Snabba ryck när läraren byter roller

Läraren står på scenen, som en av de mest mångfasetterade och ansvarstyngda skådespelarna i yrkeslivet. Den ena sociala rollen följer på den andra, och det finns minimalt med tid för förberedelse och utförande.

I rollen som ”förälder” använder läraren ”en vardaglig social stilnivå och undviker att använda psykologiska eller pedagogiska termer”, som inte ingår i elevens vokabulär. I rollen som ”domare” är läraren vänd mot eleven och ”ögonkontakten är fast och distanserat saklig”.

Den här boken är riktad till lärare och lärarstudenter. Detaljrikedomen i beskrivningen sätter deras yrkesroll i blixtbelysning. I de flesta fall spelar lärarna sina roller med ”tyst kunskap”; de väljer sina strategier mer eller mindre automatiskt. Vid dessa val krävs kunskaper i retorik, menar retorikforskaren Istvan Pusztai.

Läraren har uppdrag som ledare, kunskapsförmedlare och personlighetsdanare. Dessa uppdrag kan spjälkas upp i fler, och de är knutna till olika roller. I boken presenteras sju: rollen som partisk informatör, stimulerande förhandlare, förälder, domare, hövding, berättare och underhållare.

Till var och en av dessa beskriver författaren, mycket utförligt, vad som hör till gestaltningen utifrån retoriska teorier. Hur ser den pedagogiska strategin ut? Argumentationen, dispositionen? Författaren går också in på vilket verbalt språk och vilket kroppsspråk som läraren bör använda till varje roll.

Syftet är att hjälpa lärare att effektivare fullgöra sina uppdrag gentemot eleverna. Som allmän introduktion till retorik är boken också läsvärd