Grammatiska metaforer ger bättre betyg

Långa ord i uppsatsskrivandet ger höga betyg. Grammatiska metaforer står nämligen högt i kurs när svensklärarna bedömer elevernas texter. Det visar Ulrika Magnusson i sin avhandling Skolspråk i utveckling vid Göteborgs universitet.

Den grammatiska metaforen innebär att en företeelse som brukar uttryckas genom en viss grammatisk form i stället uttrycks genom en annan form. Det kan till exempel vara en adjektivisering, som de såg en hoppande kanin i stället för de såg en kanin hoppa, där händelsen beskrivs genom ett adjektiv (hoppande) i stället för ett verb (hoppa). Den kanske vanligaste grammatiska metaforen är nominalisering, där en händelse uttrycks som ett substantiv (de såg kaninens hoppande) och inte som ett verb (de såg kaninen hoppa).

Ulrika Magnusson har undersökt elevers skrivande i uppsatser och nationella prov i årskurs nio och på gymnasiet. De grammatiska metaforerna är betydligt fler på gymnasiet och är vanligare i utredande uppsatser än i personliga texter.

Ökningen förefaller logisk. Grammatiska metaforer brukar nämligen ses som ett sätt att lättare relatera olika företeelser till varandra och föra komplexa resonemang. Att den förmågan förbättras går hand i hand med de tuffare utmaningarna på gymnasiet. Där kanske kaninens hoppande ingår i en diskussion rik på grammatiska metaforer som gnagande, sladdbitande, husdjursansvar, kloklippning och elsäkerhet. Grammatiska metaforer är alltså ofta ganska långa ord.

Grammatiska metaforer är vanligare hos enspråkiga elever och elever med höga betyg. Förklaringen är, enligt Ulrika Magnusson, att det sannolikt krävs ett välutvecklat skriftspråk för att en elev ska behärska grammatiska metaforer.

Ett intressant resultat är att de elever som började att tala svenska när de var mellan fyra och sju år använde grammatiska metaforer i mindre omfattning än elever som börjat tala svenska tidigare eller senare. Det kan, menar Ulrika Magnusson, bero på att de som lärde sig svenska senare hade utvecklat sitt förstaspråk till den grad att kunskaperna även underlättade de krav som så småningom skulle ställas i uppsatsskrivandet på högstadiet och gymnasiet. Den grammatiska metaforen kan nämligen vara en företeelse som är kopplad till en allmän förmåga som inte är specifik just för förstaspråket.

Här kan du ladda ned Ulrika Magnussons avhandling Skolspråk i utveckling.

Anders