Debatt och språkstrider efterlyses

Språkpolitiska strider trodde vi kanske var något för Balkan och Belgien. Numera är de även svenska.

En italiensk språksociolog, Tommaso Milani, har noterat de upphetsade grälen om språklagar, språktest och förortssvenska och analyserat dem i avhandlingen Debating Swedish, framlagd vid Stockholms universitet i juni.

Tommaso Milani spårar en språkpolitisk klimatförändring. Fram till 1990-talet var svensk språksyn synnerligen funktionell, för att inte säga funktionalistisk: språk är kommunikationsmedel som ska vara så lätta som möjligt att använda för så många som möjligt.

Då nåddes vi av kontinentaleuropeisk språkideologi, mer kulturell än social: språk är identitetsbärare, för individer, folk och nationer. Därför har de ett värde i sig, oavsett hur mycket de underlättar kommunikation människor emellan.

Båda tänkesätten behövs, men de måste hållas isär.

När vi försvarar svenskans ställning i universitetsvärlden är skälen främst kommunikativa. Undervisning, forskning och forskningsförmedling försämras om svenskan försvinner. Däremot har exempelvis minoritetsspråks­ställningen för jiddisch kulturella motiv. Jiddisch är knappast nödvändigt för att en grupp judar ska klara sig i Sverige, men det bär ett viktigt kulturarv. För modersmålsundervisningen på invandrarspråk finns både kommunikativa och kulturella argument. Den stärker barnens språkförmåga, också i svenska, och den ger dem möjlighet att inte alldeles kapa banden med föräldrakulturen.

Överge inte traditionell svensk syn på språkvård och språkpolitik! Med sin betoning på praktisk nytta för alla parter rymmer den ett starkt demokratiskt element. Men glöm inte heller kulturarvstänkandet! Annars kan kulturellt inriktade argument uppträda i kommunikativ förklädnad. Någon kan hävda att invandrarbarnens modersmålsundervisning är onödig, eftersom svenskan är landets viktigaste kommunikationsspråk. Kanske avses också – mer eller mindre underförstått – något annat: kulturer som bärs av andra språk än svenska har ingen plats i Sverige. Men tanken redovisas inte öppet förrän kulturarvsargumenten förs på tal.

Alltså, rensa i argumenten, klargör utgångspunkterna! Mer språkpolitisk debatt – fler språkstrider önskas!