Därför kan jargongen vara en snuttefilt
Anders Svensson har läst Jargong – här har vi högt i tak (Natur & Kultur) av Johan Pettersson.
Bild: Istockphoto
Till sin natur är jargongen exkluderande. Den används i en viss grupp, har ofta sina egna uttryck och sin egen ton. Språkbruket och stilen skapar ett sammanhang som reser stängsel runt dom som är införstådda och dom som står utanför. I synnerhet när den kryddas med lika intern ironi är jargongen därför ”den varmaste av snuttefiltar”.
Beskrivningen är signerad Johan Pettersson, polisutbildare vid Malmö universitet. I boken Jargong diskuterar han bland annat mekanismerna bakom den här typen av gruppspråk. Han analyserar också föreställningarna bakom ord som tjejkast, killgissa och mansplaining.
Johan Pettersson konstaterar att jargong i sig inte är negativt. Däremot kan samtal som förses med stämplar som rå men hjärtlig och högt i tak ofta dölja ett sätt att kommunicera som stänger ute somliga. För att motverka socialt och språkligt utanförskap tipsar han om hur ord som alltid, aldrig och förlåt kan användas för att öppna dörren till en sluten miljö.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
Till sin natur är jargongen exkluderande. Den används i en viss grupp, har ofta sina egna uttryck och sin egen ton. Språkbruket och stilen skapar ett sammanhang som reser stängsel runt dom som är införstådda och dom som står utanför. I synnerhet när den kryddas med lika intern ironi är jargongen därför ”den varmaste av snuttefiltar”.
Beskrivningen är signerad Johan Pettersson, polisutbildare vid Malmö universitet. I boken Jargong diskuterar han bland annat mekanismerna bakom den här typen av gruppspråk. Han analyserar också föreställningarna bakom ord som tjejkast, killgissa och mansplaining.
Johan Pettersson konstaterar att jargong i sig inte är negativt. Däremot kan samtal som förses med stämplar som rå men hjärtlig och högt i tak ofta dölja ett sätt att kommunicera som stänger ute somliga. För att motverka socialt och språkligt utanförskap tipsar han om hur ord som alltid, aldrig och förlåt kan användas för att öppna dörren till en sluten miljö.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.