Ofta är Googles översättningar riktigt bra. Men i vissa fall kan felöversättningar äventyra hälsan. Det fastslår forskare vid University of California efter att ha studerat ordinationer och instruktioner från läkare till patienter.

Forskarna har undersökt hur Google översätter de rekommendationer av olika slag som patienter får med sig hem när de skrivs ut från akuten. De översatte med Googles hjälp engelska texter till spanska och kinesiska. Därefter granskade de översättningarnas kvalitet.

Kvaliteten var enligt forskarna på det stora hela ganska god. Träffsäkerheten för spanska var 92 procent och för kinesiska 81 procent. Men de anser att Googles översättningar bör användas ”varsamt” inom vården. Ibland görs det i maskinöversättningen misstag som kan få direkt hälsofarliga konsekvenser.

Det var 8 procent av översättningarna från engelska till kinesiska som innehöll fel som riskerade att äventyra patienternas hälsa. Så allvarliga brister fanns i 2 procent av översättningarna till spanska.

Många gånger var det flertydiga ord och flerordsuttryck som ställde till det. Hold the kidney medicine betyder att patienten ska sluta ta njurläkemedlet – medan Google på spanska rekommenderar patienten att behålla det. Och att skip a meal översätts på kinesiska till att patienten bör göra ett bokstavligt hopp över måltiden i stället för att bildligt hoppa över den.

Ett annat skäl till att maskinöversättningar ibland hamnar snett är komplicerad meningsbyggnad. Många av misstagen skulle enligt forskarna kunna undvikas om läkarnas instruktioner till patienterna var lättare att läsa.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA Internal Medicine.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

De som har mandarinkinesiska som modersmål är mer musikalisk än engelsktalande. Förklaringen är att tonhöjd i både musik och språk behandlas i samma område i hjärnan.

Länge dominerade uppfattningen att musik och språk processades i olika delar av hjärnan. Men på senare tid har allt fler forskare blivit övertygade om att språk och musik är neurologiskt sammanflätade. Många tror dessutom att överlappningen är stor.

Denna teori får nu ytterligare stöd genom en studie utförd av kognitionsforskare vid University of California i San Diego. De har undersökt hur barn i åldern tre till fem år reagerar på tonhöjd. Hälften av barnen hade engelska som modersmål, och hälften mandarinkinesiska.

Kinesiska är ett tonspråk, där ord får olika betydelser beroende på tonhöjden. I engelska är tonhöjden inte betydelsebärande.

Deltagarna ställdes inför två olika tester. De fick lyssna till en inspelad tonhöjdsförändring och ett instrumentbyte där bägge instrumenten spelade samma ton. Bägge grupperna var duktiga på att identifiera instrumentbytet. Men det var bara de kinesisktalande barnen som reagerade på tonhöjdsförändringen.

De tydliga skillnaderna mellan grupperna beror enligt forskarna på att kinesisktalande barn redan vid tre års ålder vet att tonhöjd är av stor betydelse. De engelsktalande barnen har inte samma kunskaper eftersom tonhöjd inte har samma funktion i deras modersmål.

Resultaten visar, skriver forskarna, att språk och musik inte är fenomen som behandlas i åtskilda områden i hjärnan. Och det är detta som gör att kinesisktalande barn har ett försprång när det gäller att identifiera tonhöjd även i musik.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Developmental Science.

Här kan du läsa mer om tonspråk.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Vissa koncentrerar sig på rösten medan andra bryr sig mer om ansiktsuttrycken. Skillnaderna mellan hur mandarin- och engelskatalande tolkar känslor beror på att det i Östasien är mer sällsynt med ögonkontakt. Det hävdar kanadensiska forskare i en studie publicerad i Neuropsychologia.

Flera östasiatiska kulturer kännetecknas enligt forskarna av begränsad ögonkontakt och mindre intensiva ansiktsuttryck. Engelsktalande i Nordamerika fokuserar däremot mer på ansiktsuttryck och mindre på rösten.

Forskarna drar slutsatsen efter att ha testat hur 39 personer – där 20 talade kinesisk mandarin och 19 engelska – tolkade känslor som förmedlades genom tal och kroppsspråk. De fick se ansikten och lyssna till röster. Därefter var deras uppgift att säga hur personen kände sig.

De engelsktalande lade större vikt vid ansiktsuttrycken medan de kinesisktalande gav rösten större betydelse när det gällde att läsa av hur en person kände sig. Samtidigt hade neutrala ansikten en störande effekt för de engelsktalande vid tillfällen då de borde ha fokuserat på rösten.

