Samtalet tvinnar sig in i framtiden

Håll tyst! Då kommer språket att förbli som det är. I den stund vi börjar tala med varandra förändras det.

Jan Anward (1947–2016) var professor emeritus i språk och kultur vid Linköpings universitet. Han ägnade en stor del av sin forskning åt samtalets språk, det språk som både återvinns och förnyas i en oupphörlig dynamik. Språket ligger inte still – det växer fram, inbäddat i ett universum av tid, rum, sammanhang och sociala relationer.

I boken Doing language beskriver Jan Anward hur det kan gå till, utifrån exempel som kan se triviala ut, som några repliker ur ett telefonsamtal. Men att trivialiteten är skenbar blir uppenbart när man begrundar vad deltagarna i konversationen egentligen gör. Dialogens enheter fogas ihop på ett sätt som liknar en komplex dna-spiral. Jan Anward synliggör vår kapacitet att göra språk tillsammans, och spinner tråden med hjälp av den samlade samtalsanalysens termer och teorier.

Visst, menar han, har språket struktur. Denna formas i samtalet, och ligger inte fix och färdig någonstans. Vi använder de språkliga medel som står oss till buds: först talar jag, sedan du, vi avbryter, babblar, rättar oss själva, lyssnar och jämkar in oss. När vi håller på skapar vi samtidigt nya språkmedel och bollar dem vidare, att nyttjas och förändras. Dialogen tvinnar sig vidare in i framtiden.

Jan Anward skänker oss en glimt av språkets hemligheter, och vi får en glimt av hans forskargärning. Den bollar han nu vidare till nästa generation, att både upprätthålla och förnya – i ett samtal som aldrig tar slut.