Läsning gör barn smartare – inte bröstmjölk

Det är inte bröstmjölk som gör barn smartare och friskare – utan läsning och respons på känslor. Det är nämligen tiden som modern tillbringar med barnen som gör susen, och inte några mirakelingredienser som bara ammande barn kan få i sig med mjölken. Bakom studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Pediatrics, står forskare vid amerikanska Brigham Young University.

I mängder av studier fastslås att barn som ammats är vassare på att räkna, läsa och skriva än jämnåriga barn som flaskmatats. Som förklaring har bland annat balansen mellan fettsyror i bröstmjölken angivits. Men de amerikanska forskarna avfärdar bröstmjölksteorin. I stället lyfter de fram andra faktorer som avgörande för utvecklingen.

Mammor som ammar ägnar mycket tid åt att läsa för barnen. De har också samvaro med barnen där de besvarar känsloyttringar. Enligt forskarna är detta två nycklar till barnens snabba utveckling. Därmed kan barn som flaskmatas ha samma förutsättningar som barn som ammas.

Läsning och respons på känslor kan vid fyra års ålder ge barn ett utvecklingsförsprång på två till tre månader. I en vuxens liv är det en liten tidsrymd – men vid så låg ålder kan det handla om en avgörande fördel. Läsningen och känsloresponsen kan exempelvis bidra till den lilla skillnad som gör att ett barn inte behöver specialundervisning. Därmed kan de fördelar som finns redan vid fyra års ålder påverka barnets framgångar i skolan resten av livet.

Mängden högläsning från nio månaders ålder och respons på känslor var enligt studien faktorer som vid fyra års ålder förutsäga barnens mognad för att lära sig läsa. Den beredskapen hade inget samband med konsumtionen av bröstmjölk.

Men det är bara förklaringen av bröstmjölk som mirakelmedel som de amerikanska forskarna underkänner. Barn som ammas är i regel vassare på saker som att läsa, skriva och räkna. Skälet är att mammor som ammar i allmänhet har mer tid för sina barn. De lever i hushåll med högre inkomster och har därför råd till längre föräldraledighet. Då har de också möjlighet att läsa för och interagera mer med barnen.

Forskarna anser därför att föräldrar behöver få mer information om vikten av läsning och känslorespons. Om inte föräldrarna själva har möjlighet att alltid ge barnen denna tid kan uppgiften slussas vidare till någon annan. Då kan även dessa barn få samma förutsättningar och försprång i utvecklingen.

Studien är baserad på en nationell databas där 7 500 amerikanska mödrar följts från barnets födelse fram till femårsdagen.

Anders

Foto: Istockphoto