En språklig gemenskap
Anders Svensson har läst Jiddisch i Sverige av Sarah Schulman (red.) (Dos nisele farlag).
Bild: Istockphoto
Jiddisch är visserligen Sveriges minsta nationella minoritetsspråk. Men i den här antologin tas läsaren med till Jiddischland och möten med jiddischister som gör språket till en internationell gemenskap.
Erik Joas skildrar översättaren Mordechai Forlerers envetna arbete med att presentera bland annat Selma Lagerlöfs författarskap för en jiddischtalande publik, Dorotea Bromberg beskriver intrycken efter att litteraturpristagaren Isaac Bashevis Singer 1978 inlett sin Nobelföreläsning på jiddisch och språkforskarna Tommaso M. Milani och Kenneth Hyltenstam berättar om den motståndskantade vägen mot att ge jiddisch status som minoritetsspråk. Deras slutsats är att ”kopplingen till Förintelsen blev ett huvudskäl till att svenska staten inte kunde underlåta att erkänna jiddisch”.
Att leva med jiddisch – konstaterar redaktören Sarah Schulman – är i någon mån som att leva med spöken. Hon kallar det också en sällsynt gråzon utan svartvita dikotomier: ”Det är ett ovanligt rum i dag, som vi måste lära oss av, uppskatta och värna.”
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Läs mer om jiddisch:
”Jiddisch är en stor del av vår identitet”
Från hotat till hippt
Personligt om jiddisch
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
Jiddisch är visserligen Sveriges minsta nationella minoritetsspråk. Men i den här antologin tas läsaren med till Jiddischland och möten med jiddischister som gör språket till en internationell gemenskap.
Erik Joas skildrar översättaren Mordechai Forlerers envetna arbete med att presentera bland annat Selma Lagerlöfs författarskap för en jiddischtalande publik, Dorotea Bromberg beskriver intrycken efter att litteraturpristagaren Isaac Bashevis Singer 1978 inlett sin Nobelföreläsning på jiddisch och språkforskarna Tommaso M. Milani och Kenneth Hyltenstam berättar om den motståndskantade vägen mot att ge jiddisch status som minoritetsspråk. Deras slutsats är att ”kopplingen till Förintelsen blev ett huvudskäl till att svenska staten inte kunde underlåta att erkänna jiddisch”.
Att leva med jiddisch – konstaterar redaktören Sarah Schulman – är i någon mån som att leva med spöken. Hon kallar det också en sällsynt gråzon utan svartvita dikotomier: ”Det är ett ovanligt rum i dag, som vi måste lära oss av, uppskatta och värna.”
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Läs mer om jiddisch:
”Jiddisch är en stor del av vår identitet”
Från hotat till hippt
Personligt om jiddisch
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
