Kretsen kring viruset

Under medeltiden hämtades det latinska corona in i svenskan och många andra språk i Europa, och fick snabbt också former som krona, krone, koruna, kruunu, kronis, kruna.

Romarna hade själva lånat in det från grekiskans koróne, ’något böjt; krans, ring’. Det latinska ordets betydelser lever kvar i de moderna språken: ’krans, ring, krets (av åhörare, åskådare); (guld)krona som värdighetstecken; stjärnbild’.

I bland annat svenskan har krona fått eller haft överförd betydelse: ’huvudprydnad; tonsur; överst belägen del; kungadöme; regering; statsmakt; myntenhet’. Korona har också använts i astronomiskt och meteorologiskt fackspråk om olika ljusfenomen. På 1960-talet studerade virologer RNA-virus i elektronmikroskop och tyckte att de liknade en solkorona, alltså strålkransen som vid solförmörkelse omsluter månskivan, och bildade då ordet coronavirus, som finns belagt i svenskan sedan 1970.

På senare tid har både corona och coronavirus blivit virala. Coronavirus har dessutom fått bidra med fyra bokstäver i ett annat viralt ord: covid-19, där d står för disease och 19 för 2019, året då viruset upptäcktes.

Bo Bergman är medarbetare i Sydsvenskan och författare.