I Språktidningen 3/2012 efterlyser Fredrik en förklaring av krollspint, ett ord han hittat i en annons i Tidningen Kalmar från 1908. I annonstexten meddelar möbelmakaren Ragnar Höglund att ingen annan i Kalmar säljer billigare krollspint.

Nu är gåtan löst. Flera läsare har hört av sig och berättat att det är ett stavfel som gjort texten extra knepig att tyda. Det Ragnar Höglund sålde så billigt var krollsplint. Så här skriver Erik i Umeå:

"Jag hajade till och mindes från min barndom att ordet hade använts. Men hur? I bokhyllan finns Illustrerad svensk ordbok anno 1955. 'Krollsplint - en tagelersättning bestående av dvärgpalmens bladfibrer el espatogräsets blad. Krollsplintsmadrass madrass stoppad med krollsplint.' Så långt det gedigna uppslagsverket. Och i den senare betydelsen, med madrassen, där kom minnet tillbaka."

Kåge tipsar om att krollsplint i Nationalencyklopedin beskrivs som "material av dvärgpalmens bladfibrer som används som 'vegetabiliskt tagel' för stoppning av t.ex. möbler och madrasser."

Anders uppmärksammar oss på att ordet krollsplint även finns i Wikipedia, där etymologin också får en förklaring:

"Krollsplint (från tyskans krollen, 'rulla ihop sig') är bladfibrerna från dvärgpalm, som förr användes istället för tagel, som stoppning i möbler och madrasser."

Anders

2 kommentarer

Vi har tidigare fått brev från läsare som påpekat att ordet snigelpost använts i svenskan även innan det blev en skämtsam beteckning på post som delas ut av brevbärare. Snigelpost nämndes i Språktidningen 7/2011 som ett exempel på en retronym, ett ord som uppstår när nya landvinningar gör äldre ord otydliga. Andra retronymer är tjock-tv och utebandy.

Stefan skriver att engelskans snail mail är mer fyndigt än snigelpost, och att ordet knappast hade fått samma genomslag i svenskan om det inte fått en skjuts genom engelskan.

Snail mail kan tveklöst ha bidragit till snigelpostens framfart. Att svenskan dessutom lånat in mail ('mejl') från engelskan gör knappast saken sämre.

Samtidigt har snigeln länge fått symbolisera saker som går långsamt. Snigla sig är belagt i svenskan sedan 1909, och snigelfart sedan 1898.

Här kan du läsa mer om snigelpost.

Anders 

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Ett av nyorden i senaste numret av Språktidningen är retronym, ett ord som uppstår när ny teknik gör äldre ord otydliga. Ett exempel som nämns är snigelpost, som i Svenska Akademiens ordlista definieras som "skämtsam beteckning på vanlig post i motsats till elektronisk". Men en läsare har hört av sig och menar att ordet snigelpost har funnits långt innan vi började mejla:

"Jag pratade om retronymer med en gammal journalist. Snigelpost tyckte han inte var ett nytt ord. Redan på 70-talet använde de ordet för internposten på Sv.D, Det gick nämligen väldigt långsamt ibland när vaktmästarna skulle leverera."

Visst har ordet snigelpost hängt med ett tag. Jag tycker mig själv minnas att jag då och då hört ordet längre tillbaka som en benämning på försändelser som kommit på villovägar och därför delats ut långt efter att de skickats.

De första pressbeläggen är visserligen från 1995 (vilket inte säger så mycket – det var runt den tiden som många dagstidningstexter började att sparas digitalt) och där används snigelpost just som en motsats till snabb e-post. Även om det är först på senare år som e-post och snigelpost blivit motsatser skickades det förmodligen en hel del snigelpost även innan mejlandet slog igenom som kommunikationsform. Det nya är dock att all "vanlig" post i dag kan betraktas som snigelpost, inte bara sådan som delas ut senare än väntat.

Anders 

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Här på Språktidningens redaktion får vi ofta roliga och kluriga frågor från våra läsare. Ibland löser vi gåtan bums, ibland blir vi svarslösa och ibland kan vi åtminstone komma med en hygglig gissning. Den här läsarfrågan har vi inte lyckats knäcka men funnit en rimlig förklaring till. Kan du hjälpa oss? Vad är en trätältare?

 

Någon gång på trettio- eller fyrtiotalet hörde jag min mor använda beteckningen trätältare om medlemmar i Jehovas vittnen. Jag har frågat många människor från olika delar av landet om de hört ordet, men ingen har känt igen det. Jag har också frågat medlemmar, men de ställer sig lika undrande. Ett par av dem sa att mycket har vi kallats, rutherfordianer bland annat, men inte trätältare. VI bodde på gränsen mellan Skåne och Halland i östra delen av Hallandsås. Både min mor och min far kom från sydligaste Halland i trakten av Hasslöv och Skottorp. Är det någon som hört det? Eller har jag missuppfattat?

I Uppenbarelseboken talas det enligt Jehovas vittnens översättning om att 144 000 personer ska ges plats i himlen för att där tjäna Gud. Två av verserna lyder:

 

Efter detta såga jag, och se, en stor skara, som ingen kunde räkna, ur alla nationer och stammar och folk och språk stod inför tronen och inför Lammet, klädda i långa vita dräkter; och det var palmkvistar i deras händer.

...

Därför är de inför Guds tron; och de ägnar honom helig tjänst dag och natt i hans tempel; och han som sitter på tronen skall spänna ut sitt tält över dem.

De som gjort sig förtjänta av en plats i himlen samlas alltså i ett tält. De bär med sig kvistar. Kanske är det upphovet till benämningen trätältare. Kanske är tältet som spänns ut över dem också av trä. Har du någon annan förklaring?

Anders

1 kommentarer
Prenumerera på RSS - efterlysning