Därför är det så svårt att uttala Schweiz och Auschwitz

Åsa Romson fick efter söndagens partiledardebatt hård kritik för att hon jämfört dödslägret Auschwitz med flyktingkatastroferna i Medelhavet. Men även hennes uttal av Auschwitz fick kritik. I Expressen kallade Gunilla Brodrej det ”respektlöst slarv” att den biträdande statsministern ”inte kan uttala en välkänd historisk plats”. I Metro skrev Lisa Magnusson att koncentrationslägret inte uttalas Auswitch.

Auschwitz uttalas inte sällan i svenskan på samma sätt som Schweiz, alltså med sje-ljud i slutet i stället för i början. För att kolla hur det låg till gjorde vår tidigare praktikant Camilla Sveréus för ett par år sedan en liten snabbundersökning på Drottninggatan i Stockholm.

Av de tjugofem personer hon stoppade för att be dem svara på frågor om just Schweiz var det fjorton som uttalade sje-ljudet i början (schveits), nio personer som hade sje-ljudet i slutet (sveitsch), en som inte hade några sje-ljud alls och en som uttalade sje-ljud både i början och i slutet.

Resultatet av denna miniundersökning var alltså att nästan hälften uttalade Schweiz på ett annat sätt än vad som anges i Svensk Ordbok. Kan uttalet verkligen betraktas som felaktigt om det är så vanligt? Camilla Sveréus ställde frågan till Benita Funke på Schweiz ambassad i Stockholm.

– Schveits är det mest korrekta uttalet, men om en del människor uttalar det sveitsch är det inget problem, sade hon.

Camilla Sveréus lät frågan gå vidare till Per-Anders Jande, språkvårdare på Språkrådet. Han förklarade att det för svensktalande kan vara svårt att uttala Schweiz eftersom uttalet inte stämmer överens med svenskans fonotax, alltså reglerna för hur vi kombinerar språkljud.

Gunilla Brodrej anmärkte på att Åsa Romsons uttal av Auschwitz också var ett tecken på ”tyskans marginalisering som modernt språk”. Och den som pluggat tyska har nog lärt sig att uttala Schweiz och Auschwitz. Men i svenskan är det enligt Per-Anders Jande mycket ovanliga språkljud.

– Det alternativa uttalet är ett exempel på så kallad metates, omkastning av språkljud. Lånord som innehåller kombinationer av språkljud som normalt inte förekommer i svenskan försvenskas ofta, så att de följer svenska fonotaktiska regler. Man vet att det ska vara ett sje-ljud någonstans i ordet, men eftersom det är så svårt att säga i början så hamnar det ofta i slutet i stället.

Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner. Bara det är ett gott skäl för att den biträdande statsministern ska lära sig lite tyska. Dessutom hade kanske kursen gett kunskaper i både språk och historia som hade kunnat visa sig användbara även i en svensk partiledardebatt.

Anders

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet