Ekon av språk som funnits
Echolalia – att glömma ett språk Daniel Heller-Roazen (Faethon)
”Det är alltid möjligt att i ett språk uppfatta ekot av ett annat”, skriver litteraturprofessor Daniel Heller-Roazen. Trots undertiteln, ”Att glömma ett språk”, är känslan att ett språk aldrig riktigt kan försvinna; ekot av det finns kvar.
Echolalia, eller ekolali, står egentligen för meningslös upprepning av andras tal – men här har författaren gett ordet en annan innebörd. I inledningskapitlet kan vi läsa om spädbarnens förmåga att åstadkomma alla existerande språkljud. Undan för undan sorteras de flesta bort, till förmån för modersmålets specifika ljud – men de andra har redan satt spår.
I drygt tjugo täta essäer djupdyker författaren i hur språk förändras genom historien, uppgår i varandra, skiljer sig från varandra. I övergången från ett språk till ett annat är det ändå alltid ”något som blir kvar”; tungomålen lägger sig i outplånliga lager. Daniel Heller-Roazen blandar bibliska citat med antikens poesi, medicinska, filosofiska, filologiska och fonetiska teorier. Boken är föga lättläst, men för den som har tid sätter den djupare tankar om språket i spinn.
