Historien bakom våra förnamn
Anders Svensson har läst Förnamn i Sverige av Katharina Leibring och Eva Brylla (Institutet för språk och folkminnen).
Bild: Audrius Solominas/Netflix
När Peter Høegs roman Fröken Smillas känsla för snö blev film 1997 blev det också ett förnamn i Sverige. Grunden är det grönländska kvinnonamnet Millaaraq (’en som smånynnar’) som kombinerades med danskans smil (’leende’). I dag bärs Smilla av drygt 1 800 svenskar efter att ha varit ett förnamn på modet under 2000-talets första år.
Den andra upplagan av Förnamn i Sverige tar upp alla förnamn som har minst 400 bärare. Det innebär att ursprunget till Smilla och runt 1 800 ytterligare namn diskuteras och analyseras i korta och faktaspäckade artiklar. Nio av tio svenskar heter – med reservation för stavningsvarianter och sidoformer – något som finns i boken. Samtidigt väljer allt fler föräldrar unika namn och skrivsätt åt nyfödda. Sedan första upplagan utkom 2004 är det nu dubbelt så många föräldrar som hittar ett förnamn som ingen annan bär. Namnforskaren Katharina Leibring – som tog över stafettpinnen med revideringen efter kollegan Eva Bryllas bortgång 2015 – konstaterar att denna strömning ”stämmer väl överens med att forskning identifierat individualism som en av de viktigaste drivkrafterna i västvärlden under de senaste årtiondena”.
Utöver att fungera som uppslagsverk finns också en kortfattad historik över namntrender – från vikingatidens Anund och Åsa till senaste årtiondenas renässans för namn som var populära för tre generationer sedan som Tage och Rut, förkärlek för namn som har två vokaler i följd som Liam och Leah samt populärkulturens inflytande som ger avtryck i namn som Ronja och Smilla.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
När Peter Høegs roman Fröken Smillas känsla för snö blev film 1997 blev det också ett förnamn i Sverige. Grunden är det grönländska kvinnonamnet Millaaraq (’en som smånynnar’) som kombinerades med danskans smil (’leende’). I dag bärs Smilla av drygt 1 800 svenskar efter att ha varit ett förnamn på modet under 2000-talets första år.
Den andra upplagan av Förnamn i Sverige tar upp alla förnamn som har minst 400 bärare. Det innebär att ursprunget till Smilla och runt 1 800 ytterligare namn diskuteras och analyseras i korta och faktaspäckade artiklar. Nio av tio svenskar heter – med reservation för stavningsvarianter och sidoformer – något som finns i boken. Samtidigt väljer allt fler föräldrar unika namn och skrivsätt åt nyfödda. Sedan första upplagan utkom 2004 är det nu dubbelt så många föräldrar som hittar ett förnamn som ingen annan bär. Namnforskaren Katharina Leibring – som tog över stafettpinnen med revideringen efter kollegan Eva Bryllas bortgång 2015 – konstaterar att denna strömning ”stämmer väl överens med att forskning identifierat individualism som en av de viktigaste drivkrafterna i västvärlden under de senaste årtiondena”.
Utöver att fungera som uppslagsverk finns också en kortfattad historik över namntrender – från vikingatidens Anund och Åsa till senaste årtiondenas renässans för namn som var populära för tre generationer sedan som Tage och Rut, förkärlek för namn som har två vokaler i följd som Liam och Leah samt populärkulturens inflytande som ger avtryck i namn som Ronja och Smilla.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
