Ny teori: Steget från läten till tal kan ha gått snabbt
När människan väl började tala gick utvecklingen snabbt. Redan de tidigaste spåren av mänsklig kommunikation är så avancerade och så nära dagens språk att talet måste ha uppstått under en förhållandevis kort period. Det hävdar forskare i lingvistik i en studie publicerad i tidskriften Frontiers in Psychology.
För omkring 50 000 till 100 000 år sedan började människan att prata. Om det är de flesta forskare överens. Däremot finns det olika teorier om hur utvecklingen som ledde fram till det talade språket gick till.
Nyligen placerade brittiska och amerikanska forskare startpunkten för mänsklig kommunikation hela 1,8 miljoner år bakåt i tiden. På Afrikas savanner började då mer avancerade stenverktyg att användas. Forskarna tror att språket uppstod i samband med att kunskaperna om hur verktygen skulle hanteras lärdes ut.
Teorin går ut på att det startade med tecken, gester eller ljud. Så småningom utvecklades dessa till enkla ord – kanske med betydelser som ja och nej. Språket ska snabbt ha blivit en stor fördel. Den som förstod instruktionerna hade lättare för att använda verktygen och därmed också större chanser att överleva.
Ett annat forskarlag lanserar nu en teori som i stället går ut på att utvecklingen förmodligen skedde raskt. Steget från pekande, mumlande och grymtande till ett komplext språk ska inte ha tagit lång tid. I stället fick det talade språket snart många av de egenskaper som det har i dag.
Utgångspunkten för den nya teorin är att redan de tidigaste språkspillrorna som finns bevarade kännetecknades av komplexitet. På samma sätt som i dag bildades då ord som i sin tur fogades samman till fraser och meningar. Där fanns enligt forskarna troligtvis samma typ av hierarkier som nu gör det möjligt att genom att lägga till -a göra ett verb av substantivet boll.
Dessa tidiga enskilda ord sägs vara fulla av syntax, alltså information om hur de förhåller sig till andra ord. Därför är det enligt forskarlaget inte troligt att syntax utvecklades först längre fram i ett mer avancerat stadium. I stället tyder det på att komplexiteten fanns redan från början. Det skulle i sin tur alltså betyda att talet utvecklades betydligt snabbare än vad tidigare forskning gjort gällande.
I Språktidningen 2/2015 skrev Lars Melin om språkets uppkomst.
Anders
Illustration: Istockphoto
