Bakom kulisserna på mängder av svenska uttryck
Svenska uttryck och deras ursprung, Kerstin Johansson (Ordalaget)
Hur kommer det sig att grädde på moset är positivt men lägga lök på laxen är negativt? Inget av det låter ju särskilt smaskigt. Men för den som har uttryckens ursprung klart för sig är betydelserna inte underliga. Grädden ska till exempel serveras till äppelmos och inte hällas över rotmos. Och lök kan förvärra något genom sin skarpa smak.
I denna bok ger Kerstin Johansson bakgrunden till drygt 230 svenska uttryck. Förklaringarna är korta och enkla. Det gör boken användbar och lättillgänglig, men samtidigt finns det tillfällen då författaren gärna hade fått gå mer på djupet.
Många av uttrycken har sina rötter i bondesamhället. Ett antal små aha-upplevelser väntar därför många av dagens läsare. Ett sådant exempel är uttrycket vara lika goda kålsupare, som betyder ’inte vara bättre än någon annan’. Men det var inte så att supen smakade kål. Innan potatis blev basföda stod ofta kålsoppa på menyn. Soppa kallades då supamat. Supa betydde ’inta flytande föda’, och ordet väckte inte samma associationer till alkohol som det gör i dag.
I denna bok ger Kerstin Johansson bakgrunden till drygt 230 svenska uttryck. Förklaringarna är korta och enkla. Det gör boken användbar och lättillgänglig, men samtidigt finns det tillfällen då författaren gärna hade fått gå mer på djupet.
Många av uttrycken har sina rötter i bondesamhället. Ett antal små aha-upplevelser väntar därför många av dagens läsare. Ett sådant exempel är uttrycket vara lika goda kålsupare, som betyder ’inte vara bättre än någon annan’. Men det var inte så att supen smakade kål. Innan potatis blev basföda stod ofta kålsoppa på menyn. Soppa kallades då supamat. Supa betydde ’inta flytande föda’, och ordet väckte inte samma associationer till alkohol som det gör i dag.
