Här går gränsen för semlan

”Det där är ingen riktig semla!” Kan man höra någon utbrista när grädden färgas gul, mandelmassan byts mot Nutella – eller hela bullen omformas till en taco, en tortilla eller en varmkorv. Hur ska en semla egentligen se ut för att få kallas just semla? Behovet av riktlinjer växer i takt med alla nya semmelvarianter som intagit Sverige under de senaste åren.

Många svenskar har en intuitiv känsla för hur en ”prototypsemla” ska se ut, det vill säga vad man bör få om man beställer en semla, rätt och slätt. Men för att strikt definiera begreppet, behöver man först hitta kännetecken för begreppet semla – och därefter välja vilka av dessa som är nödvändiga och särskiljande.

Är det möjligtvis bullen, locket, grädden och mandelmassan som är nödvändiga för att bakverket ska kallas semla?

Svenska semleakademin – den finns! – har satt upp tre kriterier för en semla:

1) bulle (med tydlig kardemummasmak)

2) mandelmassa (inte marsipan)

3) grädde (riktig, normalvispad)

Här sägs inget ytterligare om formen, locket eller florsockret. Saknas gör också kännetecknet ”ätperiod”, som man kan läsa ut ur en ganska vanlig definitionsliknande beskrivning av semlan: ’vetebulle med fyllning av mandelmassa och vispgrädde som traditionellt äts under fastetiden’ (Svensk ordbok).

Semleakademin testar enbart semlor som saluförs mellan nyårsdagen och påsk, men uppluckringen av semmelförsäljningen har inneburit att det går att få semlor under en längre period än under fastan. Så kanske behövs alltså inte detta kännetecken – men då blir det å andra sidan svårt att upprätthålla synonymen fastlagsbulle.

Själva ordet semla kan ju härledas ur latinets simila för ett (finare) vetemjöl, vilket alltså kan kopplas till själva bullkännetecknet. Om man gick vidare i det terminologiska arbetet, skulle man eventuellt kunna lägga till kriterierna ”lock” – alltså att bullen ska delas för att ge plats åt fyllningen – och ”dekoration” (i form av florsocker).

Som i många andra sammanhang verkar man kunna koka ner semlan (med eller utan varm mjölk) till en fråga om form respektive innehåll.

Detta kan också användas för att avgöra huruvida ett annat bakverk kan ta benämningen semla i anspråk. Å ena sidan borde något som har formen av en ”vanlig” semla kunna få efterledet -semla i en sammansättning, oavsett vad det innehåller.

Svenska sammansättningar är i och för sig ibland luriga att tolka, men nästan alltid kommer det viktiga, karaktäriserande ledet sist. Alltså liknar chokladsemlan, nutellasemlan, saffranssemlan och blåbärssemlan prototypsemlan till formen, men är gjorda med (helt eller delvis) andra ingredienser. Huvudingrediensen ingår i första delen av namnet; blåbärssemlan innehåller till exempel blåbär, saffranssemlan innehåller saffran.

I dessa namn kan man också utläsa en ganska stor variation. Namnen berättar till exempel om degens karaktär, som i karlsbadersemla och wienersemla, och vilken fyllning bakverket innehåller eller vilken färg det har, som i prinsessemla. Vissa namn är mer kryptiska i fråga om innehållet, som julsemla, där en lussekatt delats och försetts med mandelmassa och grädde. Julsemlan bryter ju även av mot kännetecknet att semlan – eller fastlagsbullen – ska ätas under fastetiden.

Å andra sidan påverkar ingredienserna andra ätbara (och drickbara) företeelser. För nu finns semmelwrap och till och med semmelöl. I dessa företeelser är det ingredienserna som har lånats från prototypsemlan och presenterats på nytt sätt, som en wrap eller i en öl. Och förledet semmel- ska uttolkas som ”semmelliknande” eller kanske ”semmelsmakande”.

Ingen skulle få för sig att kalla en öl med grädde och mandel för ölsemla. Men varför heter det då tacosemla och nachosemla? Här är ju inte formen avgörande, utan just ingredienserna.

Hade språket varit konsekvent och inga marknads-hänsyn hade tagits – och en terminolog anlitats – borde dessa produkter heta semmeltaco och semmelnacho, i analogi med semmelwrapen.

Ett bakverk som däremot varken till form eller innehåll påminner om en semla kan definitivt inte göra anspråk på semmeletiketten. Där går gränsen!

Att termfloran berikas när begrepp utvecklas är inget att rädas, men som terminolog önskar man – som alltid – mer stringens i benämningarna. På Terminologicentrum, TNC, har vi härmed lyft på locket och doppat näsan i grädden – och snart kanske vi har en skyddad EU-beteckning även för semla.

Fotnot: Finlandssvenskan har en annan definition av semla: ’småfranska, kuvertbröd’ (Svenska Akademiens ordlista).

Fotnot 2: Förledet semmel- förkommer också i formen semle- (som i semleakademin).

Gräddiga fakta: 33 x varianter på semlor

Semmelwrap [även wrapsemla]

Tunn deg i wrapform som fylls med grädde och mandelmassa.

Lussesemla

Det unika är att bullen bakas med saffran och ibland även med russin. Vissa lussesemlor består dock av traditionella lussekatter fyllda med mandelmassa och grädde.

Bagelsemla

Bageldegen har smaksatts med sirap. Grädden har blandats med färskost.

Elvissemla

Två skivor rostat bröd med banan, jordnötssmör, jordgubbar och grädde som pålägg.

Semmeltortilla

Samma princip som för semmelwrap, men här steks brödet i stekpanna.

Semmeltårta

Som en traditionell semla men i storlek som en tårta.

Tacosemla

Tacoskal som fylls med grädde och mandelmassa.

Semmelpizza

Botten bakas med mandelmassa. Pizzans fyllning består av grädde och rostad mandel.

Hemla

En hemlig semla där grädden och mandelmassan döljer sig i en urgröpning som inte är synlig förrän bullen öppnas.

Regnbågssemla

Vegansk semla där havregrädde vispats med färsk frukt och bär för att gräddlagren ska få olika färger.

Nachosemla

”Nachochips” bakade med vete och kardemumma som serveras med dipp gjord på grädde och mandelmassa.

Freaksemla

En semla som har utvecklats till en verklig kaloribomb med hjälp av exempelvis en munk som läggs i bullen, chokladsås, kex och strössel.

Chokladsemla

Både grädden och bullen kan smaksättas med choklad.

Syltsemla

Mandelmassan ersätts av sylt.

Nutellasemla

Semla som fylls med nougatpålägget Nutella.

Karlsbadersemla

Semla i karlsbaderbulle.

Semmelburgare

Bullen har, till skillnad från traditionella hamburgerbröd, toppats med pärlsocker. Fyllningen består av grädde och mandelmassa smaksatt med choklad.

Vaniljkrämssemla

Fylls med vaniljkräm.

Raw food-semla

En vegansk semla där inga ingredienser har värmts till högre temperaturer än 47 grader. Grädden görs ofta av cashewnötter och bullen av kokosfett, mandlar och dadlar.

Semmeléclair

Éclair, ett avlångt bakverk, fylld med grädde och mandelmassa.

Semmelsmoothie

[kallas även semoothie]

Här finns två olika tillagningsmetoder: att köra en vanlig semla i mixern med mjölk tills konsistensen är drickbar, eller att göra en smoothie från grunden och smaksätta med kardemumma och mandel.

Prinsessemla

Traditionell semla som kläs med grön marsipan och en dekorativ marsipanros.

Falukorvssemla

Bullen formas likt en falukorv och skåras. I skåran läggs grädde och mandelmassa.

Räksemla

Vanlig fralla som fylls med skagenröra och räkor. Det enda som påminner om originalet är formen och att locket skäs ut som en trekant.

Korv med bröd-semla

Korvbröd som fylls med grädde och mandelmassa. Gul vaniljkräm används för att skapa illusionen av senap och röd gelé symboliserar ketchup.

Våffelsemla

Våffla som delas och fylls med grädde och mandelmassa.

Långsemla

[kallas även semmellängd]

Semla som är avlång som en kaffelängd.

Guldsemla

I degen finns bladguld. Grädden smaksätts med champagne.

Fattiga riddare-semla

[kallas även french toast-semla]

Vitt bröd doppas i ägg och mjölk och steks i smör. Serveras med mandelmassa och grädde.

Semmelglass

Gräddglass smaksatt med kardemumma och mandelmassa.

Semmelcrêpe

Crêpe fylld med mandelmassa och grädde.

Wienersemla

Bakas med wienerbrödsdeg.

Muffla

Muffins som fyllts med grädde och mandelmassa.

Bubblare!

kebabsemla

marängsvissemla

semmelbakelse

drottningsemla

vegansemla

pirogsemla

vinsemla

Läs även artikeln ”Varde semla”.