Ortnamn berättar om svunna tider

Ramlösa, Skagerrak, Siljan, Njutånger, Sulitelma och Korpilombolo. Vilken sida jag än slår upp i Svenskt ortnamnslexikon, hittar jag ett ortnamn som jag har hört men inte visste vad det betydde, eller ett ortnamn jag absolut inte har hört och som låter tokigt i mina öron.

Lexikonet listar mer än 6 000 namn på städer, kommuner, sjöar, socknar, älvar och berg i Sverige. Nyligen kom det ut i en andra reviderad upplaga.

Varje namn har en kortfattad förklaring, och det är dessa förklaringar som är roligast att läsa. Ofta förvånar de.

Majorna, en stadsdel i Göteborg, trodde man länge kom från Mariorna och syftade på området kring Mariebergs kyrka. Men det kan inte stämma, står det i lexikonet, för namnet är äldre än kyrkan. Teorin som nu förs fram är att namnet kommer från finskans eller estniskans maja, vilket betyder ’koja’ eller ’bod’. På en karta från 1655 står namnet invid sju små hus.

Tolkningen av namnet Lurön, i Vänern, anges vara mycket osäker, men kan komma från att öns form påminner om ett blåsinstrument, en lur.

Och så bläddrar man vidare. Det är svårt att inte ropa högt och sedan förklara för den som råkar vara i närheten vad ett visst ortnamn betyder, eller hur tokigt det låter, som Förlösa eller Varuträsk.

Vad är det med dessa ortnamn som fångar intresset? Kanske att de både är ogenomträngliga och obegripliga, samtidigt som de kan berätta något om svunna tider.