Åsa Holmér (till vänster) och Karin Webjörn är Språkrådets två första terminologer. De får ansvaret för att bygga upp myndighetens terminologiarbete. Båda har tidigare arbetat på Terminologicentrum, TNC.

Vid årsskiftet sker den formella nedläggningen av TNC. Den är en följd av regeringens beslut att flytta ansvaret för svenskt terminologiarbete till Institutet för språk och folkminnen. Myndigheten får också de anslag som tidigare gick till TNC.

Nu har Språkrådet – som är en avdelning inom Institutet för språk och folkminnen – anställt terminologerna Åsa Holmér och Karin Webjörn. Åsa Holmér kommer just från TNC. Även Karin Webjörn har tidigare jobbat på TNC men kommer närmast från Swedish standards institute.

– Det här blir ett lite annat perspektiv eftersom arbetet är inriktat på offentligt terminologiarbete eftersom vi nu är en del av en myndighet. Bland det första vi behöver göra är att titta på vad som redan görs på myndigheterna. En av våra uppgifter kommer att bli att stötta myndigheter, säger Åsa Holmér.

Både Åsa Holmér och Karin Webjörn gjorde sin första dag på det nya jobbet i går. Under en övergångsperiod kommer de att slussa över delar av TNC:s arbete till Språkrådet.

– Vi behöver ta vara på TNC:s material. Bland annat finns ett stort bibliotek som ska överföras hit. Vi ska också fortsätta att driva Rikstermbanken, säger Åsa Holmér.

Karin Webjörn tror att det finns goda möjligheter att vässa terminologiarbetet i den nya miljön.

– Språkrådet bedriver till exempel ett klarspråksarbete som är mycket väl utvecklat. Där kan det finnas goda möjligheter till korsbefruktning, säger hon.

Det var 33 personer som sökte de två terminologtjänsterna på Språkrådet.

Anders

0 kommentarer

Terminologicentrum (TNC) läggs ned vid årsskiftet. Beslutet togs vid senaste bolagsstämman. Nedläggningen är en konsekvens av att regeringen flyttat ansvaret för terminologifrågor till Institutet för språk och folkminnen.

Förra året valde regeringen att lägga över ansvaret för terminologifrågor på Institutet för språk och folkminnen. Där pågår nu arbetet med att ta fram en plan för hur den verksamheten ska bedrivas. Regeringens beslut innebar också att bidragen flyttades från TNC till Institutet för språk och folkminnen.

På bolagsstämman den 22 februari klubbades nedläggningen av TNC. Utan de statliga bidragen fanns inte förutsättning för TNC att fortsätta verksamheten på längre sikt. Avvecklingen sker genom frivillig likvidation. Verksamheten upphör vid årsskiftet.

I ett nyhetsbrev från TNC kommenteras beslutet:

TNC har funnits under många år och har med sin värdefulla kompetens bidragit till svensk språk- och terminologiutveckling. Vi ser fram emot ISOF:s fortsatta utvecklingsarbete inom offentlig terminologi i Sverige och önskar dem stort lycka till med detta viktiga arbete.

TNC har arbetat med terminologi sedan 1941. När TNC grundades var det som en förening med namnet Tekniska nomenklaturcentralen. Efter beskedet om ansvarsflytten har många anställda slutat. Vid årsskiftet hade TNC två heltidstjänster fördelade på tre personer.

Här kan du läsa mer om TNC.

Anders

0 kommentarer

Institutet för språk och folkminnen ska inte bara ta över ansvaret för svenskt terminologiarbete. Myndigheten ska på sikt också ta över ansvaret för Rikstermbanken. Det skriver myndigheten i ett förslag.

I arbetet med budgetpropositionen för 2017 fastslog regeringen att ansvaret för terminologi ska flyttas från Terminologicentrum, TNC, till Språkrådet. Samtidigt flyttades också de pengar som tidigare gått till TNC till Institutet för språk och folkminnen, Isof, den myndighet som Språkrådet är en del av. Myndigheten fick dessutom i uppdrag att ta fram ett förslag på ansvarsfördelning när det gäller terminologi.

Förslaget innebär i praktiken att TNC blir ett bolag som främst utför uppdrag åt det privata näringslivet. Det blir i framtiden Isof som ska ge rekommendationer i terminologifrågor, arrangera utbildningar och följa kommuners och myndigheters terminologiarbete. Ansvaret för Rikstermbanken ska inledningsvis ligga kvar hos TNC, men på sikt ska även det flyttas till Isof. Samma sak gäller TNC:s bibliotek och arkiv.

I förslaget skriver Isof att en flytt av ansvaret gör det lättare att efterleva språklagens bestämmelse om terminologi. Isof anser sig ha kontakter till myndigheter, kommuner och landsting som skulle underlätta utvecklingen av terminologiarbetet. Inte minst skulle terminologiarbetet kunna integreras med språkvård.

För att kunna ta över ansvaret vill Isof behålla det årliga statliga anslaget på 4,5 miljoner kronor. Terminologiarbetet är enligt förslaget ett område där det redan finns viss kompetens inom myndigheten. För att Isof ska kunna utföra uppdraget behövs tre till fyra nya heltidstjänster. Det handlar då om terminologer.

Här kan du läsa mer om ansvarsflytten från TNC till Isof.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Språkrådet får huvudansvaret för utvecklingen av svensk terminologi. Det föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2017. Språkrådet får dessutom ett anslag på 4,3 miljoner kronor – samma summa som tidigare gått till Terminologicentrum, TNC.

I samband med regeringsskiftet gjorde också en ny syn på terminologiarbete och TNC intåg i regeringskansliet. I den rödgröna koalitionens första budget skulle det statliga anslaget till TNC strypas från och med 2016. Men i den alliansbudget som röstades igenom förblev anslaget oförändrat.

Svaret på den debatt som uppstod blev en utredning. Tidigare i år kom utredaren Ingrid Strömberg fram till att huvudansvaret för terminologifrågor borde flyttas till Språkrådet. Samtidigt skulle det statliga stödet till TNC halveras.

I budgetpropositionen följer regeringen i stor utsträckning utredarens förslag. Ansvaret för terminologifrågor flyttas från näringsdepartementet till kulturdepartementet. Och huvudansvaret för området överförs till Språkrådet, som är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen.

– Vi är positiva till uppdraget och till möjligheten att utveckla detta område. Detta måste ske i mycket nära samråd med aktörer som TNC, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

Exakt hur rollfördelningen mellan Språkrådet och TNC kommer att se ut vill inte Ingrid Johansson Lind spekulera om i dagsläget.

– Uppdraget är inte formulerat än, säger hon.

I propositionen får myndigheten ansvaret för att ta fram ett förslag på hur det framtida terminologiarbetet ska organiseras. Ett statligt ansvar är viktigt eftersom ”det offentliga terminologiarbetet blir relevant för så många som möjligt och struktureras på ett effektivt, ändamålsenligt och långsiktigt sätt”. I propositionen motiveras steget dessutom som ett sätt att föra terminologin närmare språkpolitiken:

Regeringen ser ett värde i att knyta terminologiarbetet närmare språkpolitiken. Det svenska språkets ställning som samhällsbärande språk är beroende av att det kontinuerligt skapas termer för nya företeelser och begrepp. Det är därför av betydelse att det offentliga terminologiarbetet genomförs på ett språkpolitiskt medvetet och samordnat sätt.

Det anslag på knappt 4,3 miljoner kronor som tidigare gått till TNC öronmärks nu alltså åt Språkrådet. Därifrån ska pengar slussas vidare till TNC. Det finns enligt propositionen inget som hindrar att en del av pengarna stannar hos Språkrådet. Det huvudansvar som landar på myndigheten bör enligt propositonen finansieras genom anslaget. Pengarna till TNC ”bör preciseras och inriktas på ett antal definierade och allmännyttiga tjänster”.

De anställda på TNC har de senaste åren levt med ett ständigt hot om nedläggning eller stora nedskärningar av verksamheten. Dessa farhågor försvinner inte med budgetpropositionen. Eftersom diskussioner med myndigheten väntar dröjer det innan ovissheten kan skingras. Men det råder turbulens inom TNC även på andra sätt.

Nyligen lämnade vd:n Karin Delby sitt uppdrag. Det skedde direkt efter att SIS, Swedish standards institute, försökt ta över 100 procent av aktierna i TNC. Några delägare – bland annat Svenska Akademien – valde trots flera propåer att inte sälja. Men SIS kontrollerar nu en majoritet av aktierna i TNC. Tillförodnad vd är Anneli Rafiq, som kommer just från SIS.

Språktidningen har sökt Anneli Rafiq.

Här kan du läsa mer om turerna kring TNC.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Halvera bidraget till Terminologicentrum, TNC, och flytta en stor del av ansvaret för terminologifrågor till Språkrådet. Det föreslår Ingrid Strömberg i en utredning om terminologiarbetet i Sverige.

I ett budgetförslag som lades fram hösten 2014 ville den rödgröna regeringen från och med 2016 i princip strypa bidragen till TNC. Den motivering som gavs var att det handlade om ett aktiebolag som därför av principskäl borde klara sig utan bidrag. Efter kritik mot förslaget backade regeringen. I stället tillsattes en utredning samtidigt som det ekonomiska stödet till TNC löpte vidare.

Utredaren Ingrid Strömberg föreslår stora förändringar på terminologiområdet. Hon vill bland annat halvera de statliga bidragen till TNC. Samtidigt ska Språkrådet, som är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen, ta huvudansvaret för utvecklingen av terminologi. Det medför att det i stället för näringsdepartementet blir kulturdepartementet som ansvarar för frågorna. Dessutom efterlyser Ingrid Strömberg tydligare riktlinjer för terminologiarbetet.

Även Ingrid Strömberg anser att TNC som ett aktiebolag är för beroende av statliga bidrag. I dag består drygt hälften av TNC:s intäkter av just bidrag. Men hon lyfter också fram vad hon anser är brister med TNC:s arbete.

Ingrid Strömberg hävdar att TNC saknar koppling till forskning och har få kontakter med det privata näringslivet. Inte heller tar TNC tillräckligt ansvar för samordningen av terminologiarbetet mellan olika myndigheter. Däremot finns en arbetsrelation med Språkrådet, där frågor rörande terminologi i regel delegeras till TNC.

Detta vill alltså Ingrid Strömberg ändra på. Språkvård och terminologi är enligt utredningen så närstående att det framstår som oproblematiskt att flytta ansvaret till Språkrådet. Där är dock resurserna för terminologiarbete ytterst begränsade. I utredningen nämns inget om höjda anslag till Språkrådet om ansvarsflytten skulle bli verklighet.

En del av de påståenden som görs i utredningen förefaller märkliga eller till och med felaktiga. TNC är långt ifrån det enda aktiebolaget i Sverige som till stor del finansieras av statliga bidrag. Om principen skulle tillämpas konsekvent borde regeringen rimligtvis strypa bidragen till exempelvis Dramaten och Kungliga Operan.

Att TNC saknar stark forskningsförankring är också en slutsats som går att ifrågasätta. TNC samarbetar med flera nordiska universitet och svarar till och med för utbildning i terminologi.

I utredningen dras inte heller någon tydlig linje mellan språkvård och terminologi. Visst kan områdena sägas vara närstående, men att sätta likhetstecken mellan dem är definitivt att gå för långt. Om terminologiansvaret ska flyttas till Språkrådet behövs ny kompetens där – och den finns i dag främst samlad hos TNC.

I ett yttrande riktar Språkförsvaret kritik mot flera av Ingrid Strömbergs förslag. Ansvarsflytten riskerar att bli ”en byråkratisk skenlösning” om inte Språkrådet får resurser att bygga upp en egen kompetens i terminologi. Språkförsvaret ifrågasätter kritiken gällande bristande samordning. Själva nyckeln till ett framgångsrikt terminologiarbete är just samordning. Vidare skriver Språkförsvaret att utredningen tycks vara ett försök att i efterhand rättfärdiga de nedskärningar som regeringen ville göra redan 2014.

I yttrandet från TNC framgår det att tydligare riktlinjer för verksamheten skulle välkomnas. Samarbetet med Språkrådet beskrivs som gott och välfungerande. Däremot anser inte TNC att det inom Institutet för språk och folkminnen finns den kompetens inom terminologi som är nödvändig för en ansvarsflytt. Med minskade bidrag till TNC riskerar terminologiarbetet att bli lidande eftersom det sprids ut på fler inblandade med var för sig små resurser.

Här kan du läsa mer om TNC.

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer

Terminologicentrum kan andas ut – åtminstone tillfälligt. Det beskedet gav näringsminister Mikael Damberg (S) i dag under en debatt i riksdagen. I ett svar på en interpellation från Bengt Eliasson (FP) utlovade han oförändrade anslag till Terminologicentrum även under 2016.

I det budgetförslag som fälldes i höstas ville den rödgröna regeringen från 2016 banta anslaget till Terminologicentrum, TNC, med 4 miljoner kronor. Kvar av de statliga pengarna blev bara 273 000 kronor om året. Om nedskärningarna hade blivit verklighet hade TNC hotats av nedläggning.

Men i den alliansbudget som röstades igenom i riksdagen var anslaget till TNC oförändrat. Så kommer det att bli även i den rödgröna budgeten för 2016. Vad som händer därefter är inte klart. Verksamheten kommer att finnas kvar – däremot är det inte helt säkert att organisationen förblir oförändrad.

Mikael Damberg sade i riksdagen att han vill lösa frågan om TNC på bästa sätt. Det betyder alltså att det statliga anslaget blir kvar på samma nivå som tidigare. Samtidigt vill näringsministern se över hanteringen av svensk terminologi. Därefter vill han återkomma med förslag på en långsiktig lösning inte bara för TNC, utan för hela området. Syftet med en sådan granskning skulle vara att skaffa sig ett bra beslutsunderlag för att stärka och utveckla verksamheten.

En förändring som skett sedan TNC:s verksamhet senast utreddes var tillkomsten av språklagen. Den säger att svenska myndigheter har ett ansvar för den terminologiska utvecklingen. Här vill Mikael Damberg undersöka hur det framtida samarbetet mellan TNC och myndigheterna ska se ut. Han lovade också att ta hänsyn till TNC:s åsikter i frågan.

I debatten argumenterade Bengt Eliasson för att fortsatt självständighet för TNC vore den bästa lösningen. Hans förhoppning var att den granskning som nu ska göras inte bara ska handla om ägarförhållanden och organisation, utan också om terminologins användningsområden. Bengt Eliasson hävdade att TNC:s fristående lade grunden för goda kontakter inte bara till statsapparaten och offentlig sektor, utan även till näringslivet och den akademiska världen.

Bengt Eliasson gav validering av utländska betyg och utbildningar, e-myndigheter och sjukvårdsjournaler som exempel på områden där det är viktigt att det finns en enhetlig terminologi. Utan en tydlig standard riskerar användbarheten att försämras. Med nationella sjukvårdsjournaler är det för sökbarhetens skull till exempel viktigt med gemensamma termer. Bengt Eliasson föreslog också nya delägare som Sveriges Kommuner och Landsting, medicinteknikbranschen och handelshögskolor.

Hans Rothenberg (M) poängterade i debatten även han TNC:s betydelse för svensk exportindustri. Han berättade att det vid bygget av Södra länken uppstått en dispyt mellan bergsprängare och anläggare om vad som egentligen var en tunnel. Efter att TNC kopplats in fick frågan en lösning som bägge parter snabbt accepterade och arbetet kunde fortsätta. Historien illustrerade enligt Hans Rothenberg vikten av tydliga begrepp inom näringslivet.

Här kan du läsa mer om anslagen till TNC.

Anders

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

0 kommentarer

Terminologicentrum måste klara sig utan statsbidrag. I stället är det upp till kunder och ägare att finansiera verksamheten. För regeringen är det en principsak att aktiebolag ska stå på egna ben. Det beskedet ger Eva Lindström, statssekreterare vid näringsdepartementet. Men utan bidrag är det osäkert om Terminologicentrum överlever.

År 2016 bantar regeringen bidraget till Terminologicentrum, TNC, med fyra miljoner. Kvar blir bara 273 000 kronor. Hittills har bidraget stått för ungefär hälften av intäkterna. Den andra halvan kommer från olika typer av uppdrag.

För de nio anställda kom regeringens besked som en överraskning. Karin Dellby, vd för TNC, säger att det är uteslutet att dagens verksamhet skulle kunna leva vidare om de nedskärningar som föreslås i budgetpropositionen blir verklighet.

– Inget av det vi gör nu skulle vi kunna göra då. Kanske skulle det gå att ha en liten verksamhet som bara håller på med konsultarbete. Men det finns en stor risk för att vi tappar den terminologiska kompetens som finns här. Vi skulle också tappa vår trovärdighet och vår plattform att nå ut. Och vi skulle tvingas att lägga ner Rikstermbanken, säger hon.

TNC:s uppdrag från näringsdepartementet är att ”verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället”. I praktiken innebär det att TNC utvecklar svensk terminologi inom en mängd olika områden. Syftet är att säkra ett svenskt fackspråk som lever upp till de krav som ställs i språklagen. I Rikstermbanken samlar TNC tusentals termer och begrepp från inte bara svenskt fackspråk, utan även från minoritetsspråk och andra språk.

Eva Lindström, statssekreterare åt närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S), anser att ett aktiebolag som TNC måste klara sig utan statliga bidrag. För regeringen handlar det om en principfråga. Det finns från den rödgröna regeringens sida inget missnöje med TNC:s arbete.

– TNC bedriver en viktig och efterfrågad verksamhet. De intressenter som de har, som branscher och företag, ska stå för finansieringen, säger hon.

Enligt budgetpropositionen försvinner bidraget först år 2016. Eva Lindström anser att det ger TNC tillräckligt med tid för att ställa om till en framtid utan bidrag.

– Det är viktigt att komma ihåg att TNC inte är en myndighet utan ett aktiebolag. TNC är ett viktigt stöd för många, men rent principiellt ska kostnaderna bäras, säger Eva Lindström.

Regeringen tänker enligt Eva Lindström inte tumma på språklagens krav. Ett större ansvar för att följa den kan nu komma att hamna på enskilda myndigheter och departement, men de kommer även i fortsättningen att vid behov kunna vända sig till TNC som kunder.

Åsa Holmér, terminolog och kursansvarig vid TNC, befarar att rollen som en allmännyttig resurs kommer att gå förlorad om TNC enbart ska ägna sig åt konsultverksamhet. I dag kan material från uppdrag som TNC utför till exempel hamna i Rikstermbanken, och därmed användas av allmänheten.

– Med den unika uppgift som vi har så har vi alltid kunnat hävda allmännyttan. Som ett renodlat konsultföretag blir det svårare att förklara varför ett företag ska betala för något som skulle kunna användas även av deras konkurrenter. De kommer sannolikt att hävda att det är deras material. Då försvinner allmännyttan från vår verksamhet, säger hon.

Här kan du läsa mer om den planerade nedskärningen av bidrag till TNC.

Anders

Foto: Finansdepartementet

8 kommentarer

I budgeten för 2015 föreslår regeringen en chockbantning av anslagen till Terminologicentrum, TNC. Kvar blir bara 273 000 kronor om året. Om nedskärningarna blir verklighet är arbetet med svenskt fackspråk hotat.

TNC:s uppdrag är att ”verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället”. I praktiken innebär det att TNC utvecklar svensk terminologi inom en mängd olika områden. Arbetet sker ofta i samråd med olika expertgrupper. Syftet är att se till så att det finns ett tydligt definierat svenskt fackspråk.

I dag drivs TNC som ett aktiebolag, men verksamheten är beroende av bidrag från näringsdepartementet. Det är dessa pengar som regeringen nu vill dra in ”för att finansiera prioriterade satsningar”. Nästa år får TNC enligt budgetpropositionen drygt 4,2 miljoner. År 2016 bantas bidraget till 273 000 kronor. Bidraget ligger sedan kvar på samma nivå både 2017 och 2018.

Vilka de prioriterade satsningarna är framgår inte av propositionen. Det framgår inte heller varför regeringen väljer att chockbanta bidraget till TNC.

TNC säljer redan i dag olika utbildningar och tjänster. Att den verksamheten inom loppet av ett år skulle kunna öka så mycket att den skulle kompensera för regeringens nedskärningar förefaller osannolikt. I praktiken går det därför närmast att likna regeringens besked med ett nedläggningsbeslut.

Även om TNC blir kvar är det svårt att se hur verksamheten skulle kunna drivas i någon större omfattning. TNC har i dag nio anställda. Det kvarvarande bidraget täcker inte ens en heltidstjänst. Det är naturligtvis inte tillräckligt för att kunna fullfölja det uppdrag som TNC i dag har från näringsdepartementet.

Om nedskärningarna blir verklighet är sannolika konsekvenser att Rikstermbanken läggs ned eller upphör att uppdateras, att databaser och arkiv avvecklas och att andra termgrupper inte längre kan vända sig till TNC för stöd.

Men mest kännbara blir sannolikt de långsiktiga konsekvenserna. Utan TNC finns det en överhängande risk att vården av svenskt fackspråk är hotad. Det innebär i sin tur att det kommer att bli betydligt svårare att efterleva språklagens krav på ”att svensk terminologi inom deras [myndigheternas] olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas”.

Här kan du läsa mer om terminologi och TNC:s arbete.

Anders

3 kommentarer
Prenumerera på RSS - Terminologicentrum