Från paradis till fulretorik

Sociala medier har snart funnits i tjugo år och är i dag en lika naturlig del av tillvaron som tv:n och köksbordet för många av oss. Jag hoppade på tidigt och fastnade omgående, speciellt för det som då hette Twitter. Där har jag befunnit mig i princip dagligen sedan 2007 och jag har därför kunnat närstudera kanalens olika faser, den ena mer irriterande än den andra. 
I början rådde dock en paradisisk harmoni. Vi pionjärer trevade oss fram i denna revolutionerande nya möjlighet till kommunikation. Vi stöttade och hjälpte varandra och när vi inte gjorde så det tramsade vi tillsammans och hittade på lekar. Som i slutet av 2009 då vi skapade fiktiva titlar på Fem-böcker, så som de hade ­kunnat se ut om de varit förlagda till detta år. Fem gör en ­krystad viralvideo för ett försäkringsbolag, Fem installerar ­Windows Vista (en riktig rysare) och Fem livetwittrar från Pirate bay-rättegången var tre exempel. Ack en sådan oskyldig tid. 
Tiden gick, plattformen växte och blev mer mainstream. Ett av de första tecknen på det var att felfinnarna infann sig. De vars interaktioner bestod av att nagelfara flödet tills de kunde dyka in och påpeka att de hittat ett aldrig så litet fakta- eller stavfel. 
Jag skrev en tweet om fenomenet:
Någon: ”Jag har löst världsvältens gåta!” 
Twitter: ”Det är två ”s” i världssvält.

Strax därpå märktes en tydlig vänstervåg och det som kallas woke och PK blev förhärskande. Det vill säga som betydelsen var innan begreppen blev urvattnade skällsord som kunde användas på allt som uppfattades som minsta tecken på medmänsklighet. 
Allt skulle granskas för att woke-juryn skulle kunna fastslå att det var i linje med de ­rådande, godkända åsikterna. Jag skrev några inlägg om det också: 
Om Twitter hade matte: Erik har fem äpplen. Han ger Lisa två, hur många har han kvar?
– Typiskt att kvinnan ska vara i ­beroendeställning av en man!
– Äpplena var inte ekologiska!
– Är du säker på att Erik identifierar sig som man?

Som alltid så följs en vänstervåg av en högersväng, något som märktes på Twitter. Med besked. Den har frodats och grott ett bra tag och att kalla det som pågått för retorik är inte rätt­visande, det är alltför ofta regelrätt hat. Något som har eskalerat ytterligare med Elon Musk bakom spakarna.
Men i och med kriget mellan Israel och Hamas utkristalliserade sig en tydlig retorikmodell. En som gick ut på att anklaga en meningsmotståndare som skrivit något om striderna för saker personen inte tagit upp förut. Jag para­fraserade fenomenet så här: 
Någon: Jag hatar klumpar i potatis­moset. 
– Var var du när larmet om salmonella i industriägg kom? 
– Jag har inte sett att du postat något om alla falukorvar som bränts vid. 
– Tystnaden är öronbedövande från ­potatishatarna när det gäller bearnaise­såser som skär sig landet över.
Men den mesta tidsmarkören 2023 på den sociala mediekanalen som numera kallas för X är ändå: du får en hatkommentar som lajkas av en porrbot. Tack för det Elon!