärfakulär, tvärfakultär eller tvärfakuljär? Alla varianterna förekommer. Vilken ska vi använda?
Inom forskning om klimatet pratas det ofta om climate adaption och climate mitigation. Klimatanpassning känns någorlunda etablerat och självförklarande, men vad blir egentligen den bästa översättningen för climate mitigation? Vi pratar ofta om att möta klimatförändringar, mildra effekter och så. Men finns det ett vedertaget begrepp?
Hur böjs ordet leda i sportsammanhang? Säger man leda, ledde, ledat (vilket jag tror) eller leda, ledde, lett (vilket min fru påstår) eller har vi rätt båda två?
Är orden gratis och kostnadsfritt helt synonyma? Oavsett vilket uttryck man använder, behöver man ta hänsyn till aspekten att de flesta av kommunens arrangemang egentligen inte är gratis eftersom de finansieras av skattemedel?
Jag har en fråga angående namnet Georg. Den traditionella svenska stavningen är Georg. Blir uttalet automatiskt engelskt om man stavar det George? Finns det någon skriv- eller uttalsregel i svenskan för när det slutar på -ge i stället för -g? Vad jag har förstått det så blir stavningen George vanligare i Sverige, men har uttalet då också ändrats?
En timbank är ett ställe där arbetade och oarbetade timmar regleras. Men hur böjer man ordet i plural? Våra intervjupersoner säger timbankar, men vi är osäkra. Kan ni hjälpa oss?
Enligt Svenska Akademiens ordlista betyder sanktionera ’godkänna’, och det är också så som jag är van att tolka ordet. Nu hör man ordet användas i betydelsen ’rikta sanktioner mot’. Jag tycker att det kan bli tvetydigt, till exempel i meningen ”Sverige sanktionerar rysk olja”.
Jag upptäckte att betydelsen av ordet ganska skiljer sig åt mellan Svenska Akademiens ordlista, SAOL, Svensk ordbok, SO, och Svenska Akademiens ordbok, SAOB. Både SAOL och SO beskriver ordet på det sätt som jag alltid använt det: ’tämligen, relativt, i någorlunda hög grad’. SAOB anger däremot en betydelse som får mig snarare att tänka på tvärsäker eller liknande. Vad beror detta på?
Jag har stött på ordet klökord i en text, upptecknad i Västergötland: ”Sa (ska) du störa andakta å ge kLökoL (klökord) å ljuga te på köpet, röt prästen så det rungade.” Vad betyder ordet klök och kan ni säga något om dess ursprung?
Ska det vara foge-s eller inte i ordet brunvatten(s)sjö? Vid googling hittar jag både sötvattenssjö och sötvattensjö, klarvattenssjö och klarvattensjö, både saltvattenssjö (inte många) och saltvattensjö, varmvattenssjö och varmvattensjö (men inte många av någon av dem) samt kallvattenssjö och kallvattensjö (men inte många av någon av dem). I andra sammansättningar finns både sötvattensfisk och sötvattenfisk, saltvattensfisk och saltvattenfisk, kallvattensfisk och kallvattenfisk, varmvattensfisk och varmvattenfisk, ingen träff på klarvattensfisk, men fem träffar på klarvattenfisk. I samtliga fall tycker jag att det gott kunde vara foge-s. Eller är det den obetonade stavelsen -en i ordet vatten som styr?
När jag pratar engelska med min partner (som är från Frankrike) använder vi alltid olika ord för vattenflaska: jag säger water bottle och han säger bottle of water. Vem har rätt?
I äldre finska och finlandssvenska kallas cigarett ibland för det ryskklingande paperossi eller papyross. Vilka fler vanliga lånord från ryskan finns fortfarande i finska och finlandssvenska?