Vertikal odling har lanserats som ett effektivt sätt att producera bland annat grönsaker och kryddörter. Genom att stapla odlingar på varandra i hyllsystem utnyttjas utrymmena bättre.

Det talas i dag mycket om livsmedelsförsörjning och resursåtgång. I takt med att jordens befolkning växer ökar också behovet av föda. Allt fler försöker hitta klimatsmarta lösningar som kan förverkligas med mindre resurser än traditionell livsmedelsproduktion.

En sådan metod är vertikal odling. Ny teknik berättar om ett svenskt företag som nyligen gett sig in i branschen:

Fröet till den svenska startupen Grönska såddes för två år sedan. Barndomsvännerna Robin Lee och Petter Olsson hade fått upp ögonen för vertikal odling, vilket i korthet innebär att grödorna odlas hyllor staplade på varandra istället för att planteras på marken.

Men det är inte bara privata intressen som har fått upp ögonen för metoden. Trelleborgs Allehanda rapporterar att kommunen tagit fram en landsbygdsstrategi. Där ingår bland annat nya typer av livsmedelsproduktion i de metoder som ska undersökas:

Tillsammans med akademin kartlägga innovativa lösningar för lantbruket/gröna näringar (fiskodling i övergivna lador/vertikal odling av kryddor).

Vertikal odling går ofta hand i hand med hydroponisk odling. Det betyder att det inte används någon jord. I stället sker odlingen direkt i en näringslösning.

Vertikal odling är belagt i svenskan sedan 2008. Det har sedan 2016 talats allt mer om denna metod. Den kallas ibland även vertikalt jordbruk.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Bokashi är ett alternativ till traditionell kompostering som får allt fler anhängare. De senaste åren har metoden – som har sitt ursprung i Japan – blivit allt vanligare i Sverige.

I Japan har bokashi funnits länge. I Sverige är det först på senare år som tekniken har fått spridning. Ofta beskrivs bokashi som ett smidigt sätt att kompostera i det egna köket. I praktiken handlar det om att fermentera matrester och annat hushållsavfall.

Den som vill börja med bokashi behöver en hink med en tappkran i botten. I hinken varvas ett särskilt bokashiströ med köksavfall. Bokashiströ innehåller jästsvamp och bakterier som hjälper fermenteringen. Efter några veckor är processen färdig och resterna kan grävas ned och användas som gödning.

Nyhetsbyrån TT berättar att en av fördelarna med bokashi är att metoden är snabb:

På sommaren är det lätt att samla köksavfallet i en trädgårdskompost och omvandla det till matjord. Men att hålla igång den under vintern är inte helt lätt – och för den som vant sig vid att kompostera känns det befängt att slänga maten i hushållssoporna. Lösningen heter bokashi – en japansk fermenteringsmetod som komposterar matresterna rekordsnabbt redan inne i köket.

Allers skriver om skillnader mellan bokashi och traditionell kompostering:

Bokashi är en japansk metod som blivit populär i västvärlden. Det speciella är att avfallet fermenteras i stället för förmultnar. Genom att tillsätta så kallade effektiva mikroorganismer (EM), en unik blandning av olika mikroorganismer som finns i naturen, kommer fermenteringen igång. Ungefär som när man gör surkål.

Bokashi är belagt i svenskan sedan 2005. Användningen har ökat på sistone i takt med att metoden vunnit popularitet.

Anders

Foto: Wikimedia Commons

0 kommentarer

Noll avfall är en livsstil för personer som strävar efter att deras konsumtion ska ge upphov till så lite skräp som möjligt. Målet är att helt undvika förpackningar.

Förpackningsfri fanns med i Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2016. Samma år öppnade en förpackningsfri butik i Malmö. Där säljs alla varor i lösvikt utan emballage. I stället får kunderna ta med sig eller köpa lämpliga förpackningar. Tidningen Market rapporterar om affärsidén:

Konceptet bygger på principen noll avfall och inga varor säljs i traditionella förpackningar. Kunderna erbjuds att handla i egna förpackningar eller i påsar och burkar som kan köpas i butiken.

Den som gjort det till en livsstil att så långt som möjligt undvika förpackningar följer alltså en princip som kallas noll avfall. Det är ett översättningslån från engelskans zero waste. På svenska talas det också om noll skräp.

I praktiken innebär det att förpackningar och engångsartiklar försvinner och ersätts av emballage och föremål som kan användas många gånger. Exakt hur nolltoleransen mot skräp ska tolkas finns det olika åsikter om. Vissa anser att avfall som kan återvinnas är acceptabelt.

Stockholm Direkt berättar om Anna Rydne som i flera år försökt minimera hushållsavfallet:

Är det möjligt för en fyrbarnsfamilj som bor i lägenhet mitt i stan att producera noll avfall?

En inspiratör för många som anammat noll avfall är Lauren Singer. Hon skildrar livsstilen på en populär blogg. Yle uppger att Lauren Singer efter fyra år inte hade producerat mer avfall än att det rymdes i en liten burk. En som inspirerades var Julia Degerth:

Livsstilen kallas zero waste, alltså noll skräp och sedan mitten av maj i år (2016) lever Julia Degerth enligt samma principer som Lauren Singer.

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer

Pantpåsar har fått följa med till butikerna i årtionden. Nu kommer en ny typ av pantpåsar. Den här gången är det själva påsen som ger inlämnaren en slant tillbaka.

Den senaste tiden har plastens negativa miljökonsekvenser uppmärksammats på en rad olika sätt. För att minska användningen tar till exempel många svenska butiker numera betalt för plastpåsar. I Språktidningen 8/2017 skriver Susanna Karlsson om hur denna situation påverkar samtalsrutinerna i kassorna.

När det tidigare talats om pantpåsar i svenskan har det handlat om påsar med pantflaskor och pantburkar som lämnas i butikernas pantstationer. Den nya pantpåsen fungerar på ett annat sätt. Här är det alltså själva påsen som ger inlämnaren en liten peng i retur.

Hittills rör det sig om ett försök i ganska liten skala. Men det har fått en hel del uppmärksamhet. Butikstrender rapporterar att japansk tv besökt en livsmedelsbutik i Stockholm för att göra ett reportage om pantpåsar. Ny teknik berättar om hur systemet fungerar i Hemköps butiker:

I Hemköpsbutikerna lägger man plastpåsarna man vill återvinna i ett kärl vid kassan. Hemköp samlar upp dem och de följer med ordinarie transporter till deras lager. Sedan hämtas de av företaget Trioplast. Trioplast levererar plastpåsar till Axfood. I samband med att Hemköp utökar sitt projekt med pantpåsar ska Trioplast stå för återvinningen av påsarna som Hemköp får in.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Att massklandra är ett nytt fenomen i mediebranschen. Då fälls en rad medier samtidigt för publiceringen av en och samma artikel.

I Sverige har etablerade medier en ansvarig utgivare som är rättsligt ansvarig för allt som publiceras. I princip får heller ingenting publiceras mot utgivarens vilja. Utgivaren är också ansvarig för sådant som publiceras även om den inte haft möjlighet att granska materialet innan publicering.

Det är denna princip som nu har gjort att svenska medier massklandrats. Många av landets stora medier publicerar löpande telegram från nyhetsbyrån TT på nätet. Denna publicering sker ofta helt automatiskt. Utgivaren har då alltså ingen möjlighet att förhandsgranska innehållet.

Nyligen klandrade Pressens opinionsnämnd ett telegram om anmälningar mot en namngiven psykiatriker. Texten avslutas med att TT utan framgång sökt psykiatrikern för en kommentar. Detta var, enligt nämnden, inte tillräckligt. Uppgifterna var av sådan karaktär att den som publicerade telegrammet också skulle ha sökt psykiatrikern för ett bemötande. Därför klandras dessa medier för publiceringarna.

Det var ett trettiotal tidningar som fälldes för en och samma publicering. I Dagens Media och Medievärlden talas det om massklander. Resumé berättar om bakgrunden till kritiken:

Nu massklandras återigen tidningar på grund av ett TT-telegram, och den här gången fälls 30 tidningar i PON. Beslutet följer den rekommendation som Allmänhetens Pressombudsman, PO, lämnat. TT, och de tidningar som fälls, anses i det här fallet inte ha gjort tillräckligt mycket för att låta psykiatrikern komma till tals.

Massklander och massklandra är belagda i svenskan sedan 2018.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Efter flera uppmärksammade våldsdåd har incel-rörelsen hamnat i fokus. En incel är en person som lever i ofrivilligt celibat.

Tio personer dog och sexton skadades när en man tidigare i år körde genom en folkmassa i Toronto tidigare i år. Strax innan den 25-årige gärningsmannen satte sig bakom ratten uppmanade han i sociala medier till ett incel-uppror. Han hyllade också en man som för fyra år sedan körde ihjäl sex personer och skadade ytterligare fjorton.

Båda männen kopplas alltså till incel-rörelsen. Ordet incel är inlånat från engelskan. Det är bildat till involuntary celibacy, ’ofrivilligt celibat’.

En incel är en person – i regel en man – som inte lyckats hitta någon partner. På nätet samlas incels i forum där det ständigt förekommer fantasier om våld mot kvinnor som en hämnd för avsaknaden av en partner. Det är också vanligt att incels anser sig ha rätt till sexuella relationer. Harry Skärlund skriver i Expressen om de attityder som präglar rörelsen:

Enligt incels världsuppfattning är allt biologiskt. Antingen föds du som en attraktiv man (muskulös, tuff, sportig) och tjejer dras till dig, eller så föds du oattraktiv och är evigt dömd till ensamhet.

Johanna Frändén skriver i Aftonbladet att ett mönster bland incels är att de skuldbelägger kvinnor för egna tillkortakommanden:

Det nya med incel-rörelsen är att den odlas i ett tydligt politiskt underdogperspektiv och frodas i öppet på internet. Manskören som hejar på består av tusentals killar som hatar kvinnor som kollektiv under förevändningen att de förvägrar dem sexuellt umgänge.

Incel är belagt i svenskan sedan 2017.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Inom politiken talas det inte längre bara om vänster och höger. Allt fler refererar nu till gal–tan-skalan.

Det politiska landskapet förändras ständigt. Allt oftare hörs nu argument för att det i många sammanhang inte längre är relevant att beskriva partier utifrån en politisk hemvist till höger och vänster. Denna typ av diskussion är inte helt ny. Länge har det till exempel debatterats om nationalsocialismen bäst beskrivs som en vänster- eller som en högerideologi.

I stället referar allt fler till gal–tan-skalan. Här står gal för grön, alternativ och libertariansk och tan för traditionell, auktoritär och nationalistisk. Högerpopulistiska och invandringskritiska partier hamnar i regel långt ut på tan-sidan. Feministiska och gröna partier brukar placera sig i andra änden, alltså långt ut på gal-sidan.

När det gäller gal–tan-skalan är det snarare synen på kulturella och sociala värden som fäller avgörandet i stället för synen på fördelningspolitik. I Expressen beskriver Johan Hakelius gal–tan-skalan som en uppdelning mellan liberala och konservativa.

I Sverige började gal–tan-skalan på allvar ta plats i debatten under 2016, även om det finns tidigare belägg. Sedan dess har användningen ökat. När fenomenet diskuteras gäller det ofta om gal–tan-skalan är ett lämpligt instrument för att analysera det svenska partisystemet. I Bohuslänningen ifrågasätter Karin Pihl detta redskap:

Sannolikt kommer partierna att göra upp om migrationspolitiken genom en bred, parlamentarisk överenskommelse. GAL-TAN-skalan i all ära – när riktlinjerna för migrationen är utstakade kommer den politiska debatten i någon mån att återgå till något så traditionellt som höger-vänsterskalan.

Så här beskriver Sveriges Radio gal–tan-skalans huvudprinciper:

Kort sagt kan man säga att individens frihet, klimatet och öppen invandring är viktigt för partier längst ut på den liberala GAL-änden. Medan att värna nationen och traditioner, samt begränsad invandring är viktigt längst ut på TAN-änden. Forskare har tidigare använt GAL-TAN-skalan när höger-vänster-skalan inte har räckt till. Till exempel för att förstå varför europeiska partier är för eller emot EU.

Själva skalan började användas 1999 av forskare inom statsvetenskap. Begreppet gal–tan ska ha myntats 2002. Det har lånats in i svenskan från engelskan.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Den som lagar mat från rot till stjälk kastar inget i onödan. Det är en matlagningsfilosofi som går ut på att använda allt av ett livsmedel.

En av de senaste årens hetaste trender inom restaurangbranschen är från nos till svans. Kockar som följer denna princip ser till så att inget går till spillo. Hela slaktkroppen ska användas – och inte bara de mest exklusiva styckningsdetaljerna.

En annan trend är att allt fler – helt eller delvis – väljer bort animaliska livsmedel. Motsvarigheten till från nos till svans när det handlar om vegetabiliska livsmedel är från rot till stjälk. Även här är utgångspunkten att så lite som möjligt ska slängas. Genom att minimera svinnet minskar livsmedelsproduktionens klimatpåverkan. Sportamore beskriver från rot till stjälk som en av årets hetaste mattrender:

Nos till svans-tänket som varit trendigt i köttvärlden har nu tagit sig till det vegetariska köket. Att minska matsvinn är viktigt oavsett vilken råvara du lägger på tallriken. Räkna med fler recept som tar tillvara på rötter, stjälkar och frön som du annars hade slängt. Typ picklade vattenmelonkanter och pesto på broccolistjälkar.

Foodly behandlar från rot till stjälk och från nos till svans som synonymer:

Rot till stjälk, från nos till svans – det finns flera sätt att beskriva den nya mattrenden som helt enkelt handlar om att ta vara på allt från ett livsmedel. Koka soppa på oxsvans och pickla vattenmelonens skal – det är dags att gå vidare från vår slita och släng kultur.

Från rot till stjälk är ett översättningslån från engelskan. Där talas det om from root to stalk.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Somliga upplever ständigt fomo, rädslan för att missa något spännande som händer. Nu växer motrörelsen jomo. Här läggs det vikt vid lugn och ro i stället för att stressa från den ena saken till den andra.

Fomo (’oro för att missa något särskilt intressant eller roligt’) var ett av orden på Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2016. Det är en akronym för fear of missing out. Det är inte ovanligt att fomo betraktas som ett mycket tidstypiskt fenomen. Rädslan för att inte vara med när något riktigt spännande händer riskerar att skapa stress.

Men ibland är det inte så dumt att strunta i jakten på den för stunden häftigaste upplevelsen. Det anser åtminstone den motrörelse som talar om jomo, en akronym för joy of missing out. En inspirationskälla till detta förhållningssätt är Christina Crooks bok The joy of missing out – finding balance in a wired world från 2015.

Jomo är belagt i svenskan sedan 2016. Ordet nämndes som en motsats till fomo i en kommentar till det årets nyordslista. Då hade ordet använts i ytterst begränsad omfattning i svenskan. Sedan dess har användningen ökat något.

En av de personer som praktiserar jomo är författaren Hillevi Wahl. Hon skriver i Topp Hälsa om fenomenet:

Jag tror att JOMO-rörelsen har helt rätt. Vi måste ta tillbaka makten över våra liv. Vi måste inse att det inte är meningen att vi ska vara intresserade av allt eller gå på alla fester. Vår hjärna vill göra en sak i taget. I lugn och ro. Och få tid att processa det vi har varit med om.

Även i Amelia behandlas jomo som en välkommen motreaktion på fomo:

Jomo (joy of missing out) har ersatt sin ängsliga kusin Fomo (fear of missing out). Nu vågar vi vara nöjda med våra egna val och inte lika oroliga att missa något. Åh, så skönt. Äntligen ett kravlöst ord i tiden!

Anders

Foto: Istockphoto

3 kommentarer

Deepfake syftar till att föra publiken bakom ljuset. Ny teknik gör det relativt enkelt att manipulera filmer på ett sätt som gör fusket svårt att upptäcka.

De två senaste åren har det talats mycket om fake news. Det senaste halvåret har också debatten om deepfake nått Sverige. Denna typ av falsarier kan vara ännu svårare att avslöja. För att skapa deepfake används maskininlärning.

En deepfake är en film där en annan person klippts in. Computer Sweden berättar att tekniken inledningsvis användes för att skapa fejkade porrfilmer med kändisar. Då ersattes porrskådespelarnas ansikten av kändisar som Taylor Swift och Natalie Portman. Snart började samma teknik nyttjas för att skapa deepfakes med politiker. Deepfakes som fått stor spridning visar bland annat hur Barack Obama – med hjälp av manipulerade bilder och ljud – sågar sin efterträdare Donald Trump samt berättar att han i framtiden mest ska ägna sig åt golf:

Efter Photoshops intåg i interneteran har fejkade porrbilder blivit vardagsmat på allehanda sex- och slasksajter. Men deepfakes-fenomenet måste ändå ses som ett paradigmskifte. Utan rejäla resurser har det liksom inte gått att fejka rörlig bild på det här sättet tidigare. Nu kan vem som helst göra det, med öppna verktyg och en hyfsad dator.

Dagens Nyheter beskriver den nya tekniken som ett sätt att ta falska nyheter till en ny nivå. Relativt enkelt går det att få det att se ut som att personer säger sådant de aldrig sagt och gör sådant de aldrig gjort. Ålandstidningen skriver om hur deepfake kan få stora konsekvenser när manipulationen inte genomskådas:

Deepfakes är här för att stanna. De kommer bara att bli bättre och bättre och enklare att skapa hemma. Konstnärligt erbjuder det en massa spännande möjligheter. Men för media och samhällsdebattörer som lever på det förtroende som tittarna har för att de förmedlar den osminkade sanningen innebär deepfakes ett potentiellt dråpslag. Vi har redan stora problem med hur lätt en välpaketerad lögn blir viral när okritiska människor får sina fördomar bekräftade och delar vidare. Dagen efter skolskjutningen Parkland i Florida, spreds en skärmbild av en nyhetsartikel på BuzzFeed där reportern Richie Horowitz sa att det är hög tid att ta ifrån vita människor deras vapen. Allt var fejk. Det fanns ingen sådana artikel på Buzzfeed som inte ens har någon reporter anställd vid namn Richie Horowitz. Men det hindrade inte alternativhögern från att förfasas och dela och rasa.

Deepfake är belagt i svenskan sedan 2017.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord