Bättre ordförståelse, större ordförråd och fler steg på vägen mot att lära sig skriva. Det är några av effekterna när föräldrar börjar läsa för barnen redan vid sex månaders ålder. Det visar en amerikansk forskarstudie.

Forskarna har följt drygt 250 mammor och deras barn från sex månaders ålder till fyra och ett halvt års ålder. Vid flera tillfällen testades barnens kunskaper. Mammorna intervjuades vid varje tillfälle om hur de läste tillsammans med barnen.

Det var inte bara antalet lästimmar som hade betydelse. Aktiv läsning hade störst effekt. De barn som utvecklades mest hade mammor som diskuterade innehållet i texter och bilder samt talade om vilka känslor som berättelserna väckte.

I de hem där läsningen var aktiv och riklig skapades varaktiga fördelar för barnen. Vid fyra och ett halvt års ålder var de bättre på att skriva sitt namn, hade ett större ordförråd och var bättre på ordförståelse.

Studien visar enligt forskarna att det är viktigt att föräldrar tidigt börjar läsa för och tillsammans med barnen. Därför bör föräldrar på olika sätt uppmuntras att läsa för barnen.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Med hjälp av dna kan forskare förutsäga hur barns läsförmåga utvecklas. Genetiska faktorer förklarar upp till 5 procent av skillnaderna. Det är betydligt mer än exempelvis biologiskt kön.

Forskarna har studerat läsförmågan hos 5 825 barn och hur den utvecklats mellan sju och fjorton års ålder. Hos varje barn undersökte forskarna dessutom gener som anses särskilt viktiga för inlärning.

Slutsatsen är att genetiska faktorer kan förutsäga barns läsförmåga. De ger långt ifrån någon heltäckande bild av den förväntade utvecklingen, men gener är till exempel mer betydelsefulla än biologiskt kön. Genetiska faktorer kan enligt forskarna förklara upp till 5 procent av skillnaderna mellan olika individer. Biologiskt kön förklarar däremot bara upp till 1 procent av skillnaderna.

Resultaten skulle enligt forskarna kunna få praktisk användning i skolan. När de genetiska faktorerna antyder att någon kommer att få kämpa med läsningen skulle åtgärder kunna sättas in tidigt från skolans sida. Det skulle dessutom vara möjligt att då studera vilka metoder som fungerar på olika typer av genetiska profiler.

Bakom studien står forskare vid brittiska King’s College London, Karolinska institutet och tre amerikanska universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Scientific Studies of Reading.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Dagens amerikanska förstaklassare är bättre på att läsa än vad förstaklassarna var för tolv år sedan. Dessutom har de elever som har det tuffast med läsningen förbättrat sig ännu mer. Men gapet till de elever som klarar sig bäst är fortfarande stort.

Det är utbildningsforskare vid Ohio state university som har jämfört förstaklassare från 2002 och 2013. I studien deltog 364 738 barn från 2 358 skolor i 44 delstater. Studien är publicerad i tidskriften Educational Researcher.

Elevernas kunskaper testades på sex olika sätt. Fyra av dessa – att känna igen bokstäver, att känna igen ord, att känna igen språkljud och att förstå hur talat språk överförs till skrift – betraktas som grundläggande. De två avancerade förmågorna är läsning av text och självständig användning av kända ord.

Forskarnas slutsats är att förstaklassarna blivit bättre på att läsa. När de lämnade förskolan befann de sig på ungefär samma nivå som 2002 års förstaklassare gjorde efter ett år i skolan. Inte minst har de elever som får kämpa mest med läsningen knappat in på de elever som har det lättare.

Men utvecklingen är inte enbart positiv. Lågpresterande elever har förbättrat sina grundläggande färdigheter. Däremot ökar kunskapsgapet något när det gäller avancerade förmågor, alltså att läsa text och att använda ordförrådet självständigt.

Skälet till förbättringarna är enligt forskarna sannolikt att det läggs större vikt vid att barn tidigt lär sig dessa grundläggande färdigheter. Att avståndet inte krymper när det gäller avancerade färdigheter kan bero på att barnen får för få möjligheter till läsning. Forskarna tror därför att skolorna i ett tidigare skede borde ge chansen till mer avancerad läsning.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Att skicka gosedjuren till ett bibliotek för en övernattning är ett knep att få barn att läsa. Dagen därpå vill barnen läsa samma böcker som deras gosedjur kikat på. Det visar en japansk forskarstudie publicerad i tidskriften Heliyon.

I många länder ordnas övernattningar med lästema. Barnen får sova hemma i den egna sängen. I stället är det gosedjuren som får tillbringa natten på ett bibliotek. Där får de – inte helt oväntat med assistans från personalen – låna de bilderböcker som de är mest sugna på att läsa.

På morgonen får barnen se fotografier på gosedjurens läsfynd bland hyllorna. De får också med sig samma böcker. Under dagen är det många av barnen som sätter sig och läser böckerna för gosedjuren. Barnen visar också stort intresse för gosedjurens val av läsning.

I det japanska testet deltog 42 barn. Efter tre dagar hade effekten till stor del ebbat ut. Det var inte längre många barn som läste för gosedjuren.

Men det gick att väcka intresset till liv på nytt. Genom att för en natt ta bort gosedjuren och att åter visa fotografierna på gosedjuren i biblioteket inspirerades många barn till läsning.

Det fanns stora skillnader mellan de olika barnens beteende. Forskarnas förklaring är till detta att barn i femårsåldern håller på att förstå gränsen mellan fantasi och verklighet. Vissa barn tros ha insett att det inte var gosedjuren själva som hade valt ut böckerna, medan andra antas ha trott att det var så det gick till.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Den som ägnar mycket tid åt att läsa böcker får också extra mycket tid att göra det på. Den genomsnittliga bokslukaren blir nästan två år äldre än den som inte läser några böcker alls. Läsare av tidningar och tidskrifter lever även de något längre än personer som inte läser.

Bakom slutsatserna står forskare i epidemiologi vid Yale university, USA. De har tillfrågat 3 635 amerikaner om läsvanor. Forskarna har också följt deltagarnas hälsa under tolv år. Samtliga deltagare hade fyllt 50 år när studien påbörjades.

De som läste mer än 3,5 timmar i veckan – alltså i snitt minst en halvtimme om dagen – blev 23 månader äldre än de som inte läste alls. Tolv år efter att undersökningen gjordes var det 23 procent färre av bokslukarna som hade avlidit jämfört med icke-läsarna. I den grupp där mindre än 3,5 timmar i veckan ägnades åt läsning var det 17 procent färre som hade avlidit.

Skillnaderna mellan grupperna försvann inte trots att forskarna tog hänsyn till utbildningsnivå, ekonomisk situation med mera. De flitigaste läsarna var kvinnliga höginkomsttagare med utbildning på högskolenivå.

Studien är publicerad i tidskriften Social Science & Medicine.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Läshunden har redan tassat in i svenska klassrum. Då är det elever som läser för hunden. Nu kommer doftboken som ska göra läsningen till ett nöje för både två- och fyrbenta.

Doftboken Is that my dinner? har tagits fram av en amerikansk hundmatstillverkare och en reklambyrå. Den handlar om en hundvalp som letar efter mat och är avsedd för barn och hundar.

Tanken är att hunden ska krypa upp i soffan tillsammans med lillhusse eller lillmatte. Medan barnet läser berättelsen kan hunden krafsa på sidorna som preparerats med dofter av mat. Med boken följer dessutom smakprover på hundmat.

Is that my dinner? började i går att delas ut i amerikanska djurbutiker.

Anders

Foto: The Honest Kitchen

0 kommentarer

Att ljuda bokstav för bokstav fungerar bättre än att försöka lära sig hela ord på en gång. Ljudandet triggar nämligen rätt områden i hjärnan. Det visar en amerikansk forskarstudie publicerad i tidskriften Brain and Language.

Vänster hjärnhalva kopplas till många färdigheter som är viktiga för språkförmågan. Den brukar betraktas som det område som styr den verbala förmågan. Personer som har svårt för att läsa har däremot ofta mindre aktivitet i vänster hjärnhalva än personer som läser snabbt och rätt.

Med skillnaderna mellan hjärnhalvorna som utgångspunkt studerade forskarna hur personer lärde sig nya ord på två olika sätt. Den ena metoden var att lära sig orden genom att ljuda dem bokstav för bokstav, och den andra metoden var att på en gång lära sig hela ord.

Därefter kontrollerade forskarna hur väl deltagarna mindes orden. Ord som hade lärts in genom att ljuda utlöste stor aktivitet i vänster hjärnhalva. Ord som i stället hade lärts in som glosor behandlades i betydligt större utsträckning av höger hjärnhalva. Eftersom vänster hjärnhalva är avgörande för språkförmågan visar studien enligt forskarna att den bästa tekniken är att lära sig nya ord genom att ljuda.

Genom att ljuda skapas en stark koppling mellan bokstav och språkljud. När deltagarna använde samma taktik för tidigare okända ord hade de inga problem att läsa dem.

Forskarnas förhoppning är att de nya rönen ska hjälpa lärare att förbättra läsundervisningen. Den som på rätt sätt lär eleverna att läsa ser också till så att de lär sig metoder som även i framtiden underlättar inlärning.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Nästan all information om njursjukdomar är för svår för patienterna. Organisationer producerar alltså material som mottagaren sällan begriper till fullo. Det skriver en grupp australiska forskare i tidskriften American Journal of Kidney Diseases.

Den genomsnittliga patienten läser i vuxen ålder på en åttondeklassares nivå. Men var femte patient läser bara som en femteklassare. Bland patienter som har fyllt 65 år är det hela 40 procent som läser som en femteklassare eller sämre.

Rekommendationen är att information om njursjukdomar ska skrivas så att en femteklassare kan förstå den. Men så ser det inte ut i verkligheten. I stället var det bara 5 procent av informationen som var på femteklassarens nivå. En majoritet av informationen krävde kunskaper på en niondeklassares nivå – en läsförmåga som alltså långt ifrån alla patienter har.

Forskare vid universitetet i Sydney har kommit fram till att en stor del av informationsmaterialet om njursjukdomar missar målet. De har studerat 80 broschyrer avsedda för patienter i USA, Storbritannien och Australien. Med hjälp av olika textanalysmetoder har de undersökt svårighetsgraden.

Njursjukdomar är vanligare bland äldre, etniska minoriteter och socialt utsatta grupper. Samtidigt är det just dessa grupper där många läser sämre än genomsnittet. Därmed riskerar de att gå miste om viktig information om behandlingen av sjukdomar. Dödligheten i dessa grupper är dessutom högre.

Vanliga konsekvenser är enligt forskarna att de patienter som inte förstår informationen blir mindre motiverade att genomföra nödvändiga förändringar. Det kan gälla exempelvis medicinering och kostråd som åsidosätts. Därför är det mycket viktigt att den information som ges om njursjukdomar anpassas till mottagaren.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

En ryggsäck med valfria böcker får barn att ägna en stor del av sommarlovet åt läsning. När de återvänder till skolan till hösten har de inte bara bevarat läsningsformen från vårterminen. Många har också blivit bättre på att läsa. Det visar en studie från University of Rochester, New York, USA.

Ett fattigt område i Florida där få elever lever upp till de delstatliga kraven valdes av forskarna ut som plats för studien. Inte sällan har barnen tappat kunskaper under sommarlovet. Syftet var därför att se om de dels kunde uppmuntras att läsa, dels om de med hjälp av böckerna kunde behålla den läsförmåga de uppnått under vårterminen.

Forskarlaget ordnade en bokmässa för tjugo andraklassare. Efter att ha botaniserat bland böckerna fick eleverna välja ut upp till tretton böcker att ta med sig hem under sommarlovet. Kontrollgruppen bestod av tjugo andraklassare som under lovet fick ett par böcker skickade hem till sig. Urvalet hade anpassats efter andraklassarnas förmåga.

Elevernas läsning utvärderades både vår och höst. De barn som hade fått välja sina favoriter på bokmässan hade efter sommarlovet förbättrat sin läsning avsevärt. Barnen i kontrollgruppen låg däremot kvar på samma nivå.

Testet upprepades året därpå. Då fick den ena gruppen plocka med sig femton valfria böcker hem under sommarlovet. Den andra gruppen – alltså kontrollgruppen – fick den här gången välja ett mindre antal böcker.

När bägge grupperna hade möjlighet att välja böcker var det ingen som gjorde bättre ifrån sig än den andra. Men i bägge grupperna var framstegen stora. Fyra av fem elever behöll eller förbättrade sin läsning under sommarlovet.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Dåliga resultat i ett läsförståelsetest vid lärarutbildningens början säger inget om hur studenterna kommer att klara utbildningen. Trots en svag början finns det många som klarar sig utmärkt. Frågan är därför om den här typen av prov bör användas som urvalsinstrument. Det skriver Christine Lalander, universitetsadjunkt vid Institutionen för språkdidaktik på Stockholms universitet, i en licentiatuppsats.

År 2008 började 137 studenter utbilda sig till lärare i svenska och engelska vid Stockholms universitet. Av dessa deltog 97 i Christine Lalanders studie. Vid utbildningens början fick de göra ett diagnostiskt prov som testade deras läsförståelse. Fyra av texterna var på svenska och två på engelska. Texterna hade lix-värden mellan 36,37 och 47,13 – vissa var alltså ganska svåra.

Den genomsnittliga studenten fick 16,7 av totalt 30 poäng på provet. Studenter i åldern 22 till 26 år var de som lyckades bäst med ett snitt på 17,8 poäng.

Ett och ett halvt år senare fanns bara 48 av de 97 studenterna kvar på utbildningen. Övriga hade antingen hoppat av eller tagit en paus. En majoritet av avhopparna hade resultat under medel på testet i läsförståelse.

Christine Lalander kunde konstatera att det inte fanns något samband mellan svaga resultat på provet i läsförståelse och svaga utbildningsresultat. Däremot hade de studenter som klarade lästestet bäst i regel något bättre betyg.

I dag har det diagnostiska lästestet skrotats. Christine Lalander anser att studien väcker frågor om betydelsen av antagningsprov. Eftersom de riskerar att sålla bort kandidater som skulle kunna klara studierna utmärkt och bli goda lärare bör de åtminstone kompletteras av exempelvis intervjuer. Samtidigt skulle avstämningar kunna införas vid olika tidpunkter – där studenterna måste ha uppfyllt vissa mål – för att säkra att ingen går ut utbildningen utan tillräckliga kunskaper.

Anders

Foto: Istockphoto

5 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - läsning