Veckans nyord: växtblindhet
Många människor lägger knappt märke till naturen och har därför ingen relation till den. Det kan leda till växtblindhet, avsaknad av förståelse för växters betydelse för livet på jorden.
Plant blindness myntades 1999 av botanikerna James Wandersee och Elisabeth Schussler. Ordet har kommit in i svenskan som översättningslånet växtblindhet. Det är belagt i tidningstext sedan 2016 men det är troligt att ordet har använts betydligt längre i fackspråket.
Urbaniseringen bidrar till att allt färre vistas i naturen. Enligt forskningen har många stadsbor därför en vag uppfattning om växters betydelse. En konsekvens är att somliga saknar insikt i hur det biologiska kretsloppet fungerar och hur människan påverkar miljön.
Värmlands Folkblad skriver om växtblindhet med anledning av Elektronisk flora, ett verk där konstnärer bland annat använder sensorer för att spela in träds biosignaler, elektroniska spänningar på trädets barr:
Biologerna Elisabeth Schussler och James Wandersee pratar om begreppet växtblindhet, de beskriver det som oförmågan att se eller känna igen växter i sin egen miljö. Växter reduceras tyvärr ofta till kulisser, inredningsdetaljer eller möbler. Men växter är komplexa organismer djupt invecklade i världens ekosystem. Utan växter skulle väldigt lite på vår planet överleva.
Smålandsposten berättar om dansföreställningen Vilja växa riktad mot barn i åldern tre till sex år. Den konstnärliga ledaren Anna Wennerbeck säger att målet är att väcka barnens intresse för växter:
Anna nämner begreppet växtblindhet, det vill säga att vi inte ser träden för skogen. Att naturen blir som en kuliss till vårt liv utan att vi uppmärksammar dess detaljer.
Vid Göteborgs universitet finns forskningsprojektet Bortom ”plant blindness” som syftar till åskådliggöra växtlighetens betydelse för vår värld.
Anders
Foto: Unsplash
