Fångad av skriften

Oavsett vad man tänker om kopplingen mellan handstil och personlighet, så är varje handstil unik – och svår att förfalska. Alla som lär sig skriva utvecklar sitt eget individuella skrivmönster och det utnyttjas inom kriminaltekniken. Handstilsanalys är en gammal rättsdisciplin som har funnits sedan medeltiden.

Testamenten, kontrakt, brev, låneavtal, bidrags- och borgenshandlingar, id-kort, sedlar … Varje år gör Nationellt forensiskt centrum, NFC, omkring 2 000 dokumentanalyser för att avgöra om en handling är äkta eller falsk. De flesta uppdragen som handlar om så kallad omstridd skrift kommer från polisen. Det kan gälla allt från en misstänkt förfalskning i en arvstvist till att binda en misstänkt till ett brott, till exempel en knarkaffär. Vid NFC arbetar så kallade handstilsforensiker, det vill säga kriminaltekniker som analyserar typiska individuella mönster i handstilar.

– Det finns inte två personer som skriver likadant, säger Kristofer Axelsson-Spjuth, en av Sveriges fem handstilsforensiker vid NFC.

– Det är en vanlig missuppfattning att vi är grafologer, men vi gör inga bedömningar av en persons egenskaper eller personlighet.

Inom kriminaltekniken skiljer sig handstilsanalysen från dna-analyser och andra forensiska metoder genom att faktiskt säga något om en viss aktivitet. Ett fingeravtryck indikerar att en person har varit på platsen eller hållit i ett verktyg, men säger inget om vad hen har gjort. En handstil visar däremot att en viss person har skrivit något, till exempel ett hotbrev.

Vi skriver mer för hand än vad många tror. Och så länge man lär sig skriva i skolan är handstilsanalys relevant för brottsundersökningar, enligt NFC. För om man använder internet för att planera brott, är det i dag möjligt att spåra dem som ligger bakom via digital avlyssning.

– Det finns en ökad medvetenhet hos ”kriminella element” om detta. Handskrift kan kännas tryggare när man inte vill skylta med sina planer på nätet, säger Kristofer Axelsson-Spjuth.

Men inte ens när man skriver för hand går man alltså säker. Ett exempel är när polisen hittade en handskriven lapp i papperskorgen, med brottsplanen punkt för punkt. Sist stod det ”Delete plan from PC”.

För att undersöka om ett dokument är skrivet av en viss person, följer handstilsforensikerna ett internationellt protokoll som innehåller en rad parametrar. Bland annat penntryck, stilstorlek, streckkvalitet och skriftens proportioner.

En persons stilstorlek kan variera från tillfälle till tillfälle, men skriftens proportioner är ofta ganska konstant. Som hur staplarna i b och d förhåller sig dessa bokstävers ”magar”, eller hur djupt g och j går.

– Lupp och mikroskop är våra viktigaste verktyg, förutom hjärnan förstås. Handstilsanalys är en erfarenhetsbaserad disciplin. Man måste vara detaljorienterad och ha tålamod. Det är en mental utmaning när man ibland sitter med samma handlingar i flera veckor, säger Kristofer Axelsson-Spjuth som kallar sig själv nörd.

– Det vi har gemensamt här är att vi gillar att grotta ner oss. Vi älskar kviss, korsord och att lösa gåtor.

Olika bokstäver ger olika mycket information.

– O kan i princip bara skrivas på två sätt, motsols eller medsols. Även i ger låg information, medan mer komplexa bokstäver som b, d, f och g kan skrivas på flera olika sätt och är mer användbara i handstilsanalysen. Vi letar efter karakteristiska särdrag i personens handstil, något som avviker från det vanliga, till exempel att g alltid är djupt med en stor krok eller att skaftet på f aldrig går nedanför baslinjen.

Även avståndet mellan bokstäver och ord undersöks, liksom typisk placering på pappret. Våra skrivstilar avspeglar delvis den kultur som vi har växt upp i, och vad som lärdes ut i skolan under viss period. Är det en äldre skrivstil med fokus på att skriva snyggt med mycket ornamentering? Eller är det dagens hybrid mellan enkel skrivstil och separata bokstäver?

När det gäller skrivstil är pennlyftning en viktig parameter: hur bokstäverna binds samman i olika ”förenklingar”.

– I Sverige har vi typiska sätt att binda ihop vissa bokstäver, som -er-, -on-, -go- och -fr-. Men exakt hur vi för pennan i dessa bokstavskombinationer (som med liten eller stor ögla i g – eller ingen alls), kan vara något som avviker unikt.

Handstilsforensikerna gör en profil av den skrift som ska verifieras. Därefter jämförs handstilen med skriftprover från den person som antas ha skrivit texten. Referensskriften måste vara av samma typ. Det går inte att jämföra skrivstil med textade bokstäver, versaler med gemener eller ett b med ett c.

Och helst arbetar Kristofer Axelsson-Spjuth och hans kolleger med originalhandlingar, för att kunna studera penntrycket i mikroskop. Unika 3D-mönster uppstår när en person drar pennan över papprets inneboende struktur.

– Generellt blir det kraftigare streck när man drar pennan nedåt och svagare när man för pennan uppåt. Dessutom är det ofta mer kraft i början av ett ord eller en mening. Sådant är svårt att förställa.

När det gäller namnteckningar, som traditionellt är ett starkt identitetsbevis, är streckkvaliteten en nyckelindikator.

– Signaturen är det man skriver mest. Den är väldigt automatiserad. Det går snabbt och tveklöst – den sitter i muskelminnet.

Därför är den svår att kopiera.

– Antingen försöker man avbilda namnteckningen noggrant, och då går det långsamt och blir ojämna, darriga streck. Eller så gör man det snabbt, med bättre streckkvalitet, men då blir likheten sämre i stället.

När Kristofer Axelsson-Spjuth ber mig kopiera hans namnteckning, försöker jag både avbilda likt och göra det snabbt. Men naturligtvis är det lätt att avslöja. I mikroskop visar det sig att min förfalskning börjar abrupt, med en tydlig punkt på pappret, medan hans original börjar svepande i sin automatiska tveklöshet. Dessutom är mina streck tryckta lika hårt mot pappret genom hela namnet, medan hans egna är kraftfullare i nedåtgående rörelser, och lösare i uppåtgående (se sidan 54).

Det märks att handstilsforensikerna kan sin sak.

– Men vi konstaterar inte faktum, utan bara sannolikheter. Vi har ju inte sett alla handstilar i världen och kan inte uttala oss med hundraprocentig säkerhet, säger Kristofer Axelsson-Spjuth.

Handstilsanalysen utgår från hypotesen att person A har (eller inte har) skrivit den omstridda skriften, och resulterar i en siffra. Skalan är 9-gradig, från -4 till +4. Nivån +3 betyder att det är 6 000–1 000 000 gånger troligare att person A skrivit texten än att någon annan har gjort det.

Men att säga något om personligheten bakom handstilen är absolut inte aktuellt.

– Visst kan jag ha en magkänsla av ålder och kön, och om personen har lärt sig skriva i Sverige eller inte, men det vore ovetenskapligt att uttala sig om det.

Däremot kan sjukdom, nervositet eller drogpåverkan påverka handskriften. En berusad person skriver ju annorlunda än en som är nykter.

– Ingen skriver som någon annan. Men samma person skriver inte heller likadant två gånger. Vi är inga robotar. Handstilen påverkas av om du till exempel är trött eller pigg, sitter eller står, skriver i starkt eller svagt ljus, säger Kristofer Axelsson-Spjuth.

Att det finns en koppling mellan handstil och känsla är Christer Sandahl, psykolog och professor i samhälls- och beteendevetenskap vid Karolinska Institutet, övertygad om.

– Ja absolut, alla känslor har en stark kroppslig komponent. Om du är deppig och känner dig nere skriver du kanske med mindre bokstäver, och raderna kan luta lätt nedåt mot slutet. Är du arg så skriver du förmodligen med kantiga rörelser och trycker pennan hårdare mot pappret.

Han har tidigare använt så kallad skriftpsykologi som testmetod i samband med bland annat ledarskapsutveckling.

– Skriftpsykologi bygger på den enkla tanken att kroppsspråket säger något om vem man är som person. En del av kroppsspråket fastnar på pappret när vi skriver, och det kan vi studera i detalj. Problemet med att forma bokstäverna samtidigt som pennan ska röra sig framåt i textens riktning, löser alla på ett personligt sätt. En del betonar rörelsen och andra formen. Det är inte enkelt att finna ett harmoniskt och balanserat uttryck.

Skriftpsykologi är inte en godkänd metod i Sverige, men används utomlands.

Underlag är då neutral skrift, till exempel ett brev som skrivits i lugn och ro till en vän, just för att inte tillfälliga känslotillstånd ska påverka skriften. Man undersöker ungefär samma parametrar som handstilsforensikerna vid NFC – form, rörelsemönster, uttryck, linjeföring, hur pappret disponeras, med mera.

Christer Sandahl varnar dock för enkla påståenden som ofta förknippas med grafologi, som ”skriver du med stark högerlutning är du utåtriktad”.

– Sådana enkla samband finns det inget stöd för. Men genom att noggrant studera en persons handstil och ta hänsyn till hur de olika stilvariablerna förhåller sig till varandra kan man faktiskt få fram rimliga hypoteser om den personens beteendemönster och förhållningssätt till andra människor, säger Christer Sandahl.