Läsning kan ge vässad inlevelseförmåga

Utvecklad språkförmåga, bättre förståelse för andra människors perspektiv och vässad känslighet. Det är spåren som läsningen av en roman efterlämnar i hjärnan. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i tidskriften Brain Connectivity.

I studien fick de tjugoen deltagarna, tolv kvinnor och nio män, läsa spänningsromanen Pompeii skriven av Robert Harris. Den utspelar sig under ett vulkanutbrott år 79 och använder historiska händelser som ram för berättelsen.

Läsningen portionerades ut under nio kvällar där deltagarna fick läsa trettio sidor åt gången. Varje efterföljande morgon fick deltagarna medan de vilade genomgå funktionell magnetresonanstomografi, en röntgenmetod som mäter neurologisk aktivitet. De fick dessutom genomgå den under fem dagar innan läsningens början och under fem dagar efter läsningens slut.

Effekter som visade sig under läsningens gång fanns också kvar fem dagar efter att deltagarna blivit klara med boken. Det gällde förändringar i de områden i hjärnan där språkförmåga, förståelse för andra människor och känslighet behandlas.

De neurologiska förändringarna dröjde sig alltså kvar åtminstone en tid efter läsningens slut. Det tyder enligt forskargruppen på att läsning kan bidra till att skapa varaktiga förändringar som ökar förmågan att leva sig in i andra människors situationer. Forskarna håller det också för troligt att en favoritbok lämnar ännu djupare spår hos läsaren – även neurologiskt.

Anders