Men det handlade inte bara om olika beteenden. Även hjärnaktiviteten, som mättes med hjälp av EEG, skilde sig mellan grupperna. Därför anser forskarna att det handlar om kulturella och lingvistiska skillnader som är mycket djupt rotade.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Under kulturrevolutionen präglades kinesisk litteratur av kollektiva värderingar. I takt med att Kina blivit mer individualistiskt har författare börjat använda ord som återspeglar den nya mentaliteten. Det visar en studie publicerad i International journal of psychology.

De stora förändringarna i det kinesiska samhället har sin motsvarighet i litteraturen. Den slutsatsen drar forskare vid University of California i Los Angeles efter att ha analyserat vilka ord som förekommer i 277 189 böcker skrivna på kinesiska. Samtliga gavs ut i Kina mellan 1970 och 2008.

För att undersöka vilka värderingar som förekom i verken sammanställde forskarna en lista på 16 ord. Hälften av dessa ord, som lydnad, kollektiv och ge, länkades till ett planekonomiskt samhälle där gemenskap eftersträvades. Den andra halvan bestod av ord som talangprivat, välja, självbestämmande och tävla. De klassades som typiska för ett marknadsekonomiskt samhälle med större fokus på individen.

Under kulturrevolutionen, som varade fram till 1976, var ordet kollektiv vanligt. Efter de ekonomiska reformer som infördes 1978 – och som utgjorde det första steget mot ett mer marknadsorienterat samhälle – har användningen minskat. Andra ord som ökat med åren är innovation, välja, tävla, privat och självbestämmande. Däremot minskade användningen av hjälpa och offra.

Särskilt anmärkningsvärt är enligt forskarna att lydnad år 1970 förekom tre gånger så ofta som självbestämmande. År 2008 var förhållandet det motsatta.

Mönstret var dock inte entydigt för alla ord som undersöktes. Exempelvis ökade användningen av ge under hela perioden, men uppsvinget var inte lika kraftigt som för de ord som kopplades till individualism.

Forskarna hoppas kunna genomföra motsvarande studie med litteratur på ryska, franska och spanska för att se om samma trender finns där.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Är hög luftfuktighet en förutsättning för att bemästra tonspråk? Det hävdar en forskargrupp i en artikel publicerad i tidskriften PNAS. Majoriteten av världens tonspråk talas nämligen i områden med hög luftfuktighet.

Till de mest talade tonspråken i världen hör kinesiska och vietnamesiska. Där är tonen på en stavelse betydelsebärande på samma sätt som vokaler och konsonanter. Beroende på ton kan vietnamesiskans ba till exempel betyda både ’pappa’ och ’mormor’.

Forskare vid Max Planck-institutet och universitetet i Miami hävdar att klimatet kan ha varit en starkt bidragande orsak till utvecklingen av tonspråk. Stämbanden behöver nämligen en fuktig miljö för att producera rätt ton. Och ett sådant klimat finns i regioner med hög luftfuktighet.

I studien har forskarna kartlagt över 3 700 språk. Majoriteten av tonspråken talas i Centralafrika, subtropiska Asien och vid Ekvatorn, områden som kännetecknas av hög luftfuktighet. I torra Centraleuropa finns däremot inga tonspråk.

I regioner där luftfuktigheten är lägre är förutsättningarna sämre för att producera de toner som krävs. Med lägre träffsäkerhet för rätt ton ökar också risken för missförstånd. Det skulle kunna vara en förklaring till tonspråkens utbredning i områden med hög luftfuktighet. Där finns enligt forskarna de bästa förutsättningarna för att producera de betydelsebärande tonerna.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Stora världsspråk som engelska och mandarin är motorer som får den globala språkdöden att accelerera. För att kunna klättra på samhällsstegen är det ofta viktigt att behärska stora språk. Därmed blir konsekvensen av ekonomisk tillväxt utbredd språkdöd.

Slutsatsen att tillväxt och språkdöd går hand i hand presenteras i en studie publicerad i tidskriften Proceedings of the Royal Society Biological Sciences. Forskarna bakom studien är zoologer, biologer och ekologer. De har använt samma metoder för att klassa hotade språk som används för utrotningshotade djur.

I dag är många av världens 7 000 språk hotade. I snitt försvinner ett språk varannan vecka. Kännetecken för många hotade språk är, enligt forskargruppen, ett litet antal talare inom ett litet geografiskt område som genomgår en samhällsförändring som får antalet talare att minska.

Efter att ha identifierat hotade språk världen över jämfördes språksituationen med bruttonationalprodukten. Det fanns enligt forskarna en tydlig koppling mellan språkdöd och ekonomiskt välstånd.

Forskarnas förklaring till sambandet är att ett enda språk ofta är dominerande inom ett samhälle. För att bli ekonomiskt framgångsrik är det nödvändigt att behärska detta språk. Annars riskerar dörrarna till utbildning, jobb och förtroendeuppdrag att slås igen.

Ekonomisk tillväxt är enligt forskargruppen mest framträdande som motor för språkdöd i högutvecklade länder. Sådana områden är norra Australien och nordvästra USA och Kanada, där ett stort antal språk är hotade. Länder där lika kritiska situationer väntas uppstå är Brasilien och Nepal.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Elever i skolor på Nya Zeeland ska alla få möjlighet att lära sig ett främmande språk – helst kinesiska. Förslaget kommer från oppositionspartiet Labour som svar på regeringens initiativ till en kinesisk språkvecka.

Kina är Nya Zeelands snabbast växande exportmarknad. Kinesiska turister har de senaste åren dessutom gått om både amerikaner och britter i antal. Fler utländska besökare till Nya Zeeland kommer i dag bara från Australien. I landet finns också en stor grupp invånare inflyttade från Kina.

Regeringen tog nyligen initiativ till en kinesisk språkvecka. Labour, som är det största oppositionspartiet i parlamentet, vill nu gå ett steg längre och ge alla elever möjlighet att lära sig ett främmande språk. Partiets talesperson Phil Goff säger i ett uttalande att flerspråkighet kommer att bli allt viktigare för Nya Zeeland. Han anser också att det är viktigt att nyzeeländare med kinesisk bakgrund inte lämnar kulturen och språket bakom sig:

För att handla med Kina och för att möta behoven från kinesiska turister i Nya Zeeland behöver vi ett växande antal människor som talar flytande mandarin och är bekanta med kinesisk kultur.

En liknande satsning är på gång i grannlandet Australien. Målet är att varje elev år 2025 ska ha möjlighet att lära sig ett asiatiskt språk – som kinesiska, japanska, hindi eller indonesiska – i skolan.

Här kan du läsa mer om språksatsningen i Australien.

Anders

0 kommentarer

Yngre tror mest på kinesiska. Den som har fyllt 56 år anser däremot att tyska gör större nytta. Men det viktigaste språket i yrkeslivet är engelska. Det visar en undersökning gjord av språkföretaget EF.

Hela 95 procent väljer engelska som ett av de två viktigaste språken att behärska i yrkeslivet. I åldersgruppen 56 till 80 år rankar 97 procent engelska som ett viktigt språk. Den lägsta andelen, 91 procent, finns bland 15- till 22-åringar.

Tyska hamnar på andra plats med 42 procent. Intresset för språket är störst hos dem som har fyllt 56 år, där 51 procent uppger att det tillhör de två viktigaste språken. Samma åsikt har bara 28 procent i gruppen 15 till 22 år.

Trea är spanska med 19 procent följt av franska med 11 procent och kinesiska med 10 procent. Det är framför allt yngre som tror på ökad betydelse för i synnerhet spanska och kinesiska. I gruppen 15 till 22 år väljer 24 procent kinesiska, 23 procent spanska och 14 procent franska. Intresset för kinesiska är lägst hos 36- till 55-åringar. Där rankar bara 5 procent språket som ett av de två viktigaste i yrkeslivet.

Anders

0 kommentarer

Att lösenord som 1234 och qwerty tillhör varje hackares dröm känner de flesta till. En brittisk studie visar att lösenord på indonesiska är de lättaste att knäcka för ett lexikonbaserat datorprogram. Kinesiska och koreanska lösenord var den största utmaningen.

Forskare vid universitetet i Cambridge har studerat lösenord från 69,3 miljoner anonymiserade Yahoo-konton. För att undersöka säkerheten användes ett datorprogram som på samma sätt som riktiga hackare använde lexikon med vanliga ord för att knäcka lösenorden.

Elva olika språk ingick i studien: indonesiska, grekiska, engelska, vietnamesiska, italienska, spanska, portugisiska, franska, tyska, kinesiska och koreanska.

De svåraste nötterna att knäcka erbjöd koreanska och kinesiska användare. Där lyckades programmet bara lista ut 2,8 respektive 2,9 procent av lösenorden på 1 000 försök. För indonesiska var siffran hela 9,3 procent.

Av brittisk, amerikansk, australisk och kanadensisk engelska visade sig den senare erbjuda de mest osäkra lösenorden. De mest säkerhetsmedvetna användarna återfanns i gruppen 35 till 54 år, medan personer mellan 13 och 20 år hade de mest lättknäckta lösenorden.

Studien konstaterar att variationerna mellan olika användargrupper inte är särskilt stora och att många tycks välja lösenord efter liknande principer oavsett språk. Det görs inga försök att förklara de skillnader som finns mellan olika språkgrupper.

Anders

0 kommentarer
Prenumerera på RSS - kinesiska