Den som har grit är utrustad med en stark drivkraft. Grit beskrivs som en egenskap som har stor betydelse för att lyckas med en uppgift.

Inom psykologin har det den senaste tiden talats mycket om grit. Den som gjort grit till ett modeord är forskaren Angela Duckworth. Hon har genom studier kunnat visa att faktorer som talang och gener inte räcker för att förklara varför vissa personer når framgång. I stället har Angela Duckworth identifierat grit som en avgörande egenskap. Det handlar om att vara utrustad med drivkraft och ihärdighet för att nå långsiktiga mål.

Svenska Dagbladet berättar om Angela Duckworths forskning. Där diskuteras begreppet grit:

Grit kan översättas med driv eller jävlar anamma och är en speciell blandning av passion och uthållighet. Det finns tydliga kännetecken på en person med grit.

Grit är i detta avseende belagt i svenskan sedan 2014. Användningen har ökat kraftigt under 2017. Redan 2014 skrev en lärare i ett blogginlägg om hur grit skulle kunna användas i skolan:

Jag tänker att vi kan omsätta grit på våra elever genom att få dem mer motiverade och målmedvetna och därigenom öka deras grit. Jag tror att ”gritten” går att stimulera så länge en person är benägen att göra förändring.

I Forskning & Framsteg diskuterar hjärnforskaren Torkel Klingberg tillämpningen av grit i undervisningen:

Grit betraktas som ett personlighetsdrag, som är relativt stabilt över tid. På så sätt skiljer det sig från motivation som avser en speciell situation, aktivitet eller uppgift. Grit är nära relaterat till det personlighetsdrag som kallas conscientiousness, eller på svenska: samvetsgrannhet. Det är ett av de fem grundläggande personlighetsdragen och innebär att vara noggrann, ordningsam, plikttrogen och organiserad.

Anders

Illustration: Istockphoto

1 kommentarer

Över hela världen träder kvinnor fram och berättar om övergrepp. Berättelserna samlas under hashtaggen #metoo. De som nu redogör för sina upplevelser kallas ibland #metoo-kvinnor.

De senaste tre veckorna har präglats av hur offer för allt från sexuella trakasserier till våldtäkter berättat offentligt om övergreppen och förövarna. Det var då som skådespelaren Alyssa Milano (bilden) uppmanade kvinnor att inte längre tiga om dessa händelser. Hon gjorde det på Twitter där hon bad personer dela med sig av sina erfarenheter genom att skriva me too. Uppmaningen fick genom hashtaggen #metoo ett enormt genomslag.

Inte minst i Sverige var det många kvinnor inom mediebranschen som avslöjade manliga kollegor. Även här handlade det om allt från olämpliga kommentarer till våldtäkter.

De personer som träder fram kallas alltså ibland #metoo-kvinnor. Så här beskriver en ledarskribent fenomenet i Södermanlands Nyheter:

#metoo-rösterna verkar ha förvånat många män men för kvinnor var det knappast en överraskning att det är så pass många som har blivit utsatta för något. Bakom varje # metoo-kvinna finns minst en man som begått ett övergrepp. Kvinnor har länge vetat att en våldtäktsman inte är uppenbar. Det kan vara snälla killen i klassen, på krogen eller på jobbet. Det är inte alla män – men det är för många män och det är nästan enbart män.

I Expressen kommenterar Clara Lidström reaktionerna på uppropet:

Nu klagar vissa män på att de känner sig osäkra på spelet mellan man och kvinna. Att alla dessa neurotiska #metoo-kvinnor begränsar dem. Välkommen till vår värld! Vi kvinnor är redan osäkra på det sociala spelet. Men medan din rädsla handlar om oro för att uppfattas som plump eller sexistisk är vi rädda för våra liv. Vi begränsar oss i de kläder vi bär, var vi vistas ute på kvällen, hur vi interagerar med män och hur mycket vi dricker. Nej – alla män begår inte övergrepp. Men hur ska vi kunna se skillnad? Vi måste vara på vår vakt.

Anders

Foto: Luigi Novi/Wikimedia Commons

0 kommentarer

En direktare är en begravning utan ceremoni. I branschen har ordet använts länge – men nu blir det allt vanligare även i allmänspråket.

Redan 1999 berättade Svenska Dagbladet om direktare. Då beskrevs fenomenet så här:

Många dör i dag utan anhöriga eller vänner. Människor blir äldre, lever anonymare, har oftare brutit upp från hembygden. Begravningsbyråerna har rentav en ny term: ”direktare'”. De döda som transporteras direkt från bårhuset till krematoriet till minneslunden – utan ceremonier. Allt fler blir '”direktare'”.

Då verkade det röra sig om en ganska ny företeelse. Med åren har direktare blivit allt vanligare. Det är en utveckling som väcker debatt. I Norran skriver prästen Hans Marklund om utbredningen:

När dessa ”direktare” blir allt vanligare är det viktigt att inte skuldbelägga dem som väljer detta alternativ. I stället behöver vi fundera över hur vi ska underlätta för människor så att de förstår värdet av en rit – borgerlig eller kyrklig – och att det praktiska kring riten blir så enkelt som möjligt.

Dagens Nyheter rapporterade i oktober 2015 om en stor ökning av direktare i Stockholms län:

Statistik visar att begravning utan ceremoni eller ”direktare”, som det kallas i branschen blir allt vanligare, inte minst i Stockholms län. Förra året skedde nästan var tionde begravning, 9 procent, utan ceremoni, enligt statistik från Sveriges Begravningsbyråers Förbund, SBF, som täcker in halva branschen. I  hela landet var siffran drygt 4 procent.

Det finns också begravningsbyråer som marknadsför just direktare:

Direktare – Kremering utan föregående akt kring kistan

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Poddtaxin har blivit en allt vanligare syn i centrala Stockholm. Även i Göteborg och Lerum har små eldrivna fordon blivit ett alternativ för kortare transporter.

Tuk-tuk är ett transportmedel som många stött på under resor – inte minst till Sydostasien – men det finns också i några svenska städer. Fordonet definieras av Nationalencyklopedin som ’ett trehjuligt motordrivet fordon för transport’. I Sverige finns nu fordon konstruerade på liknande sätt, men med eldrivna motorer. Breakit kallar dessa fordon el-tuktuks.

En annan benämning, där det tydligare framgår att det rör sig om persontransport mot betalning, är poddtaxi. ETC skildrar upplevelsen att resa med en sådan:

Anthony kör vidare i den lilla poddtaxin som skumpar fram över gatorna. Vi halkar ner i spårvagnsspåret och fordonet hoppar till. Han skrattar medan han tar sig upp på säker mark igen och berättar att alla kunder hittills har varit nöjda.

Svenska Dagbladet berättar om affärsidén hos ett företag som startat poddtaxi:

Vanliga taxibilar har aldrig velat tjäna pengar på korta resor. Poddtaxin är visserligen konkurrent till de vanliga taxibilarna, enligt Per Nyrenius. Men affärsidén bygger på att köra korta sträckor, upp till 4–5 kilometer.

Lerums Tidning rapporterar att två fordon nyligen stals när de stod parkerade över natten:

De stod parkerade för att laddas vid kommunhuset och försvann någon gång på natten mellan lördag och söndag. Ett av fordonen hittades i onsdags i Sjövik. Den andra poddtaxin är fortfarande försvunnen.

Poddtaxi är belagt i svenskan sedan 2016.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Keto är en diet som får allt fler förespråkare. Syftet med ketogen kost är att maximera fettförbränningen.

Dieten LCHF är populär sedan flera år tillbaka. Den som följer denna diet har ett högt intag av fetter och ett lågt intag av kolhydrater. Keto beskrivs ofta som en renodlad och sträng version av LCHF. Inte sällan är det personer som vill bygga muskler som äter ketogen kost.

Keto är alltså en kortform för ketogen. Dieten syftar till att bilda ketoner, som är en nedbrytningsprodukt av fettsyror. Läkare har bland annat varnat för riskerna för barn som har diabetes att följa en diet med mycket fetter och lite kolhydrater.

Aftonbladet berättar att skådespelaren Alicia Vikander åt ketogen kost inför inspelningen av filmen Tomb raider:

En ketogen kost, eller keto, är en mycket strikt variant av LCHF. Syftet med dieten är att maxa fettförbränningen.

Göteborgs-Posten skriver att en avgörande skillnad jämfört LCHF är att den som följer en ketogen diet får i sig mindre protein:

Mycket få kolhydrater och mycket fett. Dieten känns igen från de senaste årtiondenas omstridda bantningskurer, Atkins och LCHF (low carb, high fat). Den ketogena dieten kan liknas vid en strikt variant av samma idé.

I Allas beskrivs dieten på ett liknande sätt:

Du kanske har hört talas om det som heter ketogen diet? LCHF (låg mängd kolhydrater, hög halt fett) är allmänt känt i dag och ketogen diet är att gå ett steg längre. Här äter man ytterst minimalt med kolhydrater, mer av proteiner och mest av fett.

I svenskan har det talats om ketogen kost sedan 2003. Ofta nämns denna typ av kost i samband med LCHF. Det är först i år som keto och ketogen kost har börjat beskrivas som en diet som på vissa punkter skiljer sig från LCHF.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Karoshi är att dö av överansträngning på arbetsplatsen. Ordet används nästan enbart om japanska förhållanden. Varje år beräknas hundratals japaner arbeta ihjäl sig.

I slutet av 1970-talet ska det ha börjat talas om karoshi (’överarbetsdöd’) i Japan. Fenomenet uppmärksammades på allvar första gången 1982 när det utkom en bok om fenomenet. Under det ekonomiska uppsvinget under 1980-talet kom fler och fler rapporter om hur unga och till synes friska personer plötsligt avled. Gemensamt för dem var att de tillbringade nästan all sin vakna tid på arbetsplatserna.

Karoshi brukar beskrivas som ett resultat av starka band mellan anställda och arbetsgivare. Denna lojalitet ger upphov till stress och rädsla för att svika eller misslyckas. Kraven på att prestera leder i sin tur till långa arbetsdagar. Det är dessa faktorer som sägs ligga bakom karoshi.

Dödsorsaken är ofta hjärtsvikt eller hjärtattack. Anhöriga kämpar inte sällan för att få karoshi erkänd som bakomliggande orsak för att kunna få ersättning från arbetsgivaren.

I svenskan är karoshi belagt sedan 1989. Efter att då och då ha använts om japanska förhållanden har ordet blivit vanligare de senaste åren. Även om det blivit mer etablerat brukas det alltjämt nästan enbart om Japan.

Dagens Nyheter rapporterar om ett nytt fall av karoshi som väckt debatt i landet:

Efter 159 timmars övertid på en månad föll 31-åriga journalisten Miwa Sado ihop och dog i hjärtsvikt. Det är ett nytt fall av så kallad karoshi som avslöjas – japaner som arbetar tills de stupar.

Dagens Media berättar att vd:n för reklambyrån Dentsu avgick sedan ett självmord klassats som karoshi. Den sista tiden ska den anställde bara ha sovit tio timmar i veckan:

Förra månaden gjorde offentliga myndigheter i Japan en räd mot flera Dentsu-kontor som del av en pågående undersökning av fenomenet ”karoshi”. Undersökningen rör felrapporteringar av övertid som strider mot det som Dentsu och det japanska facket kommit överens om.

I Kollega intervjuas Yayoi Okamura, biträdande generalsekreterare för en japansk organisation som arbetar för att förbättra villkoren för arbetstagare:

Yayoi Okamura tror att en av de främsta orsakerna bakom karoshi är att antalet obetalda övertidstimmar har ökat i Japan under de senaste decennierna. För att hålla produktiviteten och lönsamheten fortsatt höga, och slippa avskeda trots en dålig makroekonomisk situation, kräver företagen ofta att de anställda jobbar långt utöver den stipulerade ordinarie arbetstiden.

I artiklar ställs ibland frågan om karoshi kan komma till Sverige. Av medierapporteringen att döma rör det sig alltjämt om ett fenomen med stark koppling till Japan.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Allt fler dricker kombucha. De senaste åren har konsumtionen av detta fermenterade te ökat även i Sverige. Nu finns det också inhemsk produktion av drycken.

I Asien tros kombucha ha druckits i ett par tusen år. Drycken är sedan länge populär i bland annat Kina, Korea och Japan. I svensk press omnämns kombucha första gången 1996. Då talas det om kombucha-te. Men det är först under 2010-talet som konsumtionen – och användningen av ordet – tar fart på allvar.

I dag säljs kombucha i allt fler butiker även i Sverige. Inhemska producenter har också dykt upp på marknaden. Kombucha framställs genom fermentering av te, jäst och bakteriekultur. Drycken innehåller naturlig kolsyra. Vanliga smaker är bland annat citron och ingefära.

Tidningen Land berättar om en svensk företagare som börjat framställa kombucha:

Med sig hem fick hon en så kallad scoby, en samling av de specifika mikroorganismer som behövs för att göra kombucha och så började produktionen.

I Metro beskrivs tillverkningsprocessen:

Kombucha är sötat te som får jäsa så att det bildas ättiksyra. Drycken får därför en syrlig smak och en fermenterad karaktär. När drycken jäser bildas det en hinna på ytan som kallas för kombuchasvamp. Kombucha anses ha många hälsosamma effekter.

Genom åren har kombucha ibland beskrivits som en mirakelkur mot allehanda sjukdomar. Det är dock påståenden som bör tas med en rejäl nypa salt. Svenska Dagbladet skriver om dryckens potentiella hälsoeffekter:

Probiotika är snälla, hälsosamma och viktiga bakterier som håller matsmältningssystemet i schack. Och en hälsosam tarmflora är en förutsättning för ett bra immunförsvar. Fermenterad mat som miso, sauerkraut, saltgurka, kimchi, kombucha och allt som är inlagt (som rödbetor och ättika) har extra mycket probiotika i sig. Och som en bonus gör de också underverk för hyn som blir renare och klarare.

Ordets etymologi är osäker. En rad olika teorier cirkulerar om varför drycken kallas just kombucha. I många tänkbara förklaringar nämns kinesiskans ord för ’te’ – 茶 eller chá – som ett sannolikt ursprung.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Små misstag kan leda till att personer med kunskaper som är efterfrågade på arbetsmarknaden tvingas lämna Sverige. Fenomenet kallas kompetensutvisning.

Inom branscher som it och teknik råder ofta brist på personer med rätt kvalifikationer för lediga tjänster. Många företag anställer därför personer som kommer till Sverige från andra länder för att jobba. Trots att behovet inte försvunnit måste vissa ändå lämna landet eftersom de inte får förlängt arbetstillstånd eller uppehållstillstånd.

Skäl till avslag är att regler inte följts till punkt och pricka. Det kan vara en arbetsgivare som glömt betala en försäkring eller tjänstepension eller en anställd som tagit för lite semester.

Reglerna är till för att skydda anställda. Kritiker hävdar nu att nitisk tillämpning av reglerna får motsatt effekt. Det handlar om kompetens som försvinner ur landet – något som försämras svenska företags konkurrenskraft. Så här skriver Svenska Dagbladet:

Förutom att avskräcka efterfrågad arbetskraft från Sverige, kan kompetensutvisningar göra företagen mindre benägna att anställa utländsk arbetskraft.

Nya Wermlands-Tidningen tar upp frågan i en ledare:

IT-experten Usman Asif, som beskrivs som en oersättlig medarbetare av sin arbetsgivare, hotas även han av utvisning på grund av att Migrationsverket anser att han tagit ut för lite semester. Listan med kompetensutvisningar har nu blivit väldigt lång.

I Dagens Nyheter diskuterar Kristina Lindquist ordet kompetensutvisning. Hon anser att det återspeglar ett annat fenomen i samhällsdebatten:

Och de så kallade kompetensutvisningarna är en skandal i mänskliga termer. Men detta fokus på hur vi behandlar lönsamma individer pekar också ut en större tendens, där hela migrationsdebatten tycks ha blivit en fråga om plus och minus. Invandrare beskrivs antingen som en apokalyptisk förlustaffär för Sverige – eller som en ekonomisk tillgång.

Kompetensutvisning är belagt i svenskan sedan juli i år.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Etableringsanställning ska ge fler nyanlända jobb. Ett förslag är att månadslönen blir 16 000 kronor där arbetsgivaren och staten står för hälften var.

Metoder att minska arbetslösheten i Sverige är ett ständigt debattämne. De är också en ständig källa till nyord. För att lansera nya politiska initiativ används ofta nya ord. De senaste åren har det till exempel talats om bland annat utbildningsjobb, instegsjobb och nystartsjobb.

Ett förslag som lanserats i år är etableringsanställning. Syftet är att ge nyanlända en chans att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är att lönen ska vara 16 000 kronor i månaden och att arbetsgivaren och staten delar på kostnaden. Dessutom slopas arbetsgivaravgiften.

Förslaget är omstritt. Vissa hävdar att det är nödvändigt för att hjälpa personer som har små utsikter att hitta jobb. Andra befarar att det leder till lönedumpning. ETC rapporterar om diskussionerna:

Arbetsgivarna och fackförbunden diskuterar just nu en låglönesatsning för att få in de nyanlända på arbetsmarknaden – så kallade etableringsanställningar. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) välkomnar att frågan diskuteras av parterna.

Idén kommer ursprungligen från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. Sveriges Radio berättar att den har presenterats för flera fackförbund:

Förslaget som har lagts fram för bland andra LO-förbunden IF Metall och Kommunal och tjänstemannafacket Unionen kallas etableringsanställning. Det ska vara en del av de befintliga kollektivavtalen, men reglerna om lägstalöner tas bort i upp till tre år för den som är nyanländ eller står långt ifrån arbetsmarknaden.

I dagsläget är det oklart om förslaget blir verklighet. Ordet etableringsanställning började användas under våren.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Slentriankött hamnar på tallriken mest av gammal vana. När det talas om köttindustrins klimatpåverkan är det just denna typ av konsumtion som kritikerna siktar in sig på.

Köttnorm var ett av orden i Språkrådets och Språktidningens nyordslista för 2014. Det handlar alltså om att människor förutsätts äta kött. Det är i regel den som väljer bort animaliska produkter som i olika sammanhang behöver påpeka detta för att inte serveras kött. När det i dag talas det om vegonorm är utgångspunkten den motsatta. Här är helt vegetariska måltider det normala – och det blir i så fall den som också vill ha kött som får bryta normen.

Allt oftare talas det om slentriankött. Den som använder ordet visar sitt ogillande. Slentrian betyder enligt Svenska Akademiens ordlista ’stelnad vana, själlös rutin’.

Det är den här typen av konsumtion som är mest ifrågasatt – inte minst av personer som själva ibland lägger slentriankött på tallriken. Och det är inte bara vegetarianer och veganer som kritiserar slentrianköttet. Många debattörer skriver att de vill fortsätta att ibland unna sig en riktigt god köttbit, men att de gärna hoppar över kött i vardagen. Så här skriver Mattias Svensson i magasinet Neo:

Läxan är densamma om man vill komma billigt undan: Minska på slentrianköttet. De trista, fantasilösa köttmåltiderna som inte ger något mervärde. Som luncherna på stan. Eller för den delen i landets skolor. Det finns en kulinarisk värld bortom köttet som borde upptäckas och bejakas. För sina goda och billiga råvaror om inte annat.

I Upsala Nya Tidning skriver Maria Ripenberg om slentrianköttets negativa miljöpåverkan:

Köttätandet måste ned, vi har inget val. Om man inte vill bli vegetarian kan man satsa på något dyrare kött fast sällan, i stället för dagligt ”slentriankött”. Det är bättre för hälsan också. Rött kött ökar risken för cancer och hjärtkärlsjukdomar – oavsett varifrån det kommer.

Margit Richert berättar i Fokus om hur hon och maken som en konsekvens av ett nyårslöfte nästan blivit vegetarianer:

Bort så med slentrianköttet! Jag vågar inte berätta för maken att vi äter vegetariskt nio av tio måltider, men han har å andra sidan skaffat sig en egen definition av vad som är animalier. Ägg är kött, eftersom man blir mätt av det. Ost och yoghurt är kött eftersom det är gott. Gröna linser är köttfärs eftersom det beter sig liknande, både i sås och i limpa. Svamp är kött eftersom det innehåller umami. Bläckfisk däremot är grönsaker, eftersom det inget smakar. Vitfisk likaså. Kött? Det är fortfarande kött, men väldigt sällsynt.

I Jönköpings-Posten tipsar Maria Friedner om enkla sätt att minska köttkonsumtionen:

Skippa slentriankött: Beställ en Funghi istället för Capricciosa.

Om slentrianköttets dagar är räknade återstår att se. Klart är i alla fall att ordet – som är belagt sedan 2007 – blir allt vanligare.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord