Historien bakom ett lättläst ideal
Anders Svensson har läst Lätt svenska i Finland av Camilla Lindholm, Marja Kivilehto och Satu Siltaloppi (red.) (Svenska litteratursällskapet i Finland/Morfem)
Bild: Istockphoto
Någon enighet om vad som är en lättläst text finns inte. Inte heller om vad den ska kallas (lättläst i Sverige men lätt språk i Finland). Och saknas gör även enighet om hur en sådan text bör utformas. Men avståndet mellan olika definitioner och skrivråd är inte större än att dom kan diskuteras och kontrasteras mot varandra. Gemensamt är enligt språkforskarna Camilla Lindholm, Marja Kivilehto och Satu Siltaloppi ändå ”att målsättningen är ökad demokratisk delaktighet”.
Lätt svenska i Finland är en guide till forskning och debatt om lättläst där Sverige ofta fungerar som jämförelse. Intressant är i synnerhet avsnittet om attityder. När klarspråk rotade sig som ett ideal för myndighetsspråket på 1970-talet handlade det i praktiken om ett slags maktförflyttning till medborgarna. Men lättlästa texter – som snarare syftar till att vara inkluderande – kan i dag stöta på motstånd när läsare uppfattar att dom är skrivna för personer som har en funktionsnedsättning.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
Någon enighet om vad som är en lättläst text finns inte. Inte heller om vad den ska kallas (lättläst i Sverige men lätt språk i Finland). Och saknas gör även enighet om hur en sådan text bör utformas. Men avståndet mellan olika definitioner och skrivråd är inte större än att dom kan diskuteras och kontrasteras mot varandra. Gemensamt är enligt språkforskarna Camilla Lindholm, Marja Kivilehto och Satu Siltaloppi ändå ”att målsättningen är ökad demokratisk delaktighet”.
Lätt svenska i Finland är en guide till forskning och debatt om lättläst där Sverige ofta fungerar som jämförelse. Intressant är i synnerhet avsnittet om attityder. När klarspråk rotade sig som ett ideal för myndighetsspråket på 1970-talet handlade det i praktiken om ett slags maktförflyttning till medborgarna. Men lättlästa texter – som snarare syftar till att vara inkluderande – kan i dag stöta på motstånd när läsare uppfattar att dom är skrivna för personer som har en funktionsnedsättning.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
