”Ökade krav på språklig infrastruktur”
Den snabba digitaliseringen har ökat behovet av språklig infrastruktur. Det anser Malin Ekman Aldén som är ny generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.
Bild: Tobias Björkgren
Malin Ekman Aldén är ny generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen. Tidigare hade hon samma roll på Myndigheten för delaktighet. Hon tycker att uppdragen har en hel del gemensamt.
– Dels är det frågan om att tillgängliggöra språk som ett centralt demokratiskt verktyg för att människor med olika förutsättningar ska kunna vara aktiva och delta i samhällsutvecklingen och utnyttja sina rättigheter, dels arbetet med minoritetsspråk som handlar mycket om samverkan med civilsamhället så att dom som är bärare av språken också ska vara med i utformningen av det, säger hon.
Under 2000-talet har språkfrågor hamnat i den politiska debattens centrum. Riksdagen röstade tidigare i år för att införa kunskapskrav i svenska språket som ett villkor för medborgarskap. Ett liknande krav för permanent uppehållstillstånd är på väg.
– Det är en ideologisk fråga. När man politiskt väljer att villkora grundläggande rättigheter med språkkunskaper så ställer det också ökade krav på språklig infrastruktur för hur du som individ ska verka för att leva upp till en viss nivå i svenska. Utifrån vår expertkunskap ska vi vara med och skapa infrastrukturen så att det blir en rättssäker och transparent process.
”Ett ännu större behov av att svenskan kan synliggöras och samexistera”
Ett annat område som Malin Ekman Aldén kommer att arbeta med är den tekniska utvecklingen och förhållandet mellan svenskan och engelskan.
– Den snabba digitaliseringen och användningen av AI har accentuerat inflödet av engelska. Det skapar ett ännu större behov av att svenskan kan synliggöras och samexistera även i exempelvis språkmodeller eftersom det också finns makt i sådana. Och samexistens kräver också strukturer som vi behöver skapa.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
Malin Ekman Aldén är ny generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen. Tidigare hade hon samma roll på Myndigheten för delaktighet. Hon tycker att uppdragen har en hel del gemensamt.
– Dels är det frågan om att tillgängliggöra språk som ett centralt demokratiskt verktyg för att människor med olika förutsättningar ska kunna vara aktiva och delta i samhällsutvecklingen och utnyttja sina rättigheter, dels arbetet med minoritetsspråk som handlar mycket om samverkan med civilsamhället så att dom som är bärare av språken också ska vara med i utformningen av det, säger hon.
Under 2000-talet har språkfrågor hamnat i den politiska debattens centrum. Riksdagen röstade tidigare i år för att införa kunskapskrav i svenska språket som ett villkor för medborgarskap. Ett liknande krav för permanent uppehållstillstånd är på väg.
– Det är en ideologisk fråga. När man politiskt väljer att villkora grundläggande rättigheter med språkkunskaper så ställer det också ökade krav på språklig infrastruktur för hur du som individ ska verka för att leva upp till en viss nivå i svenska. Utifrån vår expertkunskap ska vi vara med och skapa infrastrukturen så att det blir en rättssäker och transparent process.
”Ett ännu större behov av att svenskan kan synliggöras och samexistera”
Ett annat område som Malin Ekman Aldén kommer att arbeta med är den tekniska utvecklingen och förhållandet mellan svenskan och engelskan.
– Den snabba digitaliseringen och användningen av AI har accentuerat inflödet av engelska. Det skapar ett ännu större behov av att svenskan kan synliggöras och samexistera även i exempelvis språkmodeller eftersom det också finns makt i sådana. Och samexistens kräver också strukturer som vi behöver skapa.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
