Saudiarabien är en monarki där bara män kan ärva makten. Islam är den enda tillåtna religionen. Kvinnliga gästarbetare kan fängslas efter att ha blivit gravida efter att ha blivit våldtagna. Homosexualitet kan straffas med döden. Kvinnor måste bära heltäckande klädesplagg. Annars har den religiösa polisen, mutawa, rätt att hålla kvinnor instängda. Så skedde vid en skolbrand i Mekka år 2002. Elever som bedömdes otillräckligt klädda fick inte lämna den brinnande byggnaden. Femton personer miste livet.

Saudiarabien är enligt försvarsminister Karin Enström (M) en icke-demokrati. Hon ville i Ekots lördagsintervju inte kalla Saudiarabien en diktatur.

Alliansregeringen har varit mycket skicklig på att lansera politiska förslag och ideologiska riktlinjer med hjälp av nyord. Arbetslinje, jobbskatteavdrag och utanförskap är i dag begrepp som är självklara i den politiska debatten.

Lördagens lansering av icke-demokrati är sannolikt mindre genomtänkt och mindre frivillig. En pressad Karin Enström säger i intervjun att det finns gradskillnader mellan motsatsparet diktatur och demokrati. Saudiarabien skulle således befinna sig någonstans mitt emellan på den skalan. En icke-demokrati skulle därmed kanske kunna beskrivas som en lättdiktatur eller en halvdemokrati.

Olika personer kan naturligtvis lägga olika värderingar i ordet diktatur. Att befolkningen i Saudiarabien saknar grundläggande fri- och rättigheter är uppenbarligen inte tillräckligt för att Karin Enström.

Nyord kan vara ett kraftfullt och effektivt sätt att lansera både varor och idéer. Men om mottagaren upplever att ett sådant ord står i kontrast med verkligheten riskerar effekten att bli den motsatta.

Även om långt ifrån alla svenskar är experter på Saudiarabien känner många till tillräckligt mycket om systematiskt förtryck och kränkningar av de mänskliga rättigheterna för att klassa landet som en diktatur. Karin Enströms försök att distansera sig från den bilden – hon talar i intervjun om ett land som är på väg någonstans (år 2015 ska kvinnor exempelvis både få rösta och kandidera i lokalval) – blir därför oerhört svårt att lyckas med.

När få håller med om verklighetsbeskrivningen är risken överhängande att hon lyckats lansera begreppet icke-demokrati, men i stället får finna sig i att det betraktas som synonymt med vänligt sinnad diktatur eller diktatur som inte får kallas diktatur eftersom det kan skada svensk vapenexport.

Anders

1 kommentarer

Larmrapporterna om bristande läsförmåga hos svenska elever duggar tätt. Ett sätt att öka läslusten kan vara att kalla på en läshund. Denna typ av terapihund sprider en trygghet som förbättrar koncentrationen.

Högläsning anges ofta som ett viktigt steg i barns läsutveckling. Men i skolan kan högläsning vara problematiskt. Miljön kan ofta vara stressig och det kan finnas en rädsla att göra bort sig både inför lärare och klasskamrater. Då kan en läshund hjälpa till.

Läshunden är en utbildad terapihund som eleverna kan högläsa inför. Den bidrar främst med lugn och trygghet vilket förbättrar elevernas koncentration och gör att de kan öva utan att känna någon press. Läshunden noterar förstås inte om konsonanter eller vokaler hamnar lite i oordning under läsningen.

Försök med att använda läshundar görs i både Sverige och Finland. Ålandstidningen berättar att elever på ögruppens skolor nyligen fått stifta bekantskap med läshundar:

"Fenomenet läshund är nytt på Åland men finns på många andra håll. I Finland har man med framgång börjat använda hundar som lyssnare och i USA finns idag över 2000 hundar för lästerapi."

Även Nya Åland och Oskarshamn-Tidningen har skrivit om läshundar. Det har också Aftonbladet gjort, men där kallas de läsningshundar.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Glass kan vara andra smaker än vanilj, jordgubb och choklad. Sydsvenskan berättar om en restaurang i Malmö som serverar köttglass till efterrätt. Blodkorv, gåslever, bacon, kalvlunga och kycklinglever utgör några av ingredienserna tillsammans med mer traditionella råvaror som hallon och körsbär.

Restaurangen i Malmö är möjligen först i Sverige med köttglass på menyn. Utomlands finns däremot många föregångare.

Burger King serverade i somras i vissa länder en glass där baconbitar och en rejäl skiva bacon samsades med karamell och kola. I Japan finns glass med hästkött på marknaden. I Huffington Post går det att läsa om hur en Philadelphia cheese steak förvandlas till glass. I en svensk blogg får läsarna veta hur smarrigt det är att göra köttglass genom att frysa in köttfärssås.

Köttglass ges också till hundar. Det kan dels röra sig om en mer skämtsam användning av ordet köttglass, exempelvis då hunden serveras otinad hundmat, dels om "riktig" isglass där kött blandats med vatten eller buljong och lagts i frysen. Syftet kan då vara att kyla ned hunden under varma sommardagar.

Wikipedia berättar om en tredje typ av köttglass. Det rör sig då om en tjock buljong:

Köttglass (på köksfranska, glace de viande) är köttbuljong, vanligen oxbuljong, som kokats ihop (reducerats) kraftigt så att den fått en trögflytande och simmig konsistens. Köttglass används för glasering av kötträtter eller som smaksättare i såser.

Anders

4 kommentarer

Ett sätt att smita undan tråkiga arbetsuppgifter är att blindskita. Ordet, som sannolikt har använts i informellt talspråk en längre tid, har troligen sitt ursprung inom byggbranschen, där den som ägnar sig åt att blindskita smiter in på toaletten med exempelvis en dagstidning. Syftet är dock inte att uträtta några behov, utan enbart att slippa jobbet en stund.

Peter Pierrou skriver i en krönika i Lerums Tidning om hur han kom i kontakt med ordet blindskita när han arbetade på ett slanglager:

En dag satt alla lagergubbarna (alla var gubbar som jobbade där, till och med den enda kvinnan) i fikarummet när en av cheferna kom ner från kontoret. "Har ni sett Rolf?" frågade han. Jimmy, en av de mer högljudda arbetskamraterna, svarade på bred göteborgska: "Han sitter la å blindskiter."

Den dagen fick jag lära mig att blindskita betyder att man sitter inlåst på toaletten, företrädelsevis med en tidning att läsa, och bara låtsas vara upptagen. Man utför alltså inget behov.

Denna betydelse anges också för blindskita i Slangopedia. De två senaste åren har dock ordet fått en ny betydelse. Blindskita kan också innebära att en person smiter in på toaletten när behovet av att uppdatera sig om vad som sker på nätet trycker på. Så här definieras verbet i ett blogginlägg:

Blindskita är alltså något man gör när man går iväg och sätter sig på toa, för att surfa på Facebook, vilka lite, eller kanske surfar runt på luren i allmänhet utan att uträtta några för platsen kända behov. Avancerade blindskitare tar förstås med sig sin bärbara dator in på toaletten.

De senaste veckorna har ordet blindskita använts i den senare betydelsen i både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Emanuel Karlsten skriver i en krönika i Dagens Nyheter om hur toalettbesöken förvandlats till möjligheter att använda mobiltelefonen för att uppdatera sig om senaste nytt. Lars Ryding plockar upp tråden i Svenska Dagbladet och hävdar att smartfåneriet, i det här fallet symboliserat av blindskitande, "är vår tids navelskådande".

Anders

0 kommentarer

"Borgström är själv en framstående alkolog", sade Leif GW Persson när han i Aftonbladet kommenterade advokaten Claes Borgströms ifrågasättande av hans alkoholkonsumtion. Ordet alkolog hamnade till och med på Aftonbladets löpsedel – vilket nog till stor del får skrivas på kontot för Leif GW Perssons slagkraftiga formuleringskonst.

Bakgrunden till dispyten var den mejlkonversation mellan justitierådet Göran Lambertz och flera andra personer engagerade i turerna kring Thomas Quick som nyligen avslöjats i Expressen. Leif GW Persson har under en lång tid hävdat att domarna mot Thomas Quick varit felaktiga, medan Göran Lambertz och Claes Borgström har tillhört den skara som menat att han kan vara skyldig till morden. I samband med att Leif GW Persson den 20 augusti i år deltog i en tv-debatt skrev Claes Borgström till Göran Lambertz och undrade om polisprofessorn var nykter vid tillfället.

Leif GW Persson kontrade alltså med att utpeka Claes Borgström som "en framstående alkolog". Ordet alkolog ska nog i det här sammanhanget uppfattas som någon som har studerat alkohol genom att titta extra djupt i flaskan. Kanske kan det till och med betraktas som synonym till alkoholist.

I Danmark används alkolog i en annan betydelse. Den som använder titeln i vårt södra grannland är en person som är utbildad för att behandla alkoholmissbrukare. Och det är nog inte så att Leif GW Persson i intervjun med Aftonbladet antyder att Claes Borgström har läst en samhällsnyttig kvällskurs vid sidan om advokatyrket.

Det är inte första gången Leif GW Perssons formuleringsförmåga genererar löpsedlar, men det är sannolikt första gången han pryder tusentals tidningsställ med ett mer eller mindre egenkonstruerat ord. Det säger också något om hur nyord kan få genomslag. En inflytelserik person – med god hjälp av en av landets största tidningar – kan ha stora möjligheter att påverka språket. Efter publiceringen undrades det på många bloggar vad en alkolog egentligen var för något, och ordet diskuterades i flera dagstidningar – bland annat en språkspalt i Corren.

Anders

0 kommentarer

Efter några månader med sporadisk användning i dagspressen blev ordet hen i förra veckan åter föremål för debatt. Den tändande gnistan var denna gång en artikel i Dagens Media där det framkom att Dagens Nyheter avrådde från att använda pronomenet hen i nyhetstexter. Dels för att ordet kan ses som ett politiskt ställningstagande, dels för att det kan störa läsningen.

Rekommendationen orsakade häftiga reaktioner. En som ogillade beslutet var Oivvio Polite. Han snickrade ihop sajten dhen.se som speglade dn.se med en liten skillnad – alla hon och han var utbytta mot hen. I Dagens Media berättar han om varför han valde att henifiera Dagens Nyheters webbplats:

"Det viktiga är inte att folk säger 'hen'. Jag vill att folk ska förstå att när man säger 'han' och 'hon' så är det också ett val som även det är politiskt.

Dagens Nyheter svarade med att polisanmäla Oivvio Polite, och gav därmed hen-debatten nytt bränsle. I Journalisten fick han svara på hur idén till den henifierade versionen av dn.se uppkom:

"Jag är involverad i frågor som rör språk och identitet. Jag delar lokal med tidskriften Ful, som är queerfeministisk, så jag har diskuterat frågan en del de senaste dagarna. Jag har också jobbat för en annan feministisk tidskrift. Den här sortens proxyfilter har funnits sedan 90-talet och det senaste halvåret har det dykt upp några 'heneratorer'. Jag tycker att hen-debatten är intressant, och jag ville kommentera den på det här sättet."

Verbet henifiera ('ersätta något med hen') har använts även före turerna kring Dagens Nyheter och dhen.se. En bloggare undrar i ett inlägg om det svenska bokstaveringsalfabetet bör kvoteras eller henifieras, alltså antingen förändras genom att ersätta vissa mansnamn med kvinnonamn eller genom att enbart använda namn som kan bäras av både män och kvinnor.

På nätet går det också att få hjälp av henerator.se, en funktion som gör att alla hon och han byts ut mot hen på de sajter som besöks. Sajten henererar alltså henifierade webbplatser.

Anders

2 kommentarer

Den 27 juli i år marscherade idrottare från över 200 länder in på Olympiastadion i London för att delta i invigningen. Drygt två veckor och några tusen utdelade OS-medaljer senare marscherade de ut från samma arena under spelens avslutningsceremoni. Eller utvigning, som den också kallades på sina håll.

Inmarsch är motsatsen till utmarsch. På samma sätt förefaller det logiskt att använda motsatsparet invigning och utvigning. Kanske i synnerhet på Twitter, som journalisten Johanna Frändén gör i flera inlägg, där utrymmet är så begränsat att ordet avslutningsceremoni sväljer alldeles för många tecken. I det här fallet är förstås avslutning också ett tänkbart alternativ.

Utvigning är inte något ord som letat sig in i de etablerade medierna. Men på nätet finns en hel del träffar i olika sammanhang. Bloggaren Anny Blomberg skriver i ett inlägg om en sensommarfest:

"Igår hade vi kräft och surströmmingskalas. Invigning av hösten och utvigning av sommaren liksom? Vi satte oss ute först men det var för kallt så vi hamnade inne tillslut ändå."

Dayviews går det i ett inlägg att läsa om en "utvigning av Epas lägenhet", familjemässan Barn och kompani i Linköping avslutades förra året med just en utvigning, och den som väljs till ordförande i studentföreningen Hi tech i Jönköping är enligt befattningsbeskrivningen skyldig att arrangera både en invigning och en utvigning.

Anders

0 kommentarer

Tidningarna har de senaste veckorna varit fulla av avslöjanden om hur myndigheter, departement och stiftelser bjudit personalen på storslagna fester. När räkningarna kommit har de ofta hanterats med hjälp av ganska kreativ bokföring. Och när bristerna varit på väg att uppdagas, som vid Annie Lööfs näringsdepartement, har personalen läckt uppgifter till valda journalister i ett försök att minimera skadorna.

Sådan journalistik, som utgår från granskning av fakturor och redovisning, kallas kvittojournalistik. Ordet är belagt sedan år 2005, men användningen har fått ett rejält uppsving i samband med den senaste tidens medierapportering.

Samtidigt som de senaste veckornas avslöjanden har fått huvuden att rulla finns det också debattörer som anser att kvittojournalistiken kan leda snett. I samband med turerna kring Håkan Juholt skrev Maria Schottenius i Dagens Nyheter:

"Kvittojournalistik har sitt värde. Men faran, när man tittar på kvitton, är att man tror att man verkligen granskar makten."

Håkan Lindgren ger uttryck för en liknande syn i Journalisten:

"Felet med kvittojournalistiken är inte att den är orättvis, utan att den låter makthavarna komma alldeles för billigt undan. Om politikerna var lite mer cyniska skulle de dra en lättad suck varje gång en kvittoskandal briserar: 'Tack gode gud att de inte skrev om det där!'

När Maciej Zaremba skrev om Skogsstyrelsen var det myndighetens maktutövning som var huvudsaken, inte dess restaurangnotor, fast dess tjänstemän säkert åt och drack lite på skattebetalarnas bekostnad mellan avverkningsbesluten. Hade han nöjt sig med grävjobbet 'Skogsstyrelsen har fullt med öl i kylskåpet' är det nog inte bara jag som fortfarande hade varit okunnig om hur vår skog förvaltas."

I Dagens Arena menade Mikael Feldbaum att kvittojournalistiken kunde härledas till Schlingmannsamhället, där han hävdade att strategen bakom Moderaternas förnyelse, Per Schlingmann, skapat en kultur som går ut på att med hjälp av pr-kampanjer förändra människors uppfattning om samhällsproblem i stället för att angripa problemen:

"Det är mycket som ska kommuniceras nu från departement och myndigheter. Många 'bilder' som ska sättas och 'uppfattningar' som ska formas. Kalla det post-politik eller Schlingmannsamhälle, men en stor del av den senaste veckans kvittojournalistik bottnar här."

Åsikterna om tyngden i de senaste veckornas avslöjanden går isär. Tidigare kulturministern Cecilia Stegö Chilò anser exempelvis enligt Resumé att turerna kring näringsdepartementet och Annie Lööf var "en riktig skitstory". Kvittojournalistiken är dock en klassisk genre inom journalistiken som inte upphör att engagera.

Anders

0 kommentarer

Dagstidningsläsarna tycks vara ett utdöende släkte samtidigt som få mediehus har lyckats hitta nya intäkter som kompenserar för bortfallet av prenumeranter och annonsörer. På vissa redaktioner osthyvlas det, på andra går ledningen fram med slaktarkniven. Fler ska göra mer samtidigt som det inte ska kompromissas med kvaliteten. Det är den ekvation som många svenska tidningar i dag söker en lösning på.

Tillsammans med nätets och de sociala mediernas genomslagskraft har detta enligt somliga fört oss in i tyckonomins era, ett medieklimat där lättköpta poänger och överilade åsikter går före analys, källkritik och fakta. Isobel Hadley-Kamptz skriver i ETC med anledning av en uppmärksammad sexbrottsdom att "vi är fjättrade i tyckonomin":

"Jag raljerar lite nu. Självklart har de inte läst domen. Varför skulle de det, deras texter är inte tänkta att vara faktabaserade, den begränsade tiden medger inte sådana frivoliteter som att läsa på. I den utsträckning det är beställda, betalda texter är redaktörerna ändå inte intresserade av något mer genomtänkt än ett enkelt tyck-till som man kan sätta en kul, klickvänlig rubrik på.

Det gäller verkligen inte bara dessa artiklar, även om skillnaden mellan påläst och inte påläst kanske blev tydligare när det fanns något så handgripligt som en skriven dom i botten.

Nej, detta är det samhälle vi lever i, tyckonomin."

Det första belägget är från mars 2011 och är signerat Marcus Jerräng på Twitter, där han skriver att Dagens Nyheter omfamnar tyckonomin som en del av "newsmillsamhället". Elin Grelsson Almestad definierar i Göteborgs-Posten tyckonomi som "ett åsiktsjournalistiskt orienterat medielandskap".

Tyckonomi är ett ord som främst används på nätet för att beskriva dagens medieklimat, ofta i tryckta medier. Men det har också letat sig in i pressen vid några tillfällen.

Anders

0 kommentarer

Sommaren 2009 tipsade Göteborgs-Posten unga läsare om vattenpoker som ett sätt att fördriva tiden under trista sommardagar. Spelet kan fungera som vanlig poker, men där förloraren tvingas att dricka ett glas vatten.

Spelets regler säger att det är förbjudet att gå på toaletten medan leken pågår. Däremot varierar reglerna för hur många glas vatten förloraren ska dricka. Antingen dricker den så många glas som valören på de aktuella spelkorten anger, eller så dricker den ett glas vatten vid varje förlorad omgång.

I somras visade det sig att vattenpoker kan vara en lek med dödlig utgång. En finsk flicka deltog i spelet under ett skolläger på Åland. Efter att ha druckit sex liter vatten på två timmar dog hon av vattenförgiftning.

Flickan, som gick i sjätte klass, fördes till Akademiska sjukhuset i Uppsala för vård, men hennes liv gick inte att rädda. Läkaren Tomas Skommevik berättar i Sydsvenskan att vattenförgiftningen gör att hjärnan svullnar:

"Eftersom skallen är hård har hjärnan ingenstans att expandera."

Dödsfallet uppmärksammades både i finska och svenska medier och ledde till omfattande diskussioner på nätet. Svenska läkare gick ut med en varning mot vattenpoker.

Tomas Skommevik säger i Sveriges Radio att dödsorsaken är mycket ovanlig. Personer som drabbas av hjärnsvullnad på grund av stort vätskeintag brukar främst ha konsumerat alkohol.

Anders

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord