Därför är listan oemotståndlig

Vårt vindsförråd är inte bara oordnat. På sommaren, under det svarta plåttaket, är det också olidligt varmt. Men jag behövde ha tag på en gammal inbjudan, och var därför tvungen att leta igenom låda efter låda med rester av 50 års sparande.

Det tar tid att hitta rätt. Inte för att materialet är oöverstigligt, utan för att jag stannar upp inför ungefär var tionde pappersbit och utbrister i ett ”åh” eller ett ”haha”. Snart blir det uppenbart att den vanligaste lämningen är en lista av något slag.

Jag hittar en märklig placeringslista för en fest. Jag hittar en lista på alla bilder vi tog på en utlandsresa. Jag hittar listorna på vad mina barn kunde ha hetat. Dem vi skrev på BB innan min fru och jag fattade beslutet.

I artikeln på sidan 18 skriver Tomas Svensson om listorna som genomsyrar vårt textarv. Listorna är troligen vår vanligaste textform. Inte bara på vinden eller i andra historiska arkiv, utan i ännu högre grad på nätet. Listorna lockar till klick. Någon har rankat gulligaste barnen, värsta språkfelen, galnaste upptågen.

Det finns något oemotståndligt i dessa ordningar och uppräkningar. Tomas Svensson visar hur grundläggande de har varit historiskt och fortfarande är under ett barns skriftspråkliga utveckling. De första texterna ett barn skriver är ofta listor.

Kanske ligger svaret på listornas popularitet just där: de påminner om barndomen och vårt språkliga arv. Ett annat skäl till listornas popularitet är att de kombinerar det omedelbara med det oändliga. En lista kan man ofta tolka och förstå direkt, men sedan kan man diskutera innehållet i oändlighet.

I skrivande stund har listan över vilka artiklar i Språktidningen 4/15 som fick högst betyg av er läsare kommit. Artikeln om språkgeniet Daniel Tammet kommer på första plats med snittbetyget 4,2 av 5. Efter den kommer artikeln om kollektiva substantiv med betyget 4,1, och på tredje plats artikeln om hur språket döljer våldet med 4,0 i betyg. Listan diskuteras flitigt på redaktionen. Argumenten staplas, också av dem kan man göra en lista.

I detta nummer släpper vi därför på hämningarna. Förutom Tomas Svenssons artikel bjuder vi på en hel del listor. De populäraste djurnamnen på sidan 34 är kanske den mest uppenbara, men leta vidare – det finns fler.

Av dig önskar vi sedan bara som vanligt att du fortsätter sätta Språktidningen högt på listan över tidningar du läser.