Goebbels favoritord tar plats i Duden

Lügenpresse (’lögnpress’) var ordet som Joseph Goebbels ofta och gärna använde för att beskriva tidningar som motsatte sig nationalsocialismen. Drygt 70 år efter andra världskrigets slut tar nu Lügenpresse plats i ordboken Duden.

Redan under 1800-talet började ordet Lügenpresse användas i tyskan. Då användes det av konservativa katoliker som ett slagord riktat mot den allt starkare liberala pressen. Under första världskriget kallades tidningar i länder som befann sig i krig med Tyskland ofta för Lügenpresse.

Men den som främst förknippas med ordet är nog Joseph Goebbels. I Adolf Hitlers regering var han propagandaminister med ansvar för folkupplysning. I flera tal gick han till angrepp mot Lügenpresse. Joseph Goebbels hävdade att medierna i hemlighet styrdes av judar som motverkade Tysklands intressen. Han använde också ordet för att beskriva tidningar i utlandet som tog ställning mot nationalsocialismen. Adolf Hitler själv talade om Lügenpresse redan 1922 – elva år innan han tog makten i Tyskland.

Efter andra världskriget minskade användningen av Lügenpresse i Västtyskland. I Östtyskland levde ordet vidare. Under efterkrigstiden användes ordet för att fördöma västtyska medier.

Trots att Lügenpresse periodvis har varit ganska vanligt har det inte letat sig in i ordböckerna. Förrän nu. I den tjugosjunde upplagan av ordboken Duden finns Lügenpresse med.

I dag används ordet av bland annat nazister och den så kallade althögern. De hävdar att etablerade medier av politiska skäl förtiger sanningar. Användningen av Lügenpresse signalerar att dessa medier motarbetar medborgarnas intressen och folkviljan.

I den nya upplagan av Duden – som är den första på fyra år – finns omkring 145 000 ord. Av dessa är ungefär 5 000 ord nya. Där finns en rad andra ord som ofta används av radikalhögern, som Volksverräter (’folkförrädare’) och Fake News (’falska nyheter’).

Andra nya ord är bland annat Flexitarier (’flexitarian’), Brexit, Selfiestick (’selfiepinne’), Filterblase (’filterbubbla’), postfaktisch (’postsann, postfaktisk’), facebooken (’facebooka’) och Flüchtlingskrise (’flyktingkris’).

Anders

Foto: Bundesarchiv