Språkforskare får stort pris av Svenska Akademien
Grattis Hatice Zora, som just fått Svenska Akademiens Bernadottestipendium för sin ”banbrytande forskning på det prosodiska området”.
– Prosodi, eller språkmelodi, finns på olika nivåer i språket, bland annat för att särskilja ord som har samma form men olika betydelse, säger Hatice Zora, som är språkvetare med inriktning mot fonetik och neurovetenskap vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.
Det svenska ordet tomten kan till exempel både syfta på den figur som dyker upp på julafton och på den avgränsade yta som omger ett hus. Och anden kan både finnas i flaskan och i sjön. Allt beroende på ordton.
Språkmelodin spelar alltså stor roll för att vi ska förstå de ord vi hör. Men prosodi kan också användas för att förmedla känslor.
– Om två människor inte förstår varandras språk, så kan de ändå visa till exempel ilska, sorg eller glädje med hjälp av språkmelodin, säger Hatice Zora.
Prosodin innefattar olika akustiska egenskaper, som längd, tonhöjd, betoning, och tempo. När vi lyssnar på någon annan som talar, flödar denna akustiska information in i hjärnan, där prosodin matchas mot våra mentala lexikon, som innehåller ”minnesspår” av tidigare tal. Och i hjärnan kan de akustiska egenskaperna alltså också kopplas till både språk och känslor.
– Men språket och känslorna tolkas på olika ställen i hjärnan. Språket avkodas i hjärnbarken, den yttre, kortikala delen av hjärnan. Känslorna finns däremot längre in, i den subkortikala delen – under hjärnbarken.
Så när vi hör någon säga ett ord aktiveras både den yttre och den inre delen av hjärnan. Hatice Zora är speciellt intresserad av samspelet mellan dessa två delar; hur vi samtidigt kan uppfatta ett ords språkliga och emotionella betydelse. Hon använder EEG, små elektroder som placeras på skallen, för att undersöka hjärnaktiviteten exakt i det ögonblick som vi hör någon tala.
– EEG har bra tidsupplösning, så man kan se att något händer i hjärnan i realtid. Men man kan inte se var i hjärnan det händer, så därför använder jag också hjärnavbildning, så kallad fMRI. Då får vi bilder där man kan exakt lokalisera aktiviteten, säger Hatice Zora.
Just nu planerar hon för detta projekt, som kan ge goda insikter i hur vår språkliga och känslomässiga förståelse hänger samman. Och Bernadottestipendiet är förstås en sporre i det arbetet.
Maria